Hoppa till innehållet

Dorothy Day

Från Wikipedia
Dorothy Day
Dorothy Day, 1916.
Född8 november 1897[1][2][3]
Brooklyn, New York, USA
Död29 november 1980[1][2][3] (83 år)
Manhattan, New York, USA
BegravdCemetery of the Resurrection
Medborgare iUSA[4]
Utbildad vidUniversity of Illinois at Urbana-Champaign[5]
Lincoln Park High School
SysselsättningJournalist[5], fackföreningsperson, fredsaktivist, självbiograf, redaktör[5], författare[6], social aktivist[5], rösträttsaktivist[4]
ArbetsgivareThe Liberator
Pathé
Staten Island Advance
New York Call
The Masses
Commonweal
Noterbara verkCatholic Worker
Utmärkelser
Eugene V. Debs Award (1971)[7]
Pacem in Terris Award (1971)[8]
Laetare-medaljen (1972)[9]
Thomas Merton Award (1973)
Gandhi Peace Award (1975)[10]
National Women's Hall of Fame (2001)[11]
Redigera Wikidata

Dorothy Day, född 8 november 1897 i Brooklyn i New York, död 29 november 1980Manhattan i New York, var en amerikansk journalist, politisk aktivist och hängiven katolsk konvertit. Hon förespråkade den katolska ekonomiska teorin om distributism, kallades anarkist[12] och tvekade inte att själv använda sig av termen.[13]

1930-talet startade hon tillsammans med aktivisten Peter Maurin Catholic Worker-rörelsen, en pacifistisk rörelse som kombinerar direkt stöd för fattiga, hemlösa och andra utsatta grupper genom icke-våldsmetoder som till exempel civil olydnad.[14]

Dorothy Day föddes i Brooklyn i New York, den 8 november 1897. Hon var det tredje av fem barn till John och Grace Day. Hennes far var en journalist som gick från jobb till jobb, så familjen flyttade mellan stadsdelar i New York och sedan vidare till andra städer. 1903 flyttade familjen till San Fransisco, och därefter till Chicago. 1916 återvände familjen till New York där Day började skriva artiklar för socialistiska tidningar och flyttade till en lägenhet på Lower East Side.

Den 4 mars 1926 föddes Tamar Teresa, dotter till Dorothy Day och Forster Batterham. Efter det började Day intressera sig för katolicismen. Hon döpte Tamar i juli 1927 och blev själv döpt den 28 december 1927. Day har skrivit om sin konvertering till katolicismen i självbiografin The Long Loneliness från 1952.[15]

Day var hela sitt liv en aktiv journalist och skrev om sin sociala aktivism. Hon var med och grundade tidningen Catholic Worker 1933 och var dess redaktör från 1933 till hennes död 1980.

1917 fängslades hon när hon deltog i suffragetten Alice Pauls ickevåldsgrupp Silent Sentinels. Day gjorde flera civil olydnadsaktioner, vilket ledde till att hon arresteriades 1955, 1957, och 1973 vid sjuttiofem års ålder.

Under decennierna efter hennes död har Dorothy Days inflytande varit fortsatt starkt. Flera antologier med hennes texter har publicerats och ett antal böcker har skrivits om henne. Catholic Worker-rörelsen blomstrar och tidningen The Catholic Worker trycks fortfarande.[16][17]

När påven Franciskus talade till USA:s kongress i september 2015 fokuserade han mycket av sitt tal på fyra amerikaner som han tyckte var särskilt inspirerande: Abraham Lincoln, Martin Luther King, Dorothy Day och Thomas Merton.

En rörelse för att få Dorothy Day helgonförklarad i den katolska kyrkan började på 1990-talet.[18][19] Vissa medlemmar i Catholic Worker-rörelsen har motsatt sig helgonförklaringen med argumentet att Day själv skulle ha ogillat det.

