Hoppa till innehållet

Elisabet av Kiev

Från Wikipedia
Elisabet av Kiev
Regeringstid 1047–25 september 1066
Företrädare Emma av Normandie
Efterträdare Ingrid Svensdotter
Gemål Harald Hårdråde
Barn Ingegerd
Maria
Personnamn Elisaveta Yaroslavna
Ätt Rurikdynastin
Far Jaroslav I av Kiev
Mor Ingegerd Olofsdotter
Född Omkring 1025
Död Omkring 1067

Elisabet av Kiev, i Norge kallad Ellisiv, egentligen Elisaveta Yaroslavna, född omkring 1025, död omkring 1067, var prinsessa av Kiev och drottning av Norge. Hon var gift med Harald Hårdråde. Hon var dotter till Jaroslav I av Kiev och Ingegerd Olofsdotter och hade med sin make döttrarna Ingegerd och Maria.

Elisabet mötte troligen Harald under hans tid som flykting i Kiev; han hade lämnat Norge 1030 sedan han hade deltagit i slaget vid Stiklestad på Olav Haraldssons sida. Harald var en tid i hennes fars tjänst, och upprätthöll denna kontakt även medan han tjänstgjorde i Bysans 1033–1044. Harald diktade ett kväde där hon omnämns: “dog later møyen i Gardarike som om hun ikke vil vite av meg”.

Då Harald återvände till Kiev 1043 gifte han sig enligt skalden Stuv Blinde med Elisabet. Hon ska sedan ha följt Harald till Norge, där hon blev Norges första icke nordiska drottning.

Det finns ingen dokumentation om hennes vistelse i Norge. År 1048 gifte sig Harald med Tora Torbergsdatter. Det är därför möjligt att Elisabet aldrig följde med honom då han lämnade Rus', eller att hon avled under resan. Detta innebär dock att Haralds döttrar Ingegerd och Maria måste ha varit Toras, något som inte är troligt, eftersom Maria var förlovad med Øystein Orre fra Giske, som i så fall skulle ha varit hennes morbror. Det är troligt att Tora i stället var Haralds älskarinna. Traditionen brukar ange att Elisabet följde Harald på hans resa till England 1066, men stannade på Orknøyene. De äldsta sagorna anger dock att det var Tora som följde med, något som också är troligt eftersom hon var syskonbarn till Orkneyjarlarnas mor.

Enligt Adam av Bremen ska Olav Kyrres "Mor" (eller styvmor) ha gift om sig med antingen Danmarks eller Sveriges kung efter Haralds död, men denna uppgift är obekräftad, och det är också okänt huruvida detta i så fall gällde Tora, som var Olavs mor, eller Elisabet, som var hans styvmor men skulle ha kallats hans mor med Bremers terminologi.