Ekonomiskt våld
| Våld i nära relationer | |
 Den här artikeln är en del i serien om våld i nära relationer:
| |
| Typer | |
|---|---|
| Psykisk misshandel · Fysisk misshandel · Sexuellt våld · Materiellt våld · Ekonomiskt våld · Eftervåld | |
| Organisationer | |
| Kvinnojour · Mansjour · Tjejjour · Nationellt centrum för kvinnofrid · Kvinnofridslinjen · Välj att sluta · Utväg Skaraborg | |
| Övrigt | |
| Istanbulkonventionen | |
| Se även | |
| Alla artiklar om våld i nära relationer |
Ekonomiskt våld är när någon använder sig av ett ekonomiskt övertag för att förtrycka sin partner,[1] antingen genom för att förstöra partnerns ekonomiska självständighet eller för att berika sig själv.[2] Som exempel kan nämnas att förövaren kontrollerar och ifrågasätter köp, undanhåller pengar eller dokument, tar lån eller tecknar abonnemang i partners namn.[3] Ekonomiskt våld är ofta svårt att se och snillrikt utformat.[4][5][3] En utsatt kan övertygas till att börja betala förövarens räkningar eller dela med sig av egendom med motiveringen att man hjälper varandra under ett helt liv tillsammans (eng: "future faking") och om den utsatte senare lämnar (på grund av förövarens beteende) får hen skylla sig själv enligt förövaren, som kan säga till omgivningen att hen känner sig sviken som hoppats på ett liv ihop medan den utsatte står utblottad. Även materiellt våld kan vara ekonomiskt våld,[1] liksom att hindras i arbetet (förövaren kan påverka personens arbetsprestation, och i förlängningen inkomst, genom att exempelvis ständigt ringa och störa). Det ekonomiska våldet leder till att partnern blir ekonomiskt låst av sin partner som då också får kontroll.[6][3]
Det talas ofta tyst om ekonomiskt våld och begreppet är inte lika välkänt som andra typer av våld i nära relationer.[2][3] Efter att offret lyckats lämna förövaren kan ekonomiskt våld eskalera till ekonomisk förföljelse, ett slags eftervåld där förövaren kan behålla en del av makten över den som utsätts ännu en tid. Exempel på eftervåld är att gärningspersonen förhalar bodelningar, startar vårdnadstvister eller saboterar utbetalningen av underhåll och bidrag genom att manipulera folkbokföringen.[2][3][7]
Forskning
[redigera | redigera wikitext]Forskningen på ekonomiskt våld specifikt var, enligt uppgifter från 2021, begränsad[8] men den som finns har visat att ekonomiskt våld mycket ofta hänger samman med andra typer av våld i nära relationer.[7][9][10] Som exempel kan en person som bekostar hela eller delar av hyran men begränsas i hemmet (exempelvis genom att personen bara tillåts utnyttja vissa utrymmen eller genom att hens ägodelar hålls undanstädade, bohag magasineras) anses vara utsatt för både ekonomiskt och psykiskt våld.
Konsekvenser
[redigera | redigera wikitext]Ekonomiskt våld har negativa konsekvenser både för partnern och eventuella barn.[9] De direkta konsekvenserna är att partnern får en otrygg livsmiljö och förnedras. Som konsekvens får även barnen en otrygg livsmiljö med ständiga gräl om ekonomi och de riskerar även att familjens resurser inte används för att tillgodose deras behov.[8] Den ekonomiska situationen försämras men även hälsa och personligt kapital. Vidare får partnern svårare att lämna relationen.[9] På längre sikt kan stora skulder göra det svårt för partnern att få en stabil ekonomi.[8]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”| Roks”. www.roks.se. https://www.roks.se/har-finns-kunskap/ta-makten-over-kvinnans-ekonomi. Läst 3 maj 2023.
- ^ [a b c] ”Om ekonomiskt våld”. Taloudellinen väkivalta. https://taloudellinenvakivalta.fi/se/om-ekonomiskt-vald/. Läst 3 maj 2023.
- ^ [a b c d e] ”En väg ut! Det ekonomiska våldet i nära relationer” (PDF). Länsstyrelsen Östergötland. 15 november 2021. ISSN 1101-9425. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.792af7217dc2822143d28c/1640095656263/En%2520v%25C3%25A4g%2520ut!%2520Det%2520ekonomiska%2520v%25C3%25A5ldet%2520i%2520n%25C3%25A4ra%2520relationer.pdf. Läst 4 maj 2023.
- ^ ”Se det ekonomiska våldet”. kronofogden.se. 29 januari 2024. https://kronofogden.se/forebygg-ekonomiska-problem/stod-i-arbetet/se-det-ekonomiska-valdet. Läst 19 september 2024.
- ^ ”Ekonomiskt våld – det här behöver du veta - Ekonomiska museet”. ekonomiskamuseet.se. https://ekonomiskamuseet.se/utforska/ekonomi-idag/ett-samtal-om-ekonomiskt-vald/. Läst 19 september 2024.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Ekonomiskt våld mot kvinnor Motion 2022/23:2070 av Robert Hannah (L) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/ekonomiskt-vald-mot-kvinnor_HA022070. Läst 3 maj 2023.
- ^ [a b] Justitiedepartementet (2022). Straffansvar för psykiskt våld. ISBN 978-91-525-0447-5. Fulltext: https://www.regeringen.se/contentassets/c0aef5057df6437c9e57e5daa1805bde/straffansvar-for-psykiskt-vald-ds-202218.pdf
- ^ [a b c] En väg ut! Det ekonomiska våldet i nära relationer, sid. 12.
- ^ [a b c] ”Former av ekonomiskt våld”. Taloudellinen väkivalta. https://taloudellinenvakivalta.fi/se/former-av-ekonomiskt-vald/. Läst 3 maj 2023.
- ^ En väg ut! Det ekonomiska våldet i nära relationer, sid. 13.
| ||||||||||||||||||||