Hoppa till innehållet

Djurgårdens IF Fotboll

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om Djurgårdens IF:s herrlag i fotboll. För Djurgårdens IF:s damlag i fotboll, se Djurgårdens IF Dam.
Djurgårdens IF Fotboll
logotypen för Djurgårdens IF
Grundad12 mars 1891
HemortSverige Stockholm, Sverige
HemmaarenaTele2 Arena
OrdförandeSverige Lars-Erik Sjöberg
VDSverige Henrik Berggren
SportchefBosse Andersson
TränareRoberth Björknesjö
Ass. tränareAgon Mehmeti
Målvaktstränare:
Grekland Nikos Gkoulios
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Tredjeställ
Meriter
Svenska mästare12 (1912, 1915, 1917, 1920, 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005, 2019)
Svenska cupen5 (1990, 2002, 2004, 2005, 2018)
Allsvenska
säsonger		69 (senast 2024)
Placering i
allsvenskans
maratontabell		6:a
Säsonger i
Sveriges näst
högsta division		25 (senast 2000)
Övrigt
SupportrarJärnkaminerna
Djurgårdens Supporters Club
Ultra Caos Stockholm
DFG
WebbplatsDIF
Nuvarande säsong

Djurgårdens IF Fotbollförening är fotbollsföreningen inom alliansföreningen Djurgårdens IF,[1] vilken är baserad i Stockholm. Djurgårdens IF:s herrlag har år 2024 spelat 69 säsonger i Allsvenskan och vunnit den åtta gånger; totalt har man vunnit tolv SM-guld under säsongerna 1912, 1915, 1917, 1920, 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005 och 2019. Djurgårdens IF herrlag ligger på sjätte plats i den allsvenska maratontabellen. Djurgårdens IF hade i slutet av 2023 över 25 000 medlemmar.[2]

Från 1936 till 2013 var Stockholms Stadion Djurgårdens hemmaarena för allsvenska matcher och i Svenska cupen, med undantag för ett år på Råsunda 2004 men som inte uppskattades av supportrarna. 2005 återvände man till anrika Stockholms Stadion. Vid derbymatcher mot Stockholmsrivalerna AIK och Hammarby IF, samt vid europacupmatcher, var Råsundastadion hemmaplan. Sedan sommaren 2013 huserar herrlaget på Tele2 Arena, där de nu spelar alla sina hemmamatcher.

Djurgården har haft fyra storhetstider då merparten av föreningens SM-titlar vunnits. Dessa inföll under 1910-talet, 1950-talet och 1960-talet och 2000-talet. Djurgården kallas även för Djurgår'n, DIF, Järnkaminerna eller Blåränderna.

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Djurgårdens IF Fotbolls historia

Bildande och de första åren

[redigera | redigera wikitext]

Föreningen bildades 12 mars 1891 och då var det huvudsakligen dragkamp, löpning, rodd och skidor som stod på programmet. Däremot hade fotboll svårt att komma igång i slutet av 1800-talet i Stockholm, främst för att riktiga spelplaner saknades. År 1896 byggdes Idrottsparken, en cykel- och friidrottsarena. 1899 var året då fotboll kom med på Djurgårdens program. Teodor Andersson från Göteborg, en före detta Gaisspelare, blev medlem i föreningen och hjälpte till att starta fotbollssektionen.

Inledningsvis spelade laget i röda tröjor[3], detta ändrades efter bara något enstaka år till tröjor med vertikala blåa ränder efter en riktlinje om matchdressens utseende som skrevs 1905. "Blus på längden randig mörkblå och ljusblå, byxor svart med revärer."[4] Laget har spelat i en blårandig matchdress sedan dess.

Djurgården nådde sin första final i svenska mästerskapet 1904 där laget förlorade mot Göteborgslaget Örgryte IS.[5] År 1912 vann Djurgården sin första SM-titel i fotboll, även denna gång i en final mot Örgryte där laget vann den andra omspelsfinalen med 3-1 på Råsunda IP i Solna. Det blev starten på lagets första storhetstid vilket innehöll ytterligare tre SM-titlar; 1915, 1917 och som avslutades med guldet 1920. I Svenska serien, Sveriges dåvarande högsta serie, nådde Djurgården inga större framgångar förutom en andraplats 1911/1912.

Einar "Stor-Klas" Svensson tränade laget mellan 1935 och 1944.

Skotten John Smith Maconnachie är den förste som man med säkerhet vet tränade laget. Detta skedde under en kort period hösten 1922.[6] Djurgården hade efter 1910-talet en tyngre period sett till resultaten, säsongen 1926–27 undantagen då laget för första gången nådde Allsvenskan, en period som fick sitt klimax 1929 då laget blev nedflyttat till tredjedivisionen och fick spela där fram till 1932.[7]

1935 avslutades verksamheterna på Tranebergs IP efter att kontraktet med Stockholms stad gick ut. Laget flyttade därefter till Stockholms stadion 1936.[8]

Stockholms stadion

[redigera | redigera wikitext]

Djurgården inledde 1940-talet, som många säsonger under 1930-talet slutade, med en topplacering i Division 2 Norra.[9] Det skulle dock dröja till säsongen 1944–45 innan laget lyckades nå förstaplatsen.[10] Nästa säsong i Allsvenskan var laget direkt hotat av nedflyttning, men lyckades hålla sig kvar med en poäng ovanför nedflyttningsstrecket. Sektionens genom tiderna största förlust i Allsvenskan skedde under denna säsong då laget på bortaplan förlorade mot IFK Norrköping med 11–1. Laget var dock inte bättre än att det åkte ner till andradivisionen igen efter säsongen 1947–48. Det blev en ettårig sejour i tvåan, med 15 poäng före serietvåan Åtvidaberg[11], innan laget återvände till Allsvenskan för säsongen 1949–50 där de mäktade med en åttondeplats och 18 poäng.[12]

Säsongen 1954–55 vann laget sin första allsvenska titel. Detta skedde under ledning av engelsk-kinesen Frank Soo. Under Soos ledning prioriterades ett fysiskt spel som senare kom att känneteckna Djurgården under 1950– och 1960-talen.[13][14] Laget höll sig kvar i toppen ett antal säsonger och i samband med hockeysektionens framgångar under 1950-talet handlade mycket i svensk sport om Djurgården. Säsongen 1959 avslutades med ytterligare ett allsvenskt guld.

