Hoppa till innehållet

Dothistroma septosporum

Från Wikipedia
Dothistroma septosporum
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionSporsäcksvampar
Ascomycota
KlassDothideomycetes
OrdningCapnodiales
FamiljMycosphaerellaceae
SläkteDothistroma
ArtDothistroma septosporum
Vetenskapligt namn
§ Dothistroma septosporum
Auktor(Dorogin) M. Morelet 1968[1]
Synonymer
Eruptio pini (Rostr.) M.E. Barr 1996[2]
Septoria septospora (Dorog.) Arx 1983[3]
Dothistroma septosporum var. lineare (Thyr & D.E. Shaw) B. Sutton 1980[4]
Dothistroma septosporum var. keniense (M.H. Ivory) B. Sutton 1980[5]
Dothistroma septosporum var. septosporum (Dorog.) M. Morelet 1968[1]
Mycosphaerella pini
Dothistroma pini var. keniense M.H. Ivory 1967[6]
Scirrhia pini A. Funk & A.K. Parker 1966[7]
Dothistroma pini var. lineare Thyr & C.G. Shaw 1964[8]
Septoriella septospora (Dorog.) Sacc. 1931[9]
Actinothyrium marginatum Sacc. 1920[10]
Cytosporina septospora Dorog. 1911[11]
Dothistroma pini [12]

Dothistroma septosporum syn. Mycosphaerella pini är en svampart[13] som beskrevs av (Dorogin) M. Morelet 1968. Dothistroma septosporum ingår i släktet Dothistroma och familjen Mycosphaerellaceae.[14][15] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[14]

Arten orsakar en sjukdom hos arter av tallsläktet (ibland andra barrträd) där barren får 1 till 2 mm breda röda band. Senare syns svampen som en liten svart punkt med en diameter av 0,2 till 0,8 mm. Efter en längre tid kan hela barren vara brun. Låga träd drabbas först. Svampen utvecklas bäst under tider med regn och med temperaturer av 17 till 20°C. Artens ursprungliga utbredningsområde antas vara Nordamerika, Centralamerika eller Himalayaregionen. Den introducerades i Europa och andra regioner med tallar.[16]

  1. ^ [a b] M. Morelet (1968) , In: Bulletin de la Société des Sciences naturelles et d'Archéologie de Toulon et du Var 177:9
  2. ^ Barr, M.E. (1996) Planistromellaceae, a new family in the Dothideales, In: Mycotaxon 60:433–442
  3. ^ Arx (1983) , In: Proc. K. Ned. Akad. Wet., Ser. C, Biol. Med. Sci. 86(1):33
  4. ^ B. Sutton (1980) , In: The Coelomycetes (Kew):173
  5. ^ B. Sutton (1980) , In: The Coelomycetes (Kew):174
  6. ^ M.H. Ivory (1967) , In: Trans. Br. mycol. Soc. 50(2):294
  7. ^ A. Funk & A.K. Parker (1966) , In: Can. J. Bot. 44(9):1171
  8. ^ Thyr & C.G. Shaw (1964) , In: Mycologia 56:107
  9. ^ Trotter (1931) , In: Syll. fung. (Abellini) 25:480
  10. ^ P.A. Saccardo (1920) , In: Nuovo Giorn. Bot. Ital. 27:83
  11. ^ Dorog. (1911) , In: Bull. Soc. mycol. Fr. 27:106
  12. ^ sensu auct. NZ; fide Evans (1984) ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  13. ^ Munk (1957) , In: Dansk bot. Ark. 17(no. 1):312
  14. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (22 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/mycosphaerella+pini/match/1. Läst 24 september 2012. 
  15. ^ Dothideomycetes. Crous P.W. et al., 2010-11-23
  16. ^ ”Rotband- und Braunfleckenkrankheit” (på tyska). Bundesamt für Umwelt, Schweiz. 2021. https://www.bafu.admin.ch/bafu/de/home/themen/wald/fachinformationen/belastungen-im-schweizer-wald/gefaehrliche-schadorganismen-fuer-den-wald/foehrenkrankheiten.html. Läst 27 april 2022.