Hoppa till innehållet

EquiPop

Från Wikipedia

EquiPop är ett statistik/GIS program utvecklat med syfte att göra analyser av k-närmsta grannar (k-NN) möjliga i stora dataset. k-NN analyser är ofta mycket beräkningstunga och därför är k-NN analyser ovanliga i stora dataset med många olika koordinater. Beräkningsalgoritmerna i EquiPop inordnar koordinatsatta punkter i ett rutnät. Kartesiska avstånd mellan samtliga rutor i ett rutnät kan enkelt beräknas och har fördelen att avståndsmatrisen är identisk för alla avstånd i till j. Detta gör att k-NN relativt enkelt kan beräknas för dataset med flera hundratusen eller även miljontals datapunkter också då k-NN analysen söker efter mönster bland de 100 000 närmsta grannarna från varje enskild datapunkt[1][2].

EquiPop resultat som karterats i tredjepartsprogram återges i bilden "Karterade EquiPop-resultat". Kartan visar andelen jordbruk med nötkreatur bland de 1 600 närmsta gårdarna från varje enskild gård i Sverige våren 2015[3].

Analyser utförda med EquiPop har fått visst genomslag i media där Stockholms läns landsting och DN använt tekniken för att beskriva boendesegregationen i olika delar av Sverige[4][5]. EquiPop har använts i flera vetenskapliga publikationer framförallt med tonvikt på kontextuell analys och segregation[6] [7][8]. Flera forskningsprojekt har fått stöd av bl.a. VR och andra forskningsmyndigheter för användning inom samhällsvetenskaplig forskning[9]. Flera sessioner under AAG (American Association of Geographers) konferens 2015 har presentationer som använder EquiPop.

Programvaran

[redigera | redigera wikitext]

Mjukvaran får användas för personligt bruk men får inte användas för att tjäna pengar. Ursprungliga versioner av EquiPop samt beräkningsalgoritmer har utvecklats i C# av kulturgeografen John Östh vid Uppsala Universitet. Senare versioner av mjukvaran har utvecklats i samarbete med Data Ductus. EquiPop har i dagsläget (april 2015) laddats ner av forskningsgrupper i över 20 länder.

Via den officiella hemsidan kan användare registrera sig och ladda ner EquiPop men även ladda ner exempelfiler samt få tillgång till pedagogiskt material.

  1. ^ Östh, John (2014). Introducing the EquiPop software - an application for the calculation of k-nearest contexts/neighbourhoods. http://equipop.kultgeog.uu.se/Tutorial/Introducing%20EquiPop.pdf  Arkiverad 19 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Östh, John; Bo Malmberg; Eva Andersson. Analysing segregation with individualized neighbourhoods defined by population size - in C. D. LLOYD, I. SHUTTLEWOTH and D. WONG (ED)- Social-spatial segregation Concepts, processes and outcomes; Policy Press 2014,. ISBN 9781447301356 
  3. ^ ”Produktionsplatser, Jordbruksverket WMS-data”. http://www.jordbruksverket.se/download/18.53b6e8e714255ed1fcc192d/1396620892388/AF.Produktionsplatser.zip. [död länk]
  4. ^ SLL. Segregation i Stockholmsregionen - Kartläggning med EquiPop. Stockholms Läns Landsting. http://www.trf.sll.se/Global/Dokument/publ/2014/2014_09.pdf  Arkiverad 13 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Kristoffer Örstadius (10 mars 2015). ”Rika omraden blir rikare invandrartata far fler invandrare”. DN. http://www.dn.se/nyheter/sverige/rika-omraden-blir-rikare-invandrartata-far-fler-invandrare/. 
  6. ^ John Östh, William A. V. Clark & Bo Malmberg, (2014). Measuring the Scale of Segregation Using k-Nearest Neighbor Aggregates, Geographical Aanalysis. doi:10.1111/gean.12053. 
  7. ^ Lina Hedman, David Manley, Maarten van Ham & John Östh. Cumulative exposure to disadvantage and the intergenerational transmission of neighbourhood effects, (2015), Journal of Economic Geography. doi:10.1093/jeg/lbt042. 
  8. ^ Maarten van Ham,Lina Hedman,David Manley, Rory Coulter & John Östh. Intergenerational transmission of neighbourhood poverty: an analysis of neighbourhood histories of individuals, (2014), Transactions of the Institute of British Geographers. doi:DOI: 10.1111/tran.12040. 
  9. ^ VR. ”Diarienr 2012-5509; Stadens segrationsmönster: En internationell jämförande studie av boendesegregationens mönster, drivkrafter och effekter”. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]