Hoppa till innehållet

Bensoesyra

Från Wikipedia
(Omdirigerad från E 210)
Bensoesyra
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namnBensoesyra
Övriga namnKarboxylbensen
Kemisk formelC6H5COOH
Molmassa122,1213 g/mol
UtseendeFärglösa kristaller
CAS-nummer65-85-0
SMILESc1ccccc1C(=O)O
Egenskaper
Densitet1,27 g/cm³
Löslighet (vatten)3,4 g/l
Smältpunkt122,4 °C
Kokpunkt249 °C
Faror
Huvudfara
Hälsovådlig Hälsovådlig
NFPA 704

1
2
0
LD501700 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Bensoesyra (kemisk formel C6H5COOH[1]) är en aromatisk karboxylsyra. Dess salter och estrar kallas bensoater.

Ämnet framställdes första gången 1560 av Alexius Pedemontanus genom destillation av bensoeharts, som har fått ge namn åt syran. 1832 fastställdes ämnets struktur av Justus von Liebig och Friedrich Wöhler.

Koncentrerad bensoesyra framträder som nålformiga vita kristaller med sidenglans och smältpunkt 121 – 124 °C. Syrakonstanten pKa för syran är 4,20. Vattenlösningar är måttligt sura. Bensoesyra bildar lätt salter, bensoater, med baser. Lösligheten i kallt vatten är låg men ökar markant vid ökad temperatur.

Framställning

[redigera | redigera wikitext]

Numera framställs bensoesyra genom oxidation av toluen (C7H8) med kobolt- eller mangan-naftenat som katalysator.

Bensoesyra förekommer naturligt i bland annat lingon, hjortron och tranbär där det fungerar som konserveringsmedel. Ämnet tillsätts även andra livsmedel för att förhindra mögel. Bensoesyra har E-nummer 210.

Källhänvisningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ "bensoesyra". NE.se. Läst 19 november 2014.