Echimys chrysurus
| Echimys chrysurus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Lansråttor Echimyidae |
| Släkte | Echimys |
| Art | Echimys chrysurus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Echimys chrysurus | |
| Auktor | (Zimmermann, 1780) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Echimys chrysurus[2] är en däggdjursart som först beskrevs av Zimmermann 1780. Echimys chrysurus ingår i släktet Echimys och familjen lansråttor.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3] Vid artens upptäckt antogs att den är nära släkt med sjusovaren och den listades därför i släktet Myoxus (enligt aktuell taxonomi ett synonym till Glis). Senare uppställdes hypotesen att arten ingår i släktet egentliga piggsvin (Hystrix). Tillhörigheten till släktet Echimys föreslogs för första gången 1817.[5]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Denna stora gnagare blir utan svans 242 till 300 mm lång och svanslängden är 305 till 370 mm. Djuret har 42 till 54 mm långa bakfötter och cirka 20 mm stora öron. Kroppens ovansida är täckt av tillplattade taggar och fler borstar som har en ljus- till mörkgrå färg. Kännetecknande är en vit mask i ansiktet som är bred på hjässan, smal mellan ögonen och äter bredare kring nosen. Andra delar av huvudet är mörkbruna och kinderna samt halsen har en rödbrun färg. Öronen bär fina bruna hår. Arten har bruna ögon och rödaktiga ögonlock. Den främre delen av undersidan från hakan till kort bakom bröstet är vit och sedan följer ett gråbrunt område. Svansen är bra täckt med hår och den första halvan eller en tredjedel är gråbrun. Bakre delen varierar mellan vit, gul eller kastanjebrun. Beroende på exemplar finns större variationer. Tårna vid de breda bakfötterna är utrustade med robusta klor.[5]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Denna gnagare förekommer i regionen Guyana och i angränsande regioner av nordöstra Brasilien. Arten lever i skogar, är aktiv på natten och klättrar främst i växtligheten. Per kull föds två ungar.[1]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Exemplaren klättrar vanligen långsamma i träd. Vid fara kan de snabb springa till ett gömställe i det täta bladverket. Sedan sitter de en längre tid orörlig. Echimys chrysurus vilar på dagen i trädens håligheter som fodras med löv. Den har frukter och kanske blad som föda. Arten jagas av glasögonugglan.[5]
Hot
[redigera | redigera wikitext]Regionala bestånd hotas av skogsröjningar. Hela populationen anses vara stabil. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Catzeflis, F. & Patton, J. 2016 Echimys chrysurus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 6 juli 2023.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Echimys chrysurus
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (3 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/echimys+chrysurus/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c] Patton, Pardiñas & D’Elía, red (2015). ”Echimys chrysurus” (på engelska). Mammals of South America, Volume 2. University of Chicago Press. sid. 895−897. ISBN 0-226-28240-6
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Echimys chrysurus.
|