Dorothy Day vid sitt skrivbord 1934.
  • Dorothy Day (1924) The Eleventh Virgin, semi-självbiografisk roman; Albert and Charles Boni; återutgiven Cottager 2011
  • Dorothy Day (1938) From Union Square to Rome, Silver Spring, MD: Preservation of the Faith Press
  • Dorothy Day (1939) House of Hospitality, From Union Square to Rome, New York, NY: Sheed and Ward; omtryckt 2015 av Our Sunday Visitor
  • Dorothy Day (1948) On Pilgrimage, dagböcker; omtryckt 1999 av Wm. B. Eerdmans Publishing
  • Dorothy Day (1952) The Long Loneliness: The Autobiography of Dorothy Day, New York, NY: Harper and Brothers
  • Dorothy Day (1963) Loaves and Fishes: The Inspiring Story of the Catholic Worker Movement, New York, NY: Harper and Row; omtryckt 1997 av Orbis Books
  • Dorothy Day (1979) Therese: A Life of Therese of Lisieux, Templegate Publishing
  • Dorothy Day, red. Phyllis Zagano (2002) Dorothy Day: In My Own Words
  • Dorothy Day, red. Patrick Jordan (2002), Dorothy Day: Writings from Commonweal [1929-1973], Liturgical Press
  • Dorothy Day, red. Robert Ellsberg (2005) Dorothy Day, Selected Writings
  • Dorothy Day, red. Robert Ellsberg, (2008) The Duty of Delight: The Diaries of Dorothy Day
  • Dorothy Day, red. Robert Ellsberg, (2010) All the Way to Heaven: The Selected Letters of Dorothy Day
  • Dorothy Day, red. Carolyn Kurtz (2017) The Reckless Way of Love: Notes on Following Jesus, Plough Publishing
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Dorothy-Daytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6d79ss6, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 6246009, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Thomas Dublin & Kathryn Kish Sklar (red.), Online Biographical Dictionary of the Woman Suffrage Movement in the United States, Alexander Street Press.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 273.[källa från Wikidata]
  6. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, debsfoundation.org .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.davenportdiocese.org , läst: 10 juni 2016.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, archives.nd.edu , läst: 10 juni 2016.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, peacenews.org , läst: 10 juni 2016.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.womenofthehall.org .[källa från Wikidata]
  12. ^ Day, Dorothy. On Pilgrimage. (1974). "There was no time to answer the one great disagreement which was in their minds--how can you reconcile your Faith in the monolithic, authoritarian Church which seems so far from Jesus who "had no place to lay his head," and who said "sell what you have and give to the poor,"--with your anarchism? Because I have been behind bars in police stations, houses of detention, jails and prison farms, whatsoever they are called, eleven times, and have refused to pay Federal income taxes and have never voted, they accept me as an anarchist. And I in turn, can see Christ in them even though they deny Him, because they are giving themselves to working for a better social order for the wretched of the earth."
  13. ^ Day, Dorothy. On Pilgrimage. (1974). "The blurb on the back of the book Small Is Beautiful lists fellow spokesmen for the ideas expressed, including "Alex Comfort, Paul Goodman and Murray Bookchin. It is the tradition we might call anarchism." We ourselves have never hesitated to use the word."
  14. ^ ”Catholic Worker Movement | Description, History, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/event/Catholic-Worker-Movement. Läst 13 januari 2022. 
  15. ^ ”The Long Loneliness: The Autobiography of the Legendary Catholic Social Activist”. GoodReads. https://www.goodreads.com/book/show/203979.The_Long_Loneliness. Läst 13 januari 2022. 
  16. ^ ”'One of the gentlest people I know:' 75-year-old shoved by police a peace activist, not a provocateur” (på engelska). the Guardian. 14 juni 2020. http://www.theguardian.com/us-news/2020/jun/14/martin-gugino-buffalo-police-catholic-worker. Läst 13 januari 2022. 
  17. ^ ”The Aims and Means of the Catholic Worker”. catholicworker.org. https://www.catholicworker.org/cw-aims-and-means.html. Läst 13 januari 2022. 
  18. ^ ”The Editor Whose Catholic Worker Newspaper Called for Social Justice” (på engelska). ThoughtCo. https://www.thoughtco.com/dorothy-day-biography-4154465. Läst 13 januari 2022. 
  19. ^ ”CNS STORY: US bishops endorse sainthood cause of Catholic Worker's Dorothy Day”. webarchive.loc.gov. Arkiverad från originalet den 7 december 2012. http://webarchive.loc.gov/all/20121207032158/http://www.catholicnews.com/data/stories/cns/1204800.htm. Läst 13 januari 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]