Elizabeth Jennings Graham
| Elizabeth Jennings Graham | |
 Elizabeth Jennings Graham, ca. 1895 | |
| Född | Elizabeth Jennings Cirka 1826-30 |
|---|---|
| Död | 5 juni 1901 New York, USA |
| Yrke/uppdrag | Aktivist, lärare |
| Känd för | Kamp mot segregationen av kollektivtrafiken i New York |
Elizabeth Jennings Graham Född Elizabeth Jennings cirka 1826-1830, död 5 juni 1901, var en lärare och medborgarrättskämpe, känd för sin kamp mot segregationen av kollektivtrafiken i New York.[1]
1854 krävde Graham att åka i en ledig spårvagn som var reserverad för vita.[2] Under denna tid var de flesta vagnar segregerade. Hon slängdes av vagnen, men vann mot företaget i domstol 1855, vilket efter en tid ledde till desegregationen av kollektivtrafiken i New York.[3][4][5]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Elisabeth Jennings föddes som fri kvinna cirka 1826-1830. Hennes far Thomas L. Jennings (1792-1859) var en fri man, och hennes mor Elizabeth (1798-1873) föddes som slav. Som vuxen arbetade Elisabeth Jennings som lärare och som kyrkoorganist.[6]
Den 18 juni 1860 gifte sig Elisabeth Jennings med Charles Graham (1830-1867). Paret fick en son, som dog bara ett år gammal.
Efter upploppen i New York 1863, med många attacker mot det afroamerikanska samhället,[7] lämnade Graham staden med sin man, för att bosätta sig med hennes syster Mathilda i Monmouth County, New Jersey. Grahams man dog 1867. Fyra år senare återvände Graham och hennes mor till New York City. Där startade hon stadens första dagis för afroamerikanska barn i sitt hem, som hon drev till sin död 1901.
År 2007 döpte New York City ett kvarter till "Elizabeth Jennings Place", efter en kampanj av en grupp tredje- och fjärdeklasselever.[8][9]
Boken Streetcar To Justice: How Elizabeth Jennings Won The Right To Ride In New York handlar om Elizabeth Jennings Graham och kampen mot segregationen i New York.[10][11]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Elizabeth Jennings Graham” (på amerikansk engelska). Biography. Arkiverad från originalet den 30 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180730140505/https://www.biography.com/people/elizabeth-jennings-graham-091415. Läst 30 juli 2018.
- ^ Greider, Katharine. ”The Schoolteacher on the Streetcar” (på engelska). https://www.nytimes.com/2005/11/13/nyregion/thecity/the-schoolteacher-on-the-streetcar.html. Läst 30 juli 2018.
- ^ ”These ‘Rebel Women’ Sought Equality in 19th-Century New York” (på engelska). https://www.nytimes.com/2018/07/25/arts/design/rebel-women-museum-of-the-city-of-new-york.html. Läst 30 juli 2018.
- ^ ”Elizabeth Jennings: The woman who helped desegregate NYC streetcars | 6sqft” (på amerikansk engelska). 6sqft. https://www.6sqft.com/elizabeth-jennings-the-woman-who-helped-desegregate-nyc-streetcars/. Läst 30 juli 2018.
- ^ A., Perrotta, Katherine; Haeussler, Bohan, Chara (2013). ”Nineteenth Century Rosa Parks? Assessing Elizabeth Jennings' Legacy as a Teacher and Civil Rights Pioneer in Antebellum America” (på engelska). ScholarWorks @ Georgia State University. https://scholarworks.gsu.edu/msit_facpub/26/. Läst 30 juli 2018.
- ^ ”Elizabeth Jennings Graham” (på engelska). Stuff You Missed in History Class. 25 juni 2018. https://www.missedinhistory.com/podcasts/elizabeth-jennings-graham.htm. Läst 30 juli 2018.
- ^ ”The Most Violent Insurrection in American History” (på engelska). HISTORY. https://www.history.com/news/four-days-of-fire-the-new-york-city-draft-riots. Läst 30 juli 2018.
- ^ Way, Opening The (3 december 2010). ”WeWalk: Behind the Scenes of Opening the Way: The Story Behind Elizabeth Jennings Place”. WeWalk. http://womensenews-openingtheway.blogspot.com/2010/12/story-behind-elizabeth-jennings-place.html. Läst 30 juli 2018.
- ^ ”New York Today: Our City’s Rosa Parks” (på engelska). https://www.nytimes.com/2018/02/22/nyregion/new-york-today-elizabeth-jennings.html. Läst 30 juli 2018.
- ^ ”Black History Month: 100 years before Rosa Parks, Elizabeth Jennings made history” (på engelska). Asbury Park Press. https://eu.app.com/story/entertainment/books/2018/02/08/black-history-month-rosa-parks-elizabeth-jennings/312226002/. Läst 30 juli 2018.
- ^ ”Streetcar to Justice”. www.goodreads.com. https://www.goodreads.com/book/show/34848502-streetcar-to-justice. Läst 30 juli 2018.
|