Elisabeth Sauer-Eriksson
| Elisabeth Sauer-Eriksson | |
 Elisabeth Sauer-Eriksson, 17 september 2012. | |
| Född | 4 juni 1959 (65 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet, kandidatexamen, Uppsala universitet, filosofie doktor,  |
| Sysselsättning | Kemist |
| Befattning | |
| Docent (1993–1996) Docent (1996–2005) Professor (2005–) | |
| Arbetsgivare | Umeå universitet (1996–)[1] |
| Utmärkelser | |
| Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi (2004) | |
| Redigera Wikidata | |
Astrid Elisabeth Sauer-Eriksson, född Eriksson 4 juni 1959, är en svensk kemist och professor i strukturell biologi vid Umeå universitet.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Sauer-Eriksson avlade grundexamen i kemi vid Uppsala universitet 1983 och följde upp med att disputera vid samma universitet inom proteinkristallografi på en doktorsavhandling om strukturella skillnader mellan hög- och lågaktiva karbanhydraser med Anders Liljas som handledare.[2][3] Efter det arbetade hon som postdoktor vid Oregonuniversitetet i ett par år innan hon 1991 fick tjänst hos Alwyn Jones på Uppsala universitet och även vistades ett halvår som gästforskare vid Heidelbergs universitet. År 1993 utnämndes hon till docent vid Uppsala universitet och 1996 vid Umeå universitet för att slutligen utnämnas till professor vid Umeå universitet 2005.[3] Hennes forskningsgrupp deltog i ett samarbete som lyckades få fram detaljerade bilder av enzymet DNA-polymeras epsilon i aktion. Enzymet är involverat i nybildandet av arvsmassa i samband med celldelning och mutationer i genen som kodar för enzymet tros vara en faktor i utvecklingen av vissa cancerformer.[4] År 2004 mottog hon Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi, för "sina strukturella studier av kroppens transportmaskineri för proteiner och sjukdomsframkallande proteinförändringar."[5] och 2007 Arrheniusplaketten för "studier av sambanden mellan såväl proteiners struktur och funktion, som proteiners strukturomvandlingar och dysfunktion"[6] och
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1993 - Regeringens pris för unga lovande forskare[7]
- 2004 - Göran Gustafssonpriset
- 2007 - Arrheniusplaketten
- 2012 - Nordeas pris till livsvetenskaplig forskning[8]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Eriksson, A. Elisabeth. (1988). Structural differences between high and low activity forms of carbonic anhydrases. Uppsala Universitet. ISBN 91-554-2272-1. OCLC 19611729. https://www.worldcat.org/oclc/19611729. Läst 13 januari 2021
- ^ [a b] ”CV – Elisabeth Sauer-Eriksson – Biostruct” (på amerikansk engelska). Arkiverad från originalet den 14 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210114170202/https://www.biostruct.umu.se/principal-investigators/elisabeth-sauer-eriksson/cv-elisabeth-sauer-eriksson/. Läst 13 januari 2021.
- ^ Gunséus (6 december 2013). ”Detaljerad bild kan förklara cancer”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/detaljerad-bild-kan-forklara-cancer. Läst 13 januari 2021.
- ^ ”Priser och belöningar utdelade 31 mars”. KVA. Arkiverad från originalet den 15 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210115161753/https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/priser-och-beloningar-utdelade-31-mars. Läst 13 januari 2021.
- ^ ”Umeåforskare får pris för framstående forskning”. www.umu.se. https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-far-pris-for-framstaende-forskning_5839458/. Läst 13 januari 2021.
- ^ ”Excellent Umeåforskare”. forskning.se. 1 december 2003. https://www.forskning.se/2003/12/01/excellent-umeaforskare/. Läst 13 januari 2021.
- ^ ”Proteinforskare prisas av Nordeas Norrlandsstiftelse”. www.umu.se. https://www.umu.se/nyheter/proteinforskare-prisas-av-nordeas-norrlandsstiftelse_5830413/. Läst 13 januari 2021.
|