Decenniet därpå flyttades klubben ner till division två, men vistelsen där blev kortvarig; året därpå gick Djurgården upp i Allsvenskan på nytt. Säsongerna 1964 och 1966 lyckades laget hämta hem guldet, båda gångerna efter kontroversiella inslag. 1964 vann de allsvenskt guld på grund av en tveksam straffspark i sista omgången mot IFK Göteborg.[15] Inför säsongen 1966 hade klubben IK Sirius bas köpt ett antal spelare från laget; Djurgården segrade trots en tunn spelartrupp. Den man som förknippades med dessa guld var Gösta Sandberg. Guldmatchen 1966 blev hans 300 och sista allsvenska match i blåränderna.

Tommy Söderberg ledde laget till final i SM-slutspelet 1988.

Under 1970-talet började det gå sämre för Djurgården. Det fanns en hel del så kallade jojo-tendenser inom klubben – tränare och medlemmar av styrelsen kom och gick och resultaten i Allsvenskan blev väldigt varierande.[16] Allt från två tredje platser, 1970 och 1975, till en elfte plats 1976. Dessutom köptes omtalade nyförvärv in som sällan presterade enligt förväntan.[16]

Djurgårdens första riktiga formsvacka sedan efterkrigsåren kom under 1980-talet då laget var tvunget att kvala tre gånger för att nå Allsvenskan. Efter säsongen 1980 slutade djurgårdsprofilen Sven Lindman med elitfotbollen. Han spelade totalt 312 Allsvenska matcher för laget. Säsongen 1981 åkte laget ur Allsvenskan för första gången sedan 1960. De kommande säsongerna kom att handla om förlorade kval innan laget 1985, efter en dramatisk straffläggning, lyckades vinna mot Gais och ta sig upp till Allsvenskan igen. Laget lyckades dock inte bättre än att man åkte ur nästkommande säsong. 1987 anställdes Tommy Söderberg som ny tränare och laget vann division 1 norra med stor marginal.

Tränarbytet gav resultat i Allsvenskan 1988; Djurgården kvalificerade sig för slutspel och nådde final mot Malmö FF där det slutliga resultatet blev förlust med 7–3 efter två finaler. Laget etablerade sig de nästkommande säsongerna som ett stabilt allsvenskt lag rent sportsligt – ekonomiskt sett låg sektionen i botten och var inte sällan nära konkurs.

1990-talet inleddes med att Djurgården 1990 vann Svenska cupen för första gången och dessutom vann laget sin största seger någonsin i allsvenskan när de besegrade Hammarby med 9–1.[17]

Trots denna inledning på 1990-talet kännetecknas årtiondet av jojo-tendenser där laget flyttades upp och ner mellan divisionerna; totalt bestod 1990-talet av sex säsonger i Allsvenskan och fyra i Division 1 Norra. Ekonomiskt sett låg Djurgården illa till, och efter incidenten med "Terror-Tommy" 1995, då en åskådare sprang in på planen och attackerade domaren Anders Frisk, tilldömdes sektionen en match utan publik och 370 000 kronor i böter.[18][19] 1998 hade sektionen 10 miljoner i skulder och var hotad av konkurs.[20]

2000-talet: Uppe i allsvenskan och tre SM-guld

[redigera | redigera wikitext]

År 2000 spelades den första upplagan av den nya andradivisionen Superettan. Denna vanns av Djurgården och flyttades tillsammans med Malmö FF upp till Allsvenskan 2001.[21] Inför säsongen värvades målvakten Andreas Isaksson från Juventus.[22] Den allsvenska comebacken startade dock som de flesta på 1990-talet; den första segern kom i den sjunde omgången och laget låg länge i allsvenskans bottenskikt, men slogs till slut om guldet och slutade tvåa efter rivalen Hammarby.[23]

2002 tog Djurgården sin första allsvenska titel på 36 år, det nionde SM-guldet i ordningen, under ledning av tränarna Sören Åkeby och Zoran Lukic. Dessutom vann laget Svenska cupen samma år genom att besegra AIK i finalen och fullbordade därmed dubbeln.[24] 2003 försvarades SM-guldet. Mittfältaren Kim Källström, som spelade i klubben mellan 2002 och 2003, var med sina 26 allsvenska mål och 12 målgivande passningar en nyckelspelare. Efter säsongen lämnade Sören Åkeby och Zoran Lukic fortsatte som ensam huvudtränare med Stefan Rehn som assisterande. Tolv omgångar in i Allsvenskan 2004 tog Kjell Jonevret över som ny huvudtränare.

Under ledning av Kjell Jonevret nådde Djurgården den tredje kvalomgången i Uefa Champions League 2004/2005[25] och fick där möta Juventus. Efter att ha spelat oavgjort (2–2) borta på Stadio Delle Alpi förlorade laget med 1–4 i returmötet som spelades på Råsunda. Säsongen avslutades med en fjärdeplats och ett nytt cupguld, det tredje totalt.

Djurgården vann Allsvenskan även 2005, och tog ytterligare ett cupguld.

Tele2 Arena (2013–)

[redigera | redigera wikitext]

Guldåret 2005 följdes av några tyngre år både sportsligt men framförallt ekonomiskt. 2008 lämnade Bosse Andersson sin position som klubbdirektör för att sedan återvända 2013, det blev vändningen och början på en resa tillbaka mot toppen. Tillsammans med Henrik Berggren räddade han klubbens ekonomi, en stor del i detta var spelarförsälningar man gjorde, blanda annat Michael Olunga till Kina för närmare 50 miljoner kronor, vilket slog klubbrekord, men också Felix Beijmo till Werder Bremen för 30 miljoner kronor.

Säsongen 2017 slutade Djurgården på tredje plats vilket innebar att laget fick en plats i kvalet till Europa League 2018, första gången på tio år.[26]

Efter tretton titellösa år tog Djurgården 2018 sin första titel sedan 2005, efter att i finalen av Svenska cupen ha besegrat Malmö FF på Tele2 Arena med 3–0. År 2019 blev Djurgården åter svensk mästare, på 66 poäng, en bättre än sina konkurrenter Malmö och Hammarby. Guldet och förstaplatsen innebar spel i kvalet till Champions League säsongen 2020/2021 men Djurgården lyckades inte kvalificera sig.

Säsongen 2021 slutade Djurgården på tredje plats vilket innebar att laget fick en plats i kvalet till Europa Conference League 22/23. Djurgården klev in i andra kvalificeringsrundan och lyckades kvalificera sig genom att slå HNK Rijeka, Sepsi och APOEL. Framgångarna fortsatte i turneringens gruppspel där Djurgåren vann grupp F med sina 16 poäng och gick därmed direkt till åttondelsfinal där man förlorade mot Lech Poznan med 5-0 över två möten.

