Dressin (sparkfordon)
Dressin, historiskt även springmaskin och löpmaskin (av tyska: Laufmaschine),[1] var den första tvåhjulingen (bicykeln) som kom till praktisk användning.[2][3][4] Den uppfanns 1817 av den tyske ämbetsmannen och baronen Karl Drais, som tjänstgjorde hos storhertig Karl av Baden i Tyskland. Den fick av Drais benämningen "Laufmaschine", men kom allmänt att kallas "dressin" efter Drais namn. Karl Drais patenterade sin konstruktion 1818, och den blev den första styrbara tvåhjulingen, som framdrevs av en mänsklig ryttare.
Det synes som om Drais intresse för att konstruera en maskin som alternativ till hästar hade att göra med att många hästar svälte till döds på grund av missväxten 1816, det så kallade året utan sommar, vilket följde "året utan sommar" efter 1815 års utbrott av vulkanen Tambora i Indonesien.[5]
Karl Drais första dokumenterade cykelritt skedde den 12 juni 1817 och var en 13 kilometer lång färd från Mannheim på mindre än en timme.[6]
Löpmaskinen var så gott som helt byggd i trä och vägde 22 kg. Den hade bussningar i mässing inuti hjullagren av stål, stålskodda hjul och en broms på bakhjulet. Konstruktionen byggdes och användes i flera tusen kopior i Västeuropa och Nordamerika. Dess popularitet dog dock ganska snart ut, men enstaka fordon kunde fortfarande ses på gatorna i Paris vid mitten av 1860-talet.[7]
Dressinen i Storbritannien
[redigera | redigera wikitext]Den tillverkades till en början i Tyskland och Frankrike. Idén anammades också av ett antal brittiska vagnmakare, varav de mest kända var Denis Johnson i London. I slutet av år 1818 tillkännagav att han tänkte sälja en förbättrad variant. Johnson kallade sitt fordon för en fotgängarkarriol eller velociped, men allmänheten föredrog öknamn som "käpphäst" efter barnleksaken, eller, ännu värre, "dandyhäst" efter de snobbiga unga män i London som då kallades dandies och som direkt anammade dessa fordon. Johnsons fordon var en utvecklad variant av Drais modell, elegantare med en böjd ram i stället för Drais raka stil. Den böjda ramen tillät större hjul utan att höja ryttarens sittposition och utan att förändra grundkonstruktionen.
Under sommaren 1819 blev "hobbyhästen", delvis tack vare Johnsons skicklighet i marknadsföring, en modefluga i Londonsocieteten. Ryttarna slet överraskande snabbt ut sina skor och modeflugan dog ut inom något år.
-
Johnsons gångfordon för damer, försålda i London 1819-1820.
-
Johnsons gångfordon för damer, Science Museum i London.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 31 mars 2024.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Velocipeden, automobilen och motorcykeln i Projekt Runeberg
- ^ Scally, Derek (10 juni 2017). ”World's first bicycle ride took place 200 years ago” (på engelska). The Irish Times. https://www.irishtimes.com/culture/heritage/world-s-first-bicycle-ride-took-place-200-years-ago-1.3112354. Läst 24 mars 2024.
- ^ ”Frames & Materials”. Science of Cycling. http://www.exploratorium.edu/cycling/frames1.html. Läst 29 mars 2020.
- ^ Limebeer, D. J. N.; Massaro, Matteo (2018). Dynamics and Optimal Control of Road Vehicles. Oxford University Press. sid. 13–15. ISBN 978-0-19-255981-4
- ^ ”Lessing, Hans-Erhard: "What Led to the Invention of the Early Bicycle?" Cycle History 11, San Francisco 2001, sidorna 28–36”. https://www.newscientist.com/channel/being-human/mg18524841.900.html.
- ^ "Loda, eine neuerfundene Fahrmaschine" i Badwochenblatt für die Großherzogliche Stadt Baden, den 29 juli 1817
- ^ Eesfehani, Amir Moghaddaas: "The Bicycle's Long Way to China", Cycle History 13, San Francisco 2003, sidorna 101-102