Elisabet Petersson
| Elisabet Petersson | |
 Elisabet Petersson på 1910-talet. | |
| Född | 19 november 1873 |
|---|---|
| Död | 16 mars 1919 (45 år) |
| Yrke/uppdrag | Zoolog |
Elisabet Petersson, även Pettersson, född 19 november[1] 1873[2][3] i Ljusdal,[1] Gävleborgs län, död 16 mars[4][5] 1919[6][7] i Göteborg, Göteborgs och Bohus län, var en svensk zoolog, kvinnopionjär och kämpe för kvinnlig rösträtt i Sverige.[6] Petersson var Sveriges första kvinnliga zoolog.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Elisabet Petersson föddes 1873 i Ljusdal som dotter till[3] Carl Albert Petersson och Hedvig Fredrika, född Bamberg. Petersson gick i Vasaskolan[8] i Gävle[1] där hon tog studentexamen 1897.[2][8]
År 1897[4] började hon studera vid Uppsala universitet[5] med huvudämnena[7] fysik, kemi och matematik. Hon skrev in sig i Gästrike-Hälsinge nation[1] och var aktiv som sekreterare[2] i Uppsala kvinnliga studentförening[7], grundad 1892 av Lydia Wahlström.
Efter filosofie kandidatexamen 1902[2] började Petersson arbeta som lärare[4] i bland annat Gävle, Katrineholm och Alingsås.[5] Hon undervisade i sina huvudämnen men även i biologi.[7]
I maj 1913 var Petersson en av[4] grundarna[7] av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt lokalförening i Alingsås. Hon valdes till centralstyrelsemedlem[2] och fick representera lokalföreningen på styrelsemöten i Stockholm.
Under åren som lärare började hon även att vidareutbilda sig i biologi med inriktning[5] på zoologi[4] och särskilt intresse för fiskar och havslevande ryggradslösa djur (Evertebrata). Åren 1913–1918 genomförde hon flera studie- och insamlingsresor[7], bland annat till Helgoland, Kristinebergs marina forskningsstation i Bohuslän, Trondheims biologiska station och Väderöarna. Under resorna tog hon också en mängd fotografier.
Kring 1915 slutade Petersson som lärare och 1916[9] började som preparator[9] vid Göteborgs stadsmuseums zoologiska avdelning. Arbetsuppgifterna var mycket varierande,[7] bland annat assisterade[4] hon museichefen Leonard Jägerskiöld i olika projekt. År 1918 medverkade Petersson i flytten av Malmska valen[7] till den nya museibyggnaden och hösten samma år gick hon en kurs i histologi[7] vid Lunds universitet.
Petersson drabbades av sjukdom och avled[5] 1919 i Göteborg. Hon är gravsatt i Eksjö.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] G. A. Bohlin (1920). Bidrag till Alingsås stads historia: Minnesskrift vid Stadens 300-års Jubileum 1919. Alingsås: Alingsås Stad Geneanet.org (läst 01 september 2019)
- ^ [a b c d e] Matrikel över svenska kvinnor som avlagt examen vid universitet eller högskola, sida 35 Göteborgs Universitet (läst 01 september 2019)
- ^ [a b c] Elisabet Petersson Proveniens iFokus.se (läst 01 september 2019)
- ^ [a b c d e f] Elisabet Petersson Göteborgs Naturhistoriska Museum (GNM) (läst 01 september 2019)
- ^ [a b c d e] Elisabet Petersson Västarvet.se (läst 01 september 2019)
- ^ [a b] Fler kvinnor Arkiverad 23 mars 2019 hämtat från the Wayback Machine. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL) (läst 01 september 2019)
- ^ [a b c d e f g h i] Årstryck 2008, sida 77-84 Arkiverad 4 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine. Göteborgs Naturhistoriska Museum (läst 01 september 2019)
- ^ [a b] Från Ärkebiskop till Fakir, Gävles Vasaskola och dess elever under fem sekler (1557-1990) Gevalienses s 143, Alf Uddholm Arkiverad 2 september 2019 hämtat från the Wayback Machine. Tam-Arkiv.se (läst 1 september 2019)
- ^ [a b] Årstryck 1917, sida 35 Göteborgs Museum (läst 01 september 2019)