Arenor

[redigera | redigera wikitext]
Tele2 Arena
Stockholms stadion
Råsundastadion
Tranebergs IP

Under 1900-talets första decennium spelade Djurgården på Stockholms idrottspark.[27] Idrottsparken var en cykelbana av cement som invigdes 1896, och 1901 anlades en sandplan med måtten 100x50 meter för fotboll i mitten av cykelbanan. Där spelade laget fram till 1906 innan flytten till nyinvigda Östermalms IP.[28] 1910 skrev Djurgården ett kontrakt med Stockholm stad på 25 år om att få utnyttja ett stycke mark vid Tranebergsbron. I oktober 1911 stod Tranebergs IP klar och blev föreningens första egna hemmaarena.[27]

När Djurgårdens kontrakt om användandet av Tranebergs Idrottsplats gick ut 1935 erbjöd Stockholms stad inget nytt kontrakt för föreningen och laget var hemlöst tills AIK flyttade ut från Stockholms stadion för att spela på den nybyggda Råsundastadion i Solna.[29] Djurgården skrev ett kontrakt med Stockholms stadions styrelse 1936 om nyttjande av arenan och flyttade samma år in sin verksamhet i stadions lokaler.[8] Under 1950- och 1960-talen spelades i princip alla hemmamatcher på Råsunda på grund av det rådande publiktrycket.[30] Under 2000-talets början användes även Råsunda vid ombyggnader av Stockholms stadion och av ekonomiska skäl.[31]

Mellan åren 1936 och 2013 var Djurgårdens hemmaarena Stockholms stadion, där serie- och cupmatcher spelades. Derbyn spelades av säkerhets- och publikskäl på Råsunda. Djurgården har publikrekordet för klubblag både på Råsunda och på Stockholms stadion. 1959 såg 50 750 åskådare Djurgården besegra IFK Göteborg med 2–1 på Råsunda[32][33], och 1946 såg 21 995 åskådare Djurgården förlora mot AIK med 0–2 på Stadion.[34]

Före valet 2006 lovades Djurgården en lösning på mark för en ny arena av den borgerliga alliansen[35] och flera förslag hade arbetats fram. Ett av förslagen var att både Djurgården och Hammarby skulle spela på Tele2 Arena. Ett annat alternativ var att bygga om den kulturminnesmärkta Stadion. Ytterligare förslag var att bygga en helt ny arena, antingen ett stenkast ifrån Stadion, på Östermalms IP, med plats för ungefär 25 000 åskådare [36] eller en arena på Storängsbotten.[37] Båda dessa förslag fick dock nej av Kungliga Djurgårdens Förvaltning, som förvaltar marken.[37] Dock presenterades ett nytt arenaförslag i juli 2010 placerat på Östermalms IP för 18 000 åskådare, som förvaltningen ej motsatte sig.[38] Djurgården planerade initialt att få arenan byggd och spelklar till 2014.[38][39]

Den 6 oktober 2011 rekommenderades styrelsen för Djurgårdens IF Fotboll att Tele2 Arena skulle ta över som lagets hemmaarena från och med säsongen 2013 [40]. Dagen efter, fredagen den 7 oktober, beslutade Djurgårdens styrelse att använda Tele2 Arena från och med säsongen 2013 och ge klubbens förhandlingsgrupp mandat att slutförhandla med arenan [41]. Beslutet innebar att 2012 blev den sista hela säsongen för Djurgården på Stockholms stadion. Tele2 Arena blev försenad och Djurgårdens IF Fotboll fortsatte därför att spela på Stockholms stadion fram till halvvägs genom säsongen 2013. Djurgården och Hammarby IF, som också spelar på Tele2 Arena, blev ersatta med ungefär 10Mkr var i uteblivna intäkter [42]. Djurgården valde den södra läktaren för sin klack.

Djurgården har sedan 1927 spelat en klar majoritet av sina allsvenska hemmamatcher på Stockholms stadion. Till och med 2023 är statistiken följande:[43]

Publiksiffror

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Djurgårdens IF Fotbollförenings statistik

Organisation och ekonomi

[redigera | redigera wikitext]

Organisation

[redigera | redigera wikitext]
Djurgårdens Elitfotboll AB
Org.nr556680-5320
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerLars-Erik Sjöberg
Styrelseordförande
Henrik Berggren
Vd
Antal anställda113,5 – 2023
Historik
Grundat13 maj 2005
Avknoppat frånDjurgårdens IF Fotbollsförening
Ekonomi
Omsättning▲ 268,61 miljoner SEK
Rörelseresultat▲ 34,43 miljoner SEK
Vinst efter skatt▲ 51,09 miljoner SEK
Tillgångar▲ 465,62 miljoner SEK
Eget kapital▲ 261,42 miljoner SEK
Struktur
ÄgareDjurgårdens IF Fotbollsförening – 100%
Övrigt
Webbplatsdif.se/
FotnoterStatistik från 2023 års bokslut.[44]

Organisationen är uppbyggd i tre huvuddelar som ansvarar för olika delar av fotbollssektionen.

Djurgårdens IF Fotbollförening (DIF FF) har över 25 000 medlemmar (Oktober 2023) och är därmed Sveriges största fotbollsförening. Föreningen driver den sportsliga verksamheten med undantag för elitlaget som från och med säsongen 2006 flyttades över till det helägda bolaget DEF AB. Medlemstidningen heter "Djurgårdaren".

Djurgårdens Elitfotboll AB (DEF AB) registrerades den 13 maj 2005[45] och ägs till 100 procent av DIF FF. Bolaget driver Djurgårdens elitlag, även kallat A-laget, som sedan säsongen 2001 spelar i Allsvenskan. Bolaget äger även Djurgårdens Fotboll Försäljning AB (DFF AB).

DIF Invest AB bedriver investeringsverksamhet, främst i spelare. Bolaget grundades under sent 1980-tal och ombildades till riskkapitalbolag 1998. DIF Invest AB ligger bakom den ekonomi som krävts för att genomföra ett antal kostsamma förstärkningar till spelartruppen. Två av värvningarna har gjorts tillsammans med dåvarande Quesada: Andreas Isaksson (inför 2001) och Kim Källström (inför 2002). I början av 2000-talet investerades 10 miljoner kronor vardera i bolaget från dåvarande föreningsordföranden Bo Lundquist och den sedan november 2009 valde föreningsordföranden Tommy Jacobson. Sedan 2001 är Varenne Investment (före detta verksamhet inom Quesada) delägare[46].

Verkställande direktörer (för elitverksamheten)

Ordföranden (för föreningen)

Ekonomi

[redigera | redigera wikitext]
Sponsorintäkter genereras bland annat genom reklam på matchtröjan. Här visas hemma- och bortatröjan för säsongerna 2002-2003.

