Hoppa till innehållet

Edward Heinemann

Från Wikipedia
Edward Heinemann
Född14 mars 1908[1]
Saginaw, USA
Död26 november 1991[1] (83 år)
Rancho Santa Fe, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidManual Arts High School
SysselsättningFlygingenjör, ingenjör
Utmärkelser
National Aviation Hall of Fame (1981)[2]
National Medal of Science (1982)
Daniel Guggenheim-medaljen
Redigera Wikidata

Edward Heinemann, född 14 mars 1908 i Saginaw, Michigan, USA död 26 november 1991, var en amerikansk ingenjör och flygplanskonstruktör vid Douglas Aircraft. Han konstruerade bland annat störtbombaren SBD Dauntless och attackflygplanen A-26 Invader, A-1 Skyraider och A-4 Skyhawk. Han har tilldelats National Medal of Science för sitt arbete och har även fått ett eget pris, ”Edward H. Heinemann Award” uppkallat efter sig.

Heinemann föddes i Saginaw, Michigan, men flyttade med sin familj till Kalifornien som pojke och växte upp i Los Angeles. Som självlärd ingenjör, började han 1926 arbeta vid Douglas Aircraft som ritare, men avskedades efter ett år. Efter några korta anställningar på International Aircraft, Moreland Aircraft och Northrop Corporation, återgick Heinemann till Douglas efter att detta företag hade förvärvat Northrop. Heinemann blev 1936 chefsingenjör vid Douglas. Han stannade kvar med företaget till 1960, då han lämnade för att börja vid Guidance Technology. År 1962 anslöt han sig till General Dynamics som teknisk direktör. I denna position övervakade han utvecklingen av F-16. Han gick i pension 1973.

Den berömde flygplanskonstruktören Burt Rutan nämnde Heinemann som en av de ledande flygpionjärerna som hade inspirerat honom att bli flyg- och rymdingenjör.[3][4] Hans inställning till konstruktion av flygplan var okomplicerad. En gång sade han att han helt enkelt tog den mest kraftfulla motor som fanns tillgänglig och utformade flygplanet kring den.

Flygplansmodeller

[redigera | redigera wikitext]

Under sin långa karriär på Douglas konstruerade Heinemann mer än 20 stridsflygplan, främst för den amerikanska marinen, varav flera som blev legendariska i flyghistorien. Bland annat följande flygplanstyper tillkom under hans ledning:

Ett av det första flygplanen att vara utformade av Heinemann var Moreland M-1 Trainer av 1929. På grund av lågkonjunkturen 1929 såldes endast ett litet antal innan företaget upphörde med försäljningen 1933.[6]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Under sin karriär tilldelades Heinemann följande utmärkelser:

  • 1953 : Collier Trophy (för F4D Skyray )
  • 1978 : Guggenheim-medaljen
  • 1981 : National Aviation Hall of Fame
  • 1982 : International Air & Space Hall of Fame[7]
  • 1983 : National Medal of Science

Naval Air Systems Command tilldelar Edward H. Heinemann Award varje år till en person eller grupp som ger ett betydande bidrag till flygplanens utformning.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ed Heinemann, 30 augusti 2020.
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6m97q9w, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ National Aviation Hall of Fame-ID: edward-henry-heinemann.[källa från Wikidata]
  3. ^ Confidence in Nonsense, Aviation Week and Space Technology. Penton Media. March 24, 2003. pp. 50–52.
  4. ^ Golan, John (January 1, 2016). Lavi: The United States, Israel, and a Controversial Fighter Jet (First ed.). Potomac Books. p. 397. ISBN 978-1612347226. Hämtad 28 augusti 2017.
  5. ^ Richard K Schrader (January 1988). "Skywarrior!". Air Classics: 15.
  6. ^ Orbis 1985, page 2560
  7. ^ Sprekelmeyer, Linda, editor. These We Honor: The International Aerospace Hall of Fame. Donning Co. Publishers, 2006. ISBN 978-1-57864-397-4.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]