Hoppa till innehållet

Emoia kordoana

Från Wikipedia
Emoia kordoana
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSkinkar
Scincidae
SläkteEmoia
ArtEmoia kordoana
Vetenskapligt namn
§ Emoia kordoana
AuktorMeyer 1874
Synonymer
Emoia beccarii Greer 1974[1]
Emoia iridescens Smith 1937[2]
Lygosoma iridescens Boulenger 1897[3]
Euprepes (mabuya) kordoanus Meyer 1874[4]
Euprepes beccari Doria 1874[5]
Hitta fler artiklar om djur med

Emoia kordoana[4] är en ödleart som beskrevs av Meyer 1874. Emoia kordoana ingår i släktet Emoia och familjen skinkar.[6][7] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[6]

  1. ^ Greer, A.E. (1974) The generic relationships of the scincid lizard genus Leiolopisma and its relatives., Austr. J. Zool. (Suppl.) 31: 1-67.
  2. ^ Smith,M.A. (1937) A review of the genus Lygosoma (Scincidae: Reptilia) and its allies., Rec. Ind. Mus. 39 (3): 213-234
  3. ^ Boulenger,G.A. (1897) Descriptions of new lizards and frogs from Mount Victoria, Owen Stanley Range, New Guinea, collected by Mr A. S. Anthony., Ann. Mag. Nat. Hist. (6) 19: 6-13
  4. ^ [a b] Meyer,A.B. (1874) [Eine Mittheilung von Hrn. Dr. Adolf Meyer] über die von ihm auf Neu-Guinea und den Inseln Jobi, Mysore und Mafoor im Jahre 1873 gesammelten Amphibien., Monatsber. K. Preuss. Akad. Wiss. Berlin 1874: 128-140
  5. ^ Doria, G. (1874) Enumerazione dei rettili raccolti dal Dott. O. Beccari in Amboina alle Isole Aru ed alle Isole Kei durante gli anni., Ann. Mus. Civ. Stor. Nat. Giacomo Doria 6: 325-357
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (28 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/emoia+kordoana/match/1. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ Emoia kordoana i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.