Eem
Eem var en mellanistid som startade för cirka 125 000 år sedan och varade i minst 10 000 år.[1] Den efterträdde Saaleistiden och avlöstes i sin tur av en snabb avkylning med en gradvis temperatursänkning som gick över i nästa istid – Weichsel-istiden. Mellanistiden kallas även Sangamon-interglacialen i Nordamerika, Ipswich-interglacialen i Storbritannien och Riss-Würm-mellanistiden i Alperna.
Under värmetoppen för 125 000 år sedan växte hassel och ek ända upp till Uleåborg i Finland och det var skogklätt så långt norrut som till Nordkap i Norge, som nuförtiden är tundra. Havsytan låg 5–8 meter högre än nu, vilket pekar på att jorden var mer fri från is, möjligen var inlandsisen på Grönland delvis bortsmält. Skandinavien och Finland var en ö omfluten av Eemhavet, troligen till följd av det högre vattenståndet och en större isostatisk nedpressning av jordskorpan av Saale-isen som föregick Eem-interglacialen.
Södra Skandinavien var främst beväxt med avenbokskogar, medan skogarna längre norrut främst bestod av gran. Avlagringar från Eem har i Sverige påträffats vid stenbrottet vid Stenberget på Romeleåsen i Skåne och vid Magreteberg utanför Halmstad. En bortschaktad torvavlagring från Leveäniemigruvan i Svappavaara härrörde troligen från den här tiden, liksom en sedimentavlagring utanför Bollnäs.[2]
Kvartär de senaste 2,58 miljoner åren | |||
---|---|---|---|
Period (System) |
Epok (Serie) |
Ålder (Etage) |
Miljoner år sedan |
Kvartär | Holocen | Meghalaya | 0,004–0,000 |
Northgrip | 0,008–0,004 | ||
Greenland | 0,012–0,008 | ||
Pleistocen | Övre | 0,129–0,012 | |
Chiba | 0,774–0,129 | ||
Calabria | 1,80–0,774 | ||
Gela | 2,58–1,80 | ||
Neogen | Pliocen | Piacenza | tidigare |
Kvartär Klimatskeden i Norra Europa | ||
---|---|---|
Glacial / Interglacial |
Stadial / Kron Syreisotopstadium, MIS |
Tusental år sedan |
Flandern (Holocen) värmetid MIS 1 |
Subatlantisk tid | 2,6–0,0 |
Subboreal tid | 5,8–2,6 | |
Atlantisk tid | 9,0–5,8 | |
Boreal tid | 9,9–9,0 | |
Preboreal tid | 11,7–9,9 | |
Weichsel istid |
Yngre dryas | 13–11,7 |
Alleröd | 14–13 | |
Äldre dryas | 14 | |
Bölling | 15–14 | |
Äldsta dryas | 16–15 | |
Weichsels huvudfas MIS 2 |
24–16 | |
Mellersta Weichsel MIS 4–3 |
70–24 | |
Odderade - MIS 5a | 80–70 | |
Rederstall - MIS 5b | 90–80 | |
Brörup - MIS 5c | 100–90 | |
Herning - MIS 5d | 115–100 | |
Eem | Eem - MIS 5e | 126–115 |
Saale istid |
Warthe - MIS 6 Drenthe - MIS 6 |
200–126 |
Dömnitz - MIS 7 | 240–200 | |
Fuhne - MIS 8 | 300–240 | |
Holstein | MIS 9 | 320–300 |
Elster | MIS 10 | 380–320 |
Cromer | MIS 21–11 | 860–380 |
Bavel | MIS 63–22 | 1800–860 |
Menap | ||
Waal | ||
Eburon | ||
Tegelen | MIS 103–64 | 2600–1800 |
Pretegelen |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”eem”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/eem. Läst 28 oktober 2018.
- ^ Sveriges geologi från urtid till nutid, Lindström, Lundqvist & Lundqvist, 2:a upplagan, 2000. s. 316
- Funder, S., Demidov, I. and Yelovicheva, Y. (2002); Hydrography and mollusc faunas of the Baltic and the White Sea-North Sea seaway in the Eemian. Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology, 184, 275–304.
- Jonathan T. Overpeck, Bette L. Otto-Bliesner, Gifford H. Miller, Daniel R. Muhs, Richard B. Alley, Jeffrey T. Kiehl (2006); Paleoclimatic Evidence for Future Ice-Sheet Instability and Rapid Sea-Level Rise, Science 311, 24 mars 2006.
- Kaspar, F et al. (2005); A model-data comparison of European temperatures in the Eemian interglacial. Geophysical Research Letters 2005, v32 L11703, doi:10.1029/2005GL022456
- Bosch, J.H.A., P. Cleveringa & T. Meijer (2000); The Eemian stage in the Netherlands: history, character and new research. Geologie & Mijnbouw / Netherlands Journal of Geosciences, 79(2/3): 135–145.
- Cleveringa, P., Meijer, T., van Leeuwen, R.J.W., de Wolf, H., Pouwer, R., Lissenberg T. and Burger, A.W. (2000); The Eemian stratotype locality at Amersfoort in the central Netherlands: a re-evaluation of old and new data. Geologie & Mijnbouw / Netherlands Journal of Geosciences, 79(2/3): 197–216.