Djurgårdens IF har haft blandade ekonomiska resultat under åren föreningen har existerat. Fotbollssektionen var, liksom samtliga sektioner, från bildandet 1891 till och med 1991 bunden både sportsligt och ekonomiskt till huvudföreningen Djurgårdens IF. Detta innebar att samtliga sektioner delade på ekonomiska bördor och vinster. Till en början vara ekonomin beroende av medlemsavgifter som betalades varje månad. Föreningen fick tidigt problem med ekonomin, inte sällan för att medlemsavgifter var obetalda.[47]

Fotbollssektionen var länge ekonomiskt beroende av andra sektioners framgångar, till exempel skidsektionen.[48] Detta berodde på låga publiksiffror och minimala framgångar inom fotbollssektionen.[49] Under 1920- och 1930-talen var sektionen i den högsta serien två gånger sammanlagt. Under 1940-talet vändes denna trend då laget under senare delen av decenniet nådde allsvenskan ett flertal gånger och etablerade sig i den högsta serien vilket genererade publik. Trenden fortsatte under 1950-talet och fotbollen blev tillsammans med ishockeysektionen idrottsföreningens primära pengaflöde då båda sektionerna var framgångsrika och genererade mycket publik.[48] De ekonomiska framgångarna höll i sig under 1960-talet men försvagades i och med att fotbollsintresset dalade under årtiondet.[50] Publikminskningen märktes alltmer under 1970-talet och det gjorde även ökade spelarlöner. Fotbollssektionen som länge var en stabil inkomstkälla för föreningen visade snabbt upp negativa resultat.[51]

1980-talet kännetecknades av tunga ekonomiska problem där dyra nyförvärv kombinerades med svikande publiksiffror.[52][53] En alltmer viktigare inkomstkälla under årtiondet var reklam, 1980 användes sponsring på lagets matchtröjor för att generera intäkter för första gången. Tidigare skedde endast sponsring vid sidan av fotbollsplanen. Under våren 1987 nådde 1980-talets ekonomiska kris sitt klimax då ett underskott på 12,3 miljoner kronor presenterades. I september samma år accepterades ett ackord på 25% i domstol där alternativet var konkurs. Kort därefter bildades DIF AB med syftet att rekonstruera Djurgårdens IF finansiellt.[54] Samtidigt skedde en insamling bland föreningens 10 000 medlemmar som gav närmare en miljon kronor.[54]

1991 ombildades Djurgårdens IF till att bli en alliansförening.[55] Detta innebar att varje sektion blev ekonomiskt och sportsligt självständig.[55] Den ekonomiska situationen förvärrades ytterligare under 1990-talet och nådde sitt klimax 1998 då sektionen nådde ett underskott på 10 miljoner kronor på en omsättning om 18 miljoner.[20] Samma år skedde ett stort antal förändringar i och med att Bo Lundquist tog över ordförandeposten. Stora skulder skrevs om till långsiktiga lån och Djurgården Fotboll AB ombildades till riskkapitalbolag.[56] Där gick ett flertal finansmän in med kapital för framtida investeringar som till exempel spelarköp. Ekonomin var under de första åren på 2000-talet positiv och föreningen nådde 2007 en omsättning på 97,5 miljoner kronor och ett eget kapital på 26,9 miljoner kronor, men mellan åren 2008-2010 har man visat ett minusresultat.[57]

Supportrar

[redigera | redigera wikitext]
Tifo före derbyt mot AIK den 26 september 2013.

Djurgårdens supportrar har organiserat sig i föreningar sedan 1947, då Djurgårdens Supporters Club bildades. Föreningen anordnade bussresor till bortamatcher för medlemmar, men någon organiserad klack fanns inte. Under mitten och slutet av 1970-talet började dock klackar organiseras och 1981 bildades supporterföreningen Blue Saints.[58] Namnet kom till efter att Djurgårdsklacken sjöng "Oh when the saints go marching in", när Djurgårdens hockeyspelare gick in på Hovets is.[58] 1997 bytte Blue Saints namn till Järnkaminerna efter våldsamma incidenter vilket gjorde att föreningen fått negativ kritik från media och allmänheten.[59]

Idag har Järnkaminerna flera tusen medlemmar.[60] Supportrarna härrör främst från Stockholmsregionen, men lokala landsortsföreningar finns över hela landet, däribland även en förening från Åland.[61] En stor SIFO-undersökning från 2013 visade att Djurgården är det lag som har näst flest anhängare av Stockholmslagen.[62]

Djurgårdsklacken har gjort sig känd de senaste åren för att ha visat upp stora tifoarrangemang, främst vid derbyn mot AIK och Hammarby. [63] Järnkaminernas tifogrupp och senare Ultras STHLM vann 2001, respektive 2003 Canal+ tifopris.[64] Under 2005 grundades supportergruppen Fabriken, som enbart riktar in sig på tifoverksamhet. Till säsongen 2013 omorganiserades tifoverksamheten. Fabriken lades ned och man bildade istället Sofialäktaren Tifo. Djurgården har även sedan 2003 en av Sveriges ledande ultrasgrupper, vid namn Ultra Caos Stockholm.

