Edmund Glaise-Horstenau
| Edmund Glaise-Horstenau | |
_%C2%A9_Max_Fenichel_(1885%E2%80%931942)_OeNB_8154602.png) | |
Österrikes vice förbundskansler
| |
| Tid i befattningen 11 mars 1938–13 mars 1938 | |
| President | Wilhelm Miklas |
|---|---|
| Kansler | Arthur Seyss-Inquart |
| Företrädare | Ludwig Hülgerth |
| Efterträdare | Anschluss |
Österrikes inrikesminister
| |
| Tid i befattningen 6 november 1936–16 februari 1938 | |
| President | Wilhelm Miklas |
| Kansler | Kurt Schuschnigg |
| Företrädare | Kurt Schuschnigg |
| Efterträdare | Arthur Seyss-Inquart |
| Född | Edmund Glaise von Horstenau 27 februari 1882 Braunau am Inn, Österrike-Ungern |
| Död | 20 juli 1946 (64 år) Nürnberg, Tyskland |
| Gravplats | Südfriedhof (Nürnberg) |
| Nationalitet |  Österrike
|
| Politiskt parti | NSDAP |
| Militärtjänst | |
| Försvarsgren | Wehrmacht: Heer |
| Tjänstetid | 1903–1945 |
| Grad | Oberst (österrikisk-ungerska armén) General (Wehrmacht)SA-Gruppenführer |
| Befäl | Befullmäktigad general i Kroatien (1941–1944) |
| Slag/Krig | Första världskriget Andra världskriget |
| Utmärkelser |  Krigsförtjänstkorsets riddarkors med svärdTyska korset i silver |
Edmund Glaise-Horstenau, född 27 februari 1882 i Braunau am Inn, död 20 juli 1946 i Nürnberg, var en österrikisk nazistisk politiker och militärhistoriker. Han var Österrikes vice förbundskansler under tre dagar före Anschluss, Österrikes anslutning till Tyskland år 1938. Under andra världskriget var Glaise-Horstenau befullmäktigad Wehrmacht-general i Kroatien.
Som befullmäktigad general i Kroatien blev han chockerad över Ustašas övergrepp, vilka han motsatte sig och fördömde. År 1944 deltog han i Lorković-Vokić-komplotten, vilken innebar att störta Ustaša och deras ledare Ante Pavelić och ersätta dem med en pro-allierad regering. Detta ledde till att Glaise-Horstenau blev persona non grata i såväl Kroatien som Tyskland och avsattes i slutet av september 1944.
Glaise-Horstenau greps av amerikanska soldater den 5 maj 1945. Då han fruktade att bli utlämnad till Jugoslavien begick han självmord i ett krigsfångeläger i Langwasser i Nürnberg.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 270. ISBN 978-3-596-16048-8