Elgonfrankolin
| Elgonfrankolin Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hönsfåglar Galliformes |
| Familj | Fasanfåglar Phasianidae |
| Släkte | Scleroptila |
| Art | Elgonfrankolin S. elgonensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Scleroptila elgonensis | |
| Auktor | (Ogilvie-Grant, 1891) |
| Synonymer | |
| Scleroptila psilolaema elgonensis | |
Elgonfrankolin[2] (Scleroptila elgonensis) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[1]
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Elgonfrankolinen är en vackert och intrikat tecknad medelstor frankolin. Den har brunt på ryggen, roströd undersida och en vit strupe inramad av svarta fläckar. I flykten syns stora roströda fläckar på vingarna. Arten liknar miombofrankolinen, men hittas högre upp och skiljs på bland annat mer enfärgat roströd undersida utan kraftig tvärbandning på buken. Bland lätena hörs en serie med "squee-chee" och i flykten ett skriande.
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Fågeln återfinns i Afrika från östra Uganda till centrala Kenya.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Elgonfrankolinen betraktas traditionellt som underart till höglandsfrankolin (Scleroptila psilolaema), men urskiljs allt oftare som egen art.[3][4]
Släktestillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Tidigare placerades den i släktet Francolinus, men flera genetiska studier visar att Francolinus är starkt parafyletiskt, där vissa av arterna står närmare helt andra släkten i familjen.[5][6][7][8][9]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Elgonfrankolinen hittas i höglänta gräsmarker och hedar. Där ses den ofta i smågrupper.
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn syftar på berget Elgon i Kenya.[10]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Birdlife International 2024 Scleroptila elgonensis (på engelska). Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 30 oktober 2024.
- ^ BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ Bloomer, P. & Crowe, T.M. (1998) Francolin phylogenetics: molecular, morphobehavioral, and combined evidence. Mol. Phyl. & Evol. 9(2): 236–254.
- ^ Crowe, T.M., R.C.K. Bowie, P. Bloomer, T.G. Mandiwana, T.A.J. Hedderson, E. Randi, S. Pereira, and J. Wakeling (2006a), Phylogenetics, biogeography and classification of, and character evolution in, gamebirds (Aves: Galliformes): Effects of character exclusion, data partitioning and missing data, Cladistics 22, 495-532.
- ^ Crowe, T.M., P. Bloomer, E. Randi, V. Lucchini, R. Kimball, E. Braun, and J.G. Groth (2006b), Supra-generic cladistics of landfowl (Order Galliformes), Acta Zool. Sinica 52, S358-S361.
- ^ Meng, Y., B. Dai, J. Ran, J. Li, B. Yue (2008), Phylogenetic position of the genus Tetraophasis (Aves, Galliformes, Phasianidae) as inferred from mitochondrial and nuclear sequences, Biochem. Syst. Ecol. 36, 626-637.
- ^ Mandiwana-Neudani, T.G., R.C.K. Bowie, M. Hausberger, L. Henry, and T.M. Crowe (2014), Taxonomic and phylogenetic utility of variation in advertising calls of francolins and spurfowls (Galliformes: Phasianidae), Afr. Zool. 49, 54-82.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om elgonfrankolin.
Wikimedia Commons har media som rör Scleroptila elgonensis.- Läten på xeno-canto.org
|