Publiksnitt genom tiderna

[redigera | redigera wikitext]
Säsong Serie Publiksnitt Placering Arena
1 2023 Allsvenskan 19 288 4:a Tele2 Arena
2 2022 19 587 2:a
3 2021 9 197 3:a
4 2020 0 4:a
5 2019 15 958 1:a
6 2018 12 306 7:a
7 2017 16 241 3:a
8 2016 13 393 7:a
9 2015 15 484 6:a
10 2014 13 145 7:a
11 2013 12 475 7:a Stockholms Stadion/Tele2 Arena
12 2012 9 182 9:a Stockholms Stadion
13 2011 8 671 11:a
14 2010 7 178 10:a
15 2009 9 435 14:e
16 2008 10 168 12:a
17 2007 14 148 3:a
18 2006 13 358 6:a
19 2005 14 075 1:a
20 2004 12 321 4:a Råsunda
21 2003 16 083 1:a Stockholms Stadion
22 2002 14 246 1:a
23 2001 12 480 2:a
24 2000 Superettan 5 545 1:a
25 1999 Allsvenskan 9 173 14:e
26 1998 Division 1 Norra 2 819 1:a
27 1997 2 973 2:a
28 1996 Allsvenskan 3 894 13:e
29 1995 6 802 6:e
30 1994 Division 1 Norra 2 249 1:a
31 1993 3 232 3:e
32 1992 Allsvenskan 4 169 7:e
33 Kvalsvenskan 2 338 5:e
34 1991 Allsvenskan 3 938 5:e
35 Mästerskapsserien 5 237 5:e
36 1990 Allsvenskan 4 179 5:e Råsunda
37 1989 3 275 6:e
38 1988 6 034 3:e Stockholms Stadion
39 1987 Division 1 Norra 1 835 1:a
40 1986 Allsvenskan 5 861 12:e
41 1985 Division 2 Norra 1 801 1:a
42 1984 2 050 3:e
43 1983 2 418 2:a
44 1982 2 882 1:a
45 1981 Allsvenskan 4 966 14:e
46 1980 5 438 12:e
47 1979 8 293 10:e
48 1978 5 054 5:e
49 1977 8 157 10:e
50 1976 6 999 11:e
51 1975 7 940 3:e
52 1974 7 558 8:e
53 1973 7 928 3:e
54 1972 5 840 7:e
55 1971 8 765 4:a
56 1970 10 092 3:a
57 1969 9 690 3:a
58 1968 11 241 4:a
59 1967 9 728 2:a
60 1966 11 539 1:a
61 1965 9 424 8:a
62 1964 12 753 1:a
63 1963 15 812 6:a
64 1962 16 264 2:a
65 1961 Division 2   3 998 1:a
66 1960 Allsvenskan 10 944 11:a
67 1959 22 696 1:a
68 1957/58 13 364 3:a
69 1956/57 12 375 5:a
70 1955/56 15 148 3:a
71 1954/55 19 010 1:a
72 1953/54 16 477 6:a
73 1952/53 14 885 3:a
74 1951/52 16 319 7:a
75 1950/51 18 902 6:a
76 1949/50 21 535 8:a
77 1948/49 Division 2 Nordöstra 6 139 1:a
78 1947/48 Allsvenskan 15 250 11:a
79 1946/47 16 413 9:a
80 1945/46 13 253 10:a
81 1944/45 Division 2 Norra 2 535 1:a
82 1943/44 2 493 3:a
83 1942/43 2 201 6:a
84 1941/42 2 382 5:a
85 1940/41 1 821 2:a
86 1939/40 2 474 2:a
87 1938/39 4 051 3:a
88 1937/38 4 494 2:a
89 1936/37 Allsvenskan 8 334 11:a
90 1935/36 Division 2 Östra 2 261 1:a Tranebergs IP
91 1934/35 2 411 2:a
92 1933/34 4 194 2:a
93 1932/33 2 594 3:a
94 1931/32 Division 3 Östsvenska 318 1:a
95 1930/31 317 1:a
96 1929/30 461 1:a
97 1928/29 Division 2 Norra 500 9:a
98 1927/28 Allsvenskan 6 738 11:a
99 1926/27 Division 2 Östsvenska 267 1:a
100 1925/26 550 3:a
101 1924/25 530 3:a

Rivaler

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Tvillingderbyt
Se även: Rivaliteten mellan Djurgårdens IF och Hammarby IF

Djurgårdens största rival är AIK och därefter Hammarby IF. Möten mellan Djurgården och AIK brukar ibland kallas "Tvillingderbyt" eftersom de bägge föreningarna bildades samma år och länge delade hemmaplan. Dock är det smeknamnet något som få supportrar tagit till sig då man inte ser sig som tvillingar och inte vill förknippas med varandra. Andra rivaler utifrån landet är IFK Göteborg och Malmö FF men även Helsingborgs IF.[65]

Matchställ

[redigera | redigera wikitext]

Djurgården har nästan alltid spelat i blårandiga tröjor på hemmaplan, vilket gett upphov till smeknamnet blåränderna. En av de första lagbilderna i blårandigt ställ är från 1903.[66]Fr ån början av 1960-talet till 1979 spelade man i ett ljusblått ställ med smala mörkblåa ränder innan 1980 bjöd på en helt mörkblå hemmatröja.[67] Den blev bara ettårig innan den ljusblåa kom tillbaka. Från 1986 har det varit mer jämnt fördelat ljus-/mörkblått.

Sen 1976 har adidas levererat matchtröjan med undantag för 1988-1989 då Nike var sponsor. Den 11 februari 2021 gick man ut med att avtalet med adidas förlängs i fem år till.[68]Prioritet finans har varit huvudsponsor sen 2014.

Amadou Jawo i en allsvensk match 2014.
År Tröjsponsor Huvudsponsor
1976–1979 Tyskland Adidas Ingen
1980 MasterCharge
1981 Köpkort
1982 Ingen
1983 Atari
1984–1987 Året Runt
1988 USA Nike QC Business Card
1989 Mita Copiers
1990-1992 Tyskland Adidas
1993 Ica Kundkort
1994–1996 Graphium
1997 "Nej till våld och droger!"
1998 Hewlett-Packard
1999 Bewator
2000–2004 Kaffeknappen (Ica var huvudsponsor i Europaspel 2002-2004)
2005–2012 ICA
2013 Djurgårdsandan
2014–2023 Prioritet finans
2024– Mobill


Meriter

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Djurgårdens IF Fotbollförenings statistik

Rekord

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Djurgårdens IF Fotbollförenings statistik

Sportsliga resultat

[redigera | redigera wikitext]

Allsvenskan, senaste åren

[redigera | redigera wikitext]
Allsvensk placering sedan 2001-2024
Plats 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12

Svenska cupen 1986-2023

[redigera | redigera wikitext]
Svenska cupen 2012/13 -
Plats 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/24
Seger
Final
Semifinal
Kvartsfinal
Gruppspel
Kvalspel
Svenska cupen 1986/87 - 2012
Plats 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 1991 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Seger
Final
Semifinal
Kvartsfinal
Åttondel
Sextondel
Sämre

