Ejnar Wåhlin
| Ejnar Wåhlin | |
| Född | 9 november 1909[1][2][3] Lidingö, Sverige |
|---|---|
| Död | 7 januari 1996[1][2][3] (86 år) Stockholm |
| Medborgare i | Sverige[4] |
| Sysselsättning | Författare[2], väg- och vattenbyggnadsingenjör |
| Redigera Wikidata | |
Ejnar Samuel Wåhlin, född den 9 november 1909 i Lidingö, död 7 januari 1996 i Stockholm,[5][6] var en svensk civilingenjör som arbetade teoretiskt och praktiskt med att klassificera facklitteratur och kunskap, och var redaktör för ett uppslagsverk. Han var son till Samuel Wåhlin.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Wåhlin avlade studentexamen 1927 och avgångsexamen vid Kungliga tekniska högskolan 1933. Han blev ingenjör vid Vattenfallsstyrelsens brobyrå 1934, dess brokontrollant i Jämtlands län 1935, anställd vid Vattenbyggnadsbyrån 1937, vid arméförvaltningen 1939 och vid Hammarforsens kraftaktiebolag 1942, anställd vid tidskriften Byggmästaren som huvudred för handboken Bygg 1943–1951, och var sedan VD för Bokförlaget Fakta och huvudredaktör för encyklopedin Fakta: Koncentrerad kunskapsbok i sju band.[7] Wåhlin är begravd på Lidingö kyrkogård.[8]
Klassificeringsidéernas framväxt
[redigera | redigera wikitext]Wåhlins först publicerade verk var Bygg: Handbok för hus‑, väg‑ och vattenbyggnad, som utgavs av Tidskriften Byggmästarens förlag 1947–1953 (senaste upplaga 1972). Under detta arbete kom han till uppfattningen att teknisk litteratur och vetenskaplig litteratur skulle behöva klassificeras bättre för att de som behöver informationen skulle kunna finna den.[9] Han började därför dra upp riktlinjer för ett ”begreppssystem” för klassificering av facklitteratur.[9] Han utvidgade efterhand sitt begreppssystem till ett universalsystem för klassificering av all kunskap.[10][11]
Arbete med begreppssystemet och klassificeringsprinciper
[redigera | redigera wikitext]Ejnar Wåhlins huvudtanke var att allt vetande kan grovsorteras i tre avdelningar som åtskiljs av de två händelserna livets uppkomst och den mänskliga kulturens uppkomst:
I. Materien. (universum)
II. Livet.
III. Mänskliga individer. Mänsklig aktivitet.[11]
Genom att införa underavdelningar av dessa grundkategorier utarbetade Wåhlin ett system som sträckte sig från ren matematik till konst och litteratur.[11] Från 60‑talet till 80‑talet lade Wåhlin fram sina förslag om ett begreppssystem, dels i den allmänna debatten via tidningsartiklar, dels i böcker och tidskriftsartiklar. Han var medlem av Kommittén för klassifikationsforskning (Committee on Classification Research) inom Internationella federationen för dokumentation.[6]
Tillämpning av Wåhlins principer
[redigera | redigera wikitext]Wåhlin tillämpade sina principer i ett antal verk, särskilt inom byggnadsfacket. Hans system är inte särskilt ofta citerat i biblioteksvetenskaplig litteratur. Större publikt genomslag fick Wåhlin med Fakta: Koncentrerad kunskapsbok i sju band, som är det största systematiskt ordnade svenska uppslagsverket under efterkrigstiden,[12][a] och i stort sett är ordnat efter hans system. Han föreslog till regeringen att den systematiska principen skulle följas vid utgivandet av nästa stora svenskspråkiga uppslagsverk, som skulle behöva statligt stöd[12].[13] Så skedde inte, då Uppslagsverkskommittén förordade den alfabetiska principen,[12] vilket ledde till Nationalencyklopedin.
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]Böcker
[redigera | redigera wikitext]- Bygg: Handbok för hus‑, väg‑ och vattenbyggnad (fyra delar 1947–1953)
- Fakta: Koncentrerad kunskapsbok i sju band (redaktör, 1955–1961)
- Byggklassificering: Rapport över utredning gjord på uppdrag av Statens råd för byggnadsforskning (1963)
- Byggnadsfackets klassificeringsfrågor (1964)
- Universal classification (1967)
- Klassificeringssystemens roll i samhället (1967)
- Klassificeringssystem och indexeringsmetoder (1967)
- US: Universal system of classification (1968)
- US‑1: Universellt klassificeringssystem (1970)
- Enhetlig byggklassificering (1976)
- Kunskapssystematik och klassifikation (1986)
Som huvudredaktör
[redigera | redigera wikitext]- Fakta: Koncentrerad kunskapsbok i sju band (1955–1961)
Tidningsartiklar
[redigera | redigera wikitext]- ”Kunskapens system” (Dagens Nyheter 2 juni 1961)
- ”Ett nytt kunskapssystem” (Dagens Nyheter 8 juni 1961)
Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Uppgiften om ”största systematiskt ordnade svenska uppslagsverk” var aktuell 1980.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Nationalmuseums katalog, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, Projekt Runeberg .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, mak.bn.org.pl .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, collection.nationalmuseum.se .[källa från Wikidata]
- ^ ”Namn&familj” (på svenska). Svenska Dagbladet: s. 21. 11 januari 1996. https://www.svd.se/arkiv/1996-01-11/21. Läst 9 juli 2021.
- ^ [a b] ”Namn&familj” (på svenska). Svenska Dagbladet: s. 19. 6 februari 1996. https://www.svd.se/arkiv/1996-02-06/19. Läst 9 juli 2021.
- ^ Wåhlin, Ejnar S i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
- ^ Einar Samuel Wåhlin på Gravar.se
- ^ [a b] ”Facklitteraturen bör klassificeras” (på svenska). Svenska Dagbladet: s. A9. 15 oktober 1950. https://www.svd.se/arkiv/1950-10-15/9. Läst 9 juli 2021.
- ^ Ejnar Wåhlin (2 juni 1961). ”Kunskapens system” (på svenska). Dagens Nyheter: s. A5. Läst 9 juli 2021.
- ^ [a b c] Ejnar Wåhlin (8 juni 1961). ”Ett nytt kunskapssystem” (på svenska). Dagens Nyheter: s. A5. Läst 9 juli 2021.
- ^ [a b c] ”SOU 1980:26 Mot bättre vetande: Förslag från Uppslagsverkskommittén”. Juni 1980. https://lagen.nu/sou/1980:26. Läst 9 juli 2021.
- ^ ”Vår tids Diderot” (på svenska). Dagens Nyheter: s. 12. 15 februari 1975. Läst 9 juli 2021.
|