Emilie Högqvist
| Emilie Högqvist | |
 Emilie Högqvist. Efter en oljemålning av Axel Johan Fägerplan. | |
| Född | Emilie Sophie Högqvist 29 april 1812 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 18 december 1846 (34 år) Turin, Italien |
| Aktiva år | 1822–1846 |
Sophie Emilie Högqvist[1], född 29 april 1812 i Jakob och Johannes församling i Stockholm[2], död 18 december 1846 i Turin i Italien, var Sveriges första bemärkta skådespelare och under 10 år älskarinna till Oscar I. Hon kallades "den svenska Aspasia".[3]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Emilie Högqvist var dotter till kammartjänaren och senare hovmästaren hos greve Carl de Geer, Anders Högqvist och Anna Beata Hedvall. Hennes bror Jean Högqvist (1814–1850) var en berömd skådespelare.
Scenkarriär
[redigera | redigera wikitext]Högqvist började sin karriär som elev vid operabaletten 1821–1826 och var därefter anställd vid Anders Peter Berggrens teatersällskap 1826–1828.[4]
1828 antogs hon som aktriselev vid Kungliga teatern. Hon var från 1831 verksam där, och bortsett från den hyllade rollen i Schillers Orleanska jungfrun, spelade hon huvudsakligen komedier. Hennes karriär började på allvar efter 1834, då teatern letade efter en ersättare för Sara Torsslow, som lämnat teatern efter en strejk; Charlotta Eriksson fick först ta över Sara Torsslows roller, men då deras spelstil skilde sig mycket var hon inte lämpad för dem, och Emilie Högqvist fick då sin chans. Vid denna tid hade hon en lön på 1 200; som jämförelse kan sägas, att en skådespelerskas minimilön var 200, och att de högst betalda skådespelerskorna, Henriette Widerberg och Christina Enbom, hade 1 600 respektive 1 500.
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Hon hade redan på den tiden många älskare, bland andra den brittiska ambassadörens son, John Bloomfield, med vilken hon i oktober 1833 fick en dotter, Tekla. Hon bodde först i Villa Framnäs vid Djurgårdsbrunnsviken, och från 1836 hade hon en elegant våning vid Gustaf Adolfs torg i Stockholm, där hon höll salong för den tidens skalder och konstnärer.[5]
Mest känd är Emilie Högqvist för att hon under ungefär tio år var älskarinna till kronprins Oscar, sedermera Oscar I. Relationen inleddes hösten 1836 och Högqvist gick med på det först efter en lång tids uppvaktning.[6] Det var mycket omtalat i det samtida Stockholm, och Oscar hade en vakt utanför hennes våning under sina besök. Förhållandet resulterade i två söner: Hjalmar född 1839, död 1874 i London, och Max född 1840, död 1872 i Kina, kallade "prinsarna av Lappland".[7] Att sönerna var hennes och Oscars var väl känt av samtiden och hon gjorde själv ingen hemlighet av det.[8] Det var stor skandal och hovet trädde emellan – de båda sönerna gömdes undan i Hamburg och hennes och kronprins Oscars förhållande fick ett abrupt slut. Deras kärlekshistoria filmades 1939 – Filmen om Emelie Högqvist med Signe Hasso och Georg Rydeberg i huvudrollerna.
I slutet av sitt liv hade hon en mycket nära relation med Emil Key, vilket framgår av efterlämnade brev[9].
Från 1842 vistades hon under längre tider i Italien och vid Karlsbad[10] i nuvarande Tjeckien för att bättra sig efter lungsot och möjligen cancer. Emilie Högqvist dog där i december 1846 och ligger begravd i Turin. Hennes plats på Dramaten övertogs av Zelma Hedin, som fyllde hennes "fack" inom rollistan.
Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]| År | Roll | Produktion | Teater |
|---|---|---|---|
| 1842 | Jane | Maria Tudor Victor Hugo |
Kungliga Dramatiska Teatern[11] |
| Gudmodern | Vår unga gudmor Eugène Scribe, Lockroy och Jules Chabot de Bouin |
Kungliga Dramatiska Teatern[11] | |
| Kotteriet Eugène Scribe |
Kirsteinska huset[12] | ||
| Elena | Marino Faliero Casimir Delavigne |
Kungliga Teatern[13] | |
| Sophia | Herman von Unna Georg Joseph Vogler |
Kungliga Teatern[14] | |
| Hertig de Richelieu (15 år gammal) | Den stumma från Portici François Auber |
Kungliga Teatern[15] |
Porträtt
[redigera | redigera wikitext]-
Litografi utförd av Johan Cardon efter teckning av Maria Röhl -
Spelar titelrollen i Orleanska jungfrun av Schiller. 1847 -
Som Thisbe i Angelo Maliperi. Litografi utförd av Wilhelm Wohlfahrt. 1846. -
Med sonen Max.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Namnet stavas olika i olika källor, Emilie är den stavning som används i NE [1] och Anteckningar om svenska qvinnor [2]. Nordisk familjebok [3] skriver Sofia Emilia med Emilie i parentes. I andra källor stavas namnet Emelie. I födelseboken stavas namnen Sophie Emelie. Se fotnot 2.
- ^ Jakob och Johannes församlings födelsebok, Cla:20 s 110
- ^ Focus, Almqvist & Wiksell 1970
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 778
- ^ Lindqvist, Herman (2022). Oscar II: den konungsligaste av alla kungar. Albert Bonniers förlag. sid. 18. ISBN 978-91-0-018884-9. Läst 7 maj 2024
- ^ Robert Braun (1950). Silvertronen. En bok om drottning Josefine av Sverige-Norge. Stockholm: Norlins förlag. sid. 81-82. Libris 1393980
- ^ Söderhjelm & Palmstierna i Oscar I, Bonniers, Stockholm 1944, s. 279
- ^ Robert Braun (1950). Silvertronen. En bok om drottning Josefine av Sverige-Norge. Stockholm: Norlins förlag. sid. 84-85. Libris 1393980
- ^ Minnen av och om Emil Key - utgivna och utfyllda av Ellen Key (1915), Band I, Kapitel X (Emilie Högquist)
- ^ Minnen av och om Emil Key - utgivna och utfyllda av Ellen Key (1915), Band I, sida 285
- ^ [a b] ”Mamsell Högqvists recett”. Aftonbladet: s. 2. 6 maj 1842. http://tidningar.kb.se/4112678/1842-05-06/edition/0/part/1/page/2. Läst 3 december 2016.
- ^ ”Tidningsnotis”. Aftonbladet: s. 2. 2 juni 1842. http://tidningar.kb.se/4112678/1842-06-02/edition/0/part/1/page/2. Läst 3 december 2016.
- ^ ”Spektakler”. Dagligt allehanda: s. 4. 3 januari 1842. https://tidningar.kb.se/2631189/1842-01-03/edition/144030/part/1/page/1/?newspaper=DAGLIGT%20ALLEHANDA&from=1842-01-03&to=1842-01-03. Läst 31 mars 2021.
- ^ ”Spektakler”. Dagligt allehanda: s. 1. 7 mars 1842. https://tidningar.kb.se/2631189/1842-03-07/edition/144030/part/1/page/1/?newspaper=DAGLIGT%20ALLEHANDA&from=1842-03-07&to=1842-03-07. Läst 31 mars 2021.
- ^ ”Spektakler”. Dagligt allehanda: s. 1. 31 mars 1842. https://tidningar.kb.se/2631189/1842-03-31/edition/144030/part/1/page/1/?newspaper=DAGLIGT%20ALLEHANDA&from=1842-03-31&to=1842-03-31. Läst 31 mars 2021.
- Emilie Högqvist i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
- Personakt för Emilie Högqvist, Född 1812
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Hedberg, Frans (1888). På ömse sidor om ridån : minnen och bilder ur teaterlifvet. Stockholm: Lamm. sid. 74-92. Libris 98196. https://runeberg.org/fhsvsk/0080.html
- Horn, Vivi (1942). En fjärilslek : Emilie Högqvists levnadssaga. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 1401052
- Högquist, Emilie; Vannqvist, Olof Fredrik af (1847). Emilie Högquist : minnesvård. Stockholm: Norstedt. Libris 287059
- Karle, Gunhild (1996). ”Emilie Högqvist : en firad aktris - älskad av von Braun”. Årsskrift / Wilhelm von Braun-sällskapet (Mullsjö: Wilhelm von Braun-sällskapet, 1994-) 1996 (3),: sid. 35-46 : ill.. ISSN 1400-1381. ISSN 1400-1381 ISSN 1400-1381. Libris 2785741
- Lindwall, Lilly (1916). Emilie Högquist : utkast till en biografi. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 272076
- Nolin, Bertil (1996). ”Stjärnorna föds : om stjärnkult och kvinnlig konstnärsroll i det tidiga 1800-talets teater”. Litteratur og kjønn i Norden / redigert av Helga Kress (Reykjavík : Háskólaútgáfan, 1996): sid. [221]-227. Libris 2269741
- Nordin Hennel, Ingeborg (1997). Mod och försakelse : livs- och yrkesbetingelser för Konglig Theaterns skådespelerskor 1813-1863 = [Courage and privation] : [actresses' lives and professional conditions at the Royal Theatre in Stockholm 1813-1863]. Stockholm: Gidlund. Libris 8376826. ISBN 91-7844-256-7
- Ohlsson, Hélène: Emilie Högqvist i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
- Ohlsson, Hélène, ,”Världar av poesi: Skådespelerskan Emilie Högqvist i Rom 1842–43”, kapitel i antologin Luften så klar: Nordeuropeiska författare och konstnärer i Rom 1780–1950, Stockholm: Makadam förlag, 2020.
- Schiller, Harald (1928). ”Tre kvinnor : Emilie Högqvist, Jenny Lind, Ellen Key”. Diktare och idealister (1928): sid. 5-32. Libris 11639005
- Wikland, Erik: Emilie Högqvist i Svenskt biografiskt lexikon (1971-1973)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Emilie Högqvist.
|