Europaspel

[redigera | redigera wikitext]
Säsong Tävling Runda Land Motståndare Hemma Borta Totalt
1955/56 Europacupen Omgång 1 Polen Gwardia Warszawa 0-0 4-1 4-1
Kvartsfinal Skottland Hibernian FC 1-3 0-1 1-4
1963/64 Intertotocupen Gruppspel Österrike SK Rapid Wien 0-3 1-3 Utslagna
Nederländerna PSV Eindhoven 0-1 0-2
Västtyskland VfR Neumünster 4-2 1-2
1964/65 Mässcupen Omgång 1 England Manchester United FC 1-1 1-6 2-7
1965/66 Intertotocupen Gruppspel Nederländerna Fortuna '54 0-1 0-3 Utslagna
Schweiz Grasshoppers 3-2 2-4
Västtyskland 1. FC Kaiserslautern 1-1 3-0
1965/66 Europacupen Omgång 1 Bulgarien PFC Levski Sofia 2-1 0-6 2-7
1966/67 Mässcupen Omgång 1 Östtyskland 1. FC Lokomotive Leipzig 1-3 1-2 2-5
1967 Intertotocupen Gruppspel Polen Zagłębie Sosnowiec 1-2 1-4 Utslagna
Västtyskland FC Schalke 04 4-1 0-2
Österrike FC Wacker Innsbruck 0-7 0-2
1967/68 Europacupen Omgång 1 Polen Górnik Zabrze 0-1 0-3 0-4
1968 Intertotocupen Gruppspel Västtyskland SV Werder Bremen 3-4 2-1 Utslagna
Polen Szombierki Bytom 4-2 1-3
Tjeckien FC VSS Košice 0-1 2-3
1969 Gruppspel Österrike Wiener SC 5-2 0-6 Utslagna
Polen Zagłębie Sosnowiec 2-1 0-3
Västtyskland SpVgg Greuther Fürth 1-3 1-1
1970 Gruppspel Nederländerna FC Twente 2-2 1-4 Utslagna
Västtyskland Hannover 96 2-1 1-1
Tjeckien TJ Sklo Union Teplice 1-2 1-3
1971 Gruppspel Schweiz Grasshoppers 1-0 2-0 Utslagna
Österrike Austria Salzburg 0-3 1-1
Tjeckien FK Inter Bratislava 2-3 2-1
1971/72 Uefacupen Omgång 1 Socialistiska federativa republiken Jugoslavien OFK Belgrad 2-2 1-4 3-6
1972 Intertotocupen Gruppspel Schweiz FC Zürich 2-1 0-0 Utslagna
Slovakien ŠK Slovan Bratislava 2-3 1-4
Österrike First Vienna FC 1-3 0-3
1973 Gruppspel Danmark Næstved Boldklub 1-1 1-0 Utslagna
Tjeckien TJ Sklo Union Teplice 1-6 1-1
Österrike SK Austria Klagenfurt 2-0 0-2
1974 Gruppspel Västtyskland Hamburger SV 1-3 0-2 Utslagna
Portugal Vitória SC 3-1 0-5
Schweiz Neuchâtel Xamax FCS 4-2 1-1
1974/75 Uefacupen Omgång 1 Norge IK Start 5-0 2-1 7-1
Omgång 2 Tjeckien FK Dukla Prag 0-2 1-3 1-5
1975/76 Cupvinnarcupen Omgång 1 Wales Wrexham AFC 1-1 1-2 2-3
1976 Intertotocupen Gruppspel Österrike SK Sturm Graz 3-0 0-1 Vinnare
Schweiz FC St. Gallen 3-2 0-0
Polen ROW Rybnik 3-0 2-5
1976/77 Uefacupen Omgång 1 Nederländerna Feyenoord 2-1 0-3 2-4
1989 Intertotocupen Gruppspel Danmark Naestved IF 1-2 2-0 Utslagna
Polen Stal Mielec 1-4 0-1
Västtyskland Stuttgarter Kickers 0-1 0-0
1989/90 Cupvinnarcupen Omgång 1 Luxemburg Union Luxembourg 5-0 0-0 5-0
Omgång 2 Spanien Real Valladolid 2-2 0-2 2-4
1990/91 Omgång 1 Island Fram Reykjavik 1-1 0-3 1-4
1991 Intertotocupen Gruppspel Danmark B 1903 1-2 3-2 Utslagna
Österrike FK Austria Wien 1-2 0-1
Tjeckien RH Cheb 0-0 0-1
1996 Gruppspel

(enkelmöten)

Österrike LASK Linz X 0-2 Utslagna
Cypern Apollon Limassol 8-0 X
Tyskland SV Werder Bremen X 2-3
Färöarna B68 5-1 X
2002/03 Uefacupen Kvalomgång 1 Irland Shamrock Rovers FC 2-0 3-1 5-1
Omgång 1 Danmark FC Köpenhamn 3-1 0-0 3-1
Omgång 2 Frankrike FC Girondins de Bordeaux 0-1 1-2 1-3
2003/04 Uefa Champions League Kvalomgång 2 Serbien och Montenegro FK Partizan Belgrad 2-2 1-1 3-3**
2004/05 Kvalomgång 2 Litauen FBK Kaunas 0-0 2-0 2-0
Kvalomgång 3 Italien Juventus FC 1-4 2-2 3-6
Uefacupen Omgång 1 Nederländerna FC Utrecht 3-0 0-4 3-4
2005/06 Kvalomgång 2 Irland Cork City FC 1-1 0-0 1-1**
2006/07 Uefa Champions League Kvalomgång 2 Slovakien MFK Ružomberok 1-0 1-3 2-3
2008/09 Uefacupen Kvalomgång 1 Estland FC Flora Tallinn 0-0 2-2 2-2*
Kvalomgång 2 Norge Rosenborg BK 2-1 0-5 2-6
2018/19 Uefa Europa League Kvalomgång 2 Ukraina FK Mariupol 1-1 1-2 2-3
2020/21 Uefa Champions League Kvalomgång 1 Ungern Ferencváros TC X*** 0-2 0-2
Uefa Europa League Kvalomgång 2 Gibraltar Europa FC 2-1 X*** 2-1
Kvalomgång 3 Rumänien CFR Cluj 0-1 X*** 0-1
2022/23 Uefa Conference League Kvalomgång 2 Kroatien HNK Rijeka 2-0 2-1 4-1
Kvalomgång 3 Rumänien Sepsi OSK 3-1 3-1 6-2
Playoff Cypern APOEL FC 3-0 2-3 5-3
Gruppspel Irland Shamrock Rovers FC 1-0 0-0 Gruppetta
Norge Molde FK 3-2 3-2
Belgien KAA Gent 4-2 1-0
Åttondelsfinal Polen KKS Lech Poznań 0-3 0-2 0-5
2023/24 Kvalomgång 2 Schweiz FC Luzern 1-2 1-1 2-3
2024/25 Kvalomgång 2 Luxemburg FC Progrès Niederkorn 3-0 0-1 3-1
Kvalomgång 3 Finland Ilves Tammerfors 3-1 1-1 4-2
Playoff Slovenien NK Maribor 1-0 1-0 2-0
Gruppspel

(enkelmöten)

Österrike LASK Linz X 2-2
Portugal Vitória SC 1-2 X
Grekland Panathinaikos FC 2-1 X
Wales The New Saints FC X
Island Víkingur X
Polen Legia Warszawa X
  • * = Vinst på bortamål
  • ** = Förlust på bortamål
  • *** = Coronasäsong vilket gjorde att det bara spelades en match

