Dmitrij Beljajev

Dmitrij Beljajev
	Dmitrij Beljajev
Född	4 juli 1917 (g.s.); Kostroma
Död	14 november 1985 (68 år); Novosibirsk
Begravd	Södra begravningsplatsen
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland, Sovjetunionen och Ryska SFSR
Utbildad vid	Ivanovos statliga jordbruksakademi
Sysselsättning	Genetiker, zoolog, beteendegenetiker
Arbetsgivare	Institutet för cytologi och genetik; Institutet för cytologi och genetik (1959–1985)
Utmärkelser
	Leninorden; Medalj ”För segern över Tyskland i det Stora Fäderneslandskriget 1941-1945”; Jubileumsmedalj ”50-årsjubileum för Sovjetunionens väpnade styrkor”; Jubileumsmedalj ”För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse”; Patriotiska krigsorden av andra graden; Oktoberrevolutionsorden; Patriotiska krigsorden av 1:a klass; Röda stjärnans orden; Jubileumsmedalj ”20-årsdagen för segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945”
	Redigera Wikidata

Dmitrij Konstantinovitj Beljajev (ryska Дмитрий Константинович Беляев), född 17 juli 1917 och avliden 14 november 1985 var en rysk zoolog. Från 1959 till 1985 var han chef för Institutet för cytologi och genetik vid Rysslands Vetenskapsakademi i Novosibirsk.

Han är framförallt känd för sin 40-åriga forskning kring domesticering av rödrävar i syfte att återskapa domesticeringen av hunden. De första rävkullarna var skygga för människor, de drog sig undan och kunde bitas. I varje generation valdes de fogligaste ut för fortsatt avel. Efter några generationer betedde rävarna sig likt hundvalpar, de började söka aktiv kontakt med människor, viftade på svansen och slickade skötarnas händer. De fick även mer varierat utseende än vanliga rävar och blev mer hundlika med kortare nos och bredare huvud, vissa har hängande öron eller uppåtböjd svans. De blev även mer brokiga och fick en större variation av pälsfärger. Senare forskning av Uppsalagenetikern Elena Jazino kunde visa att det endast var ett fyrtiotal gener som skilde de domesticerade rävarna från de vilda.

Referenser

Källor

Artikeln är delvis baserad på motsvarande artikel på engelskspråkiga Wikipedia.
Artikeln är delvis baserad på artikeln Russian Domesticated Red Fox på engelskspråkiga Wikipedia.
Torill Kornfeldt: Husdjur blev barnsliga och korkade, Dagens Nyheter 15/ 7 2007
Sue Savage-Rumbaugh: I var mans mun. Ingen vet exakt hur människans språk en gång uppstod, Dagens Nyheter 28/6 2006
Karin Bojs: Få gener skiljer tama rävar från vilda, Dagens Nyheter 27/11 2005

Noter

^ The influence of VIR on the formation and development of research areas in genetics and plant breeding at the Institute of Cytology and Genetics of the Siberian Branch of the USSR/Russian Academy of Sciences and vice versa, vol. 12, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2020, s. 46-65, 10.24411/2076-8176-2020-13004.^{[källa från Wikidata]}
^ The development of international contacts of Soviet geneticists in the memoirs of I.A. Zakharov-Gezekhus, corresponding member of the Russian academy of Sciences, vol. 12, 1, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2020, s. 95-109, 10.24411/2076-8176-2020-11004.^{[källa från Wikidata]}

[38d141a0cfea6c8d5d7a9f8a85e86126efde0762-1] The influence of VIR on the formation and development of research areas in genetics and plant breeding at the Institute of Cytology and Genetics of the Siberian Branch of the USSR/Russian Academy of Sciences and vice versa, vol. 12, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2020, s. 46-65, 10.24411/2076-8176-2020-13004.^{[källa från Wikidata]}

[b4bdcd269dcc0e5d95825662a072aac4fbd82a28-2] The development of international contacts of Soviet geneticists in the memoirs of I.A. Zakharov-Gezekhus, corresponding member of the Russian academy of Sciences, vol. 12, 1, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2020, s. 95-109, 10.24411/2076-8176-2020-11004.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]