Nordiska turneringar

[redigera | redigera wikitext]
Säsong Tävling Omgång Land Motståndare Hemma Borta Totalt
1959–1962 Nordic Cup Åttondelsfinal Danmark Skovshoved IF 5-1 3-0 8-1
Kvartsfinal Danmark KB 1-0 1-0 2-0
Semifinal Sverige IFK Norrköping 2-0 5-3 7-3
Final Finland Helsingforsalliansen 0-1 X 0-1
2004/05 Royal League Gruppspel Norge Rosenborg BK 0-1 4-4 Utslagna
Norge Vålerenga IF 0-1 1-3
Danmark Esbjerg fB 0-3 0-1
2005/06 Danmark AaB 2-1 3-1 Gruppsegrare
Sverige IFK Göteborg 0-1 0-2
Norge FK Lyn 1-1 2-1
Kvartsfinal Norge Vålerenga IF 2-1 3-1 5-2
Semifinal Norge Lillestrøm SK 1-3 0-1 1-4

Spelare

[redigera | redigera wikitext]

Spelartruppen

[redigera | redigera wikitext]
Senast uppdaterad: 12 september 2024.[70]
[71] [72]
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom från Moderklubb
Målvakter
30 Sverige Malkolm Nilsson Säfqvist 3 augusti 1993 (31 år) Sverige Halmstads BK Sverige IS Örnia
35 Sverige Jacob Rinne 20 juni 1993 (31 år) Saudiarabien Al Fateh Sverige Laxå IF
45 Sverige Oscar Jansson 23 december 1990 (33 år) Sverige IFK Norrköping Sverige Karlslunds IF
Försvarare
2 Sverige Piotr Johansson 26 februari 1995 (29 år) Sverige Kalmar FF Sverige Skurups AIF
3 Sverige Marcus Danielson 8 april 1989 (35 år) Kina Dalian Professional Sverige Skogstorps GoIF
4 Sverige Jacob Une Larsson 8 april 1994 (30 år) Sverige IF Brommapojkarna Sverige IF Brommapojkarna
5 Finland Miro Tenho 2 april 1995 (29 år) Finland HJK Finland KaaPo
17 Danmark Peter Therkildsen 13 juni 1998 (26 år) Norge Haugesund Danmark Solrød
18 Finland Adam Ståhl 8 oktober 1994 (30 år) Sverige Mjällby AIF Sverige Brämhults IK
19 Sverige Viktor Bergh 26 juli 1999 (25 år) Sverige IFK Värnamo Sverige Forssa BK
27 Japan Keita Kosugi 18 mars 2006 (18 år) Japan Shonan Bellmare Japan Shonan Bellmare
Mittfältare
6 Finland Rasmus Schüller 18 juni 1991 (33 år) Finland HJK Finland Kasiysi
7 Sverige Magnus Eriksson 8 april 1990 (34 år) USA San Jose Earthquakes Sverige AIK
8 Sverige Albin Ekdal 28 juli 1989 (35 år) Italien Spezia Sverige IF Brommapojkarna
9 Bosnien och Hercegovina Haris Radetinac 28 oktober 1985 (39 år) Sverige Mjällby AIF Serbien Novi Pazar
13 Sverige Daniel Stensson 24 mars 1997 (27 år) Sverige IK Sirius Sverige Djurgårdens IF
14 Sverige Besard Sabovic 5 januari 1998 (26 år) Ryssland Khimki Sverige IF Brommapojkarna
22 Sverige Patric Åslund 1 augusti 2002 (22 år) Sverige Västerås SK Sverige Västerås IK
23 Norge Gustav Wikheim 18 mars 1993 (31 år) Saudiarabien Al-Fateh Norge Hokksund
Anfallare
11 Turkiet Deniz Hümmet 13 september 1996 (28 år) Sverige Kalmar FF Sverige Malmö FF
15 Sverige Oskar Fallenius 1 november 2001 (23 år) Danmark Brøndby Sverige IK Frej
16 Norge Tobias Gulliksen 9 juli 2003 (21 år) Norge Bodø/Glimt Norge Konnerud
20 Norge Tokmac Nguen 20 oktober 1993 (31 år) Ungern Ferencváros Norge Vind
26 Danmark August Priske 23 mars 2004 (20 år) Danmark Midtjylland Danmark Stensballe
29 Finland Santeri Haarala 17 december 1999 (24 år) Finland Ilves Finland Ilves

Utlånade spelare

[redigera | redigera wikitext]
Senast uppdaterad: 12 september 2024.[73]
[74] [75]
Nr Land Pos Namn
12 Sverige  F Theo Bergvall (i Sverige IF Brommapojkarna till 31 december 2024)
24 Kenya  F Frank Odhiambo (i Sverige AFC Eskilstuna till 31 december 2024)
25 Sverige  A Kalipha Jawla (i Sverige Utsiktens BK till 31 december 2024)
28 Sverige  MF Gideon Granström (i Sverige FC Stockholm till 31 december 2024)
Nr Land Pos Namn
40 Sverige  MV Max Croon (i Sverige Sandvikens IF till 31 december 2024)
- Sverige  F Philip Rolke (i Danmark Horsens till 30 juni 2025)
- Sverige  MF Isak Alemayehu (i Sverige FC Stockholm till 31 december 2024)

U19-Truppen 2024

[redigera | redigera wikitext]
Senast uppdaterad: 30 januari 2024.[76]
Nr Land Pos Namn
- Sverige  MV Elias Markusson Kurula (-06)
- Sverige  MV Sixten Bringzén (-06)
- Sverige  F Alieu Manneh (-06)
- Litauen  F Armandas Raudonis (-07)
- Sverige  F Carl Selfvén (-07)
- Sverige  F Dante Palmqvist (-06)
- Sverige  F David Tokpah (-06)
- Sverige  F Jack Tagesson (-05)
- Sverige  F Melvin Vucenovic Persson (-07)
- Sverige  F Theo Patjas (-05)
- Sverige  MF Jonathan Zeberga (-05)
Nr Land Pos Namn
- Sverige  MF Kristijan Georgievski (-06)
- USA  MF Langston Wennerlind (-06)
- Sverige  MF Liam Högquist (-06)
- Sverige  MF Lukas Briceño (-06)
- Sverige  MF Noah Östberg (-06)
- Sverige  MF Rasmus Nehrman (-07)
- Sverige  MF Salim Makanda (-06)
- Sverige  A Lucas Zetterberg (-05)
- Sverige  A Philip Yarar (-06)
- Sverige  A Teodor Martvall Kakoseos (-06)
- Sverige  A Younes Hubert (-06)

Noterbara spelare

[redigera | redigera wikitext]
Stefan Rehn, spelare i DIF 1984–89, 2000–02.

Kriterier

[redigera | redigera wikitext]
  • Har vunnit skytteligan i Allsvenskan, eller
  • har vunnit Guldbollen, eller
  • benämndes tidigare på hemsidan under "DIF-hjältar":[77][78], eller
  • har spelat minst 100 landskamper för sitt landslag, eller
  • har spelat minst 200 ligamatcher för Djurgården
Nat Namn Antal säsonger Säsonger Matcher Mål Meriter
Sverige Hasse Jeppson 3 1948/49-1950/51 51 58 Vann skytteligan 1951
Sverige Sigvard "Sigge" Parling 11 1949/50-1960 195 12 2 SM-guld
Sverige Gösta "Knivsta" Sandberg 15 1951/52-1966 322 77 4 SM-guld, Guldbollen 1956
Sverige John "Jompa" Eriksson 10 1951/52-1960 123 69 2 SM-guld
Sverige Arne Arvidsson (målvakt) 13 1952/53-1965 241 0 3 SM-guld
Sverige Hans "Tjalle" Mild 11 1954/55-1965 179 7 3 SM-guld, Guldbollen 1964
Sverige Olle "Lill-lappen" Hellström 9 1956/57-1968 147 6 2 SM-guld
Sverige Ronney Pettersson (målvakt) 13 1958-1970 114 0 2 SM-guld
Sverige Leif Skiöld 5 1960-1964 75 60 1 SM-guld, vann skytteligan 1964
Sverige Sven Lindman 16 1965-1968, 1969-1980 312 49 1 SM-guld
Sverige Tommy "Baloo" Berggren 13 1970-1982 291 55 Vann skytteligan 1978
Sverige Vito Knezevic 12 1977-1988 245 19
Sverige Leif Nilsson 9 1984-1992 211 3 1 Cupguld
Sverige Stefan Rehn 9 1984-1989, 2000-2002 187 49 1 SM-guld, 1 Cupguld
Sverige Andreas Isaksson (målvakt) 7 2001-2004, 2016-2018 135 0 2 SM-guld, 2 Cupguld, 133 landskamper
Sverige Kim Källström 3 2002-2003, 2017 76 29 2 SM-guld, 1 Cupguld, 131 landskamper
Finland Daniel Sjölund 10 2003-2012 205 27 2 SM-guld, 2 Cupguld
Sverige Magnus Eriksson 5 2016-2017, 2020- 89 25 Vann skytteligan 2017
Sierra Leone Mohamed Buya Turay 1 2019 29 15 1 SM-guld, vann skytteligan 2019
Serbien Haris Radetinac 10 2013- 200 19 1 SM-guld, 1 Cupguld

Lista över Djurgårdens lagkaptener

[redigera | redigera wikitext]

Följande spelare har burit kaptensbindeln:

Säsong Serie Nat Lagkapten Vicekaptener
1986 Allsvenskan Sverige Ulf Lundberg
1987 Division 1 Norra Sverige Stephan Kullberg
1988 Allsvenskan
1989
1990
1991 Sverige Leif Nilsson
1992 Sverige Thomas Lundmark
1993 Division 1 Norra
1994 Sverige Kenneth Bergkvist
1995 Allsvenskan Sverige Stefan Alvén
1996
1997 Division 1 Norra Johan Andersson
1998
1999 Allsvenskan
2000 Superettan Sverige Magnus Pehrsson Magnus Samuelsson och Markus Karlsson
2001 Allsvenskan Markus Karlsson och Patrik Eriksson-Ohlsson
2002 Sverige Markus Karlsson Patrik Eriksson-Ohlsson
2003 Mikael Dorsin och Patrik Eriksson-Ohlsson
2004 Andreas Johansson och Johan Arneng
2005 Sverige Markus Johannesson Toni Kuivasto och Johan Arneng
2006 Toni Kuivasto och Mattias Jonson
2007
2008
2009 Daniel Sjölund och Mikael Dahlberg
2010 Gambia Pa Dembo Touray
2011 Sverige Joel Riddez
2012 Finland Joona Toivio
2013 Kosovo Erton Fejzullahu
2014 Sverige Emil Bergström
2015
2016 Sverige Kevin Walker Kebba Ceesay
2017 Sverige Kim Källström Magnus Eriksson
2018 Sverige Jonas Olsson Andreas Isaksson
2019 Sverige Marcus Danielson
2020 Sverige Jesper Karlström
2021 Sverige Magnus Eriksson Jacob Une Larsson
2022
2023
2024 Marcus Danielson

Guldbollen

[redigera | redigera wikitext]

Följande spelare i Djurgården har fått Guldbollen:[79]

Allsvenska skytteligan

[redigera | redigera wikitext]

Den allsvenska skytteligan har vunnits av spelare i Djurgården fem gånger:[80]

För de interna skytteligavinnarna, se Djurgårdens IF Fotbollförenings statistik

Årets spelare

[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelsen delas ut av styrelsen på årsmötet.

År Land Spelare Notering
1993 Bosnien och Hercegovina Nebojsa Novakovic
1994 Sverige Johan Andersson
1995 Norge Thor-André Olsen Även utsedd till Årets Järnkamin
1996 Sverige Zoran Stojcevski
1997 Sverige Peter Langemar
1998 Sverige Michael Borgqvist Även utsedd till Årets Järnkamin
1999 Sverige Samuel Wowoah
2000 Sverige Magnus Pehrsson
2001 Sverige Niclas Rasck
2002 Sverige Markus Karlsson
2003 Sverige Kim Källström
2004 Finland Toni Kuivasto
2005 Sverige Tobias Hysén
2006 Gambia Pa Dembo Touray Även utsedd till Årets Järnkamin
2007 Sverige Mattias Jonson
2008 Slovenien Andrej Komac
2009 Sverige Petter Gustafsson
2010 Finland Kasper Hämäläinen
2011 Finland Joona Toivio
2012 Danmark Peter Nymann
2013 Ghana Daniel Amartey
2014 Norge Kenneth Høie Även utsedd till Årets Järnkamin
2015 Sverige Kerim Mrabti Även utsedd till Årets Järnkamin
2016 Sverige Elliot Käck
2017 Sverige Andreas Isaksson
2018 Sverige Marcus Danielson
2019 Sverige Marcus Danielson (2)
2020 Norge Aslak Fonn Witry
2021 Sverige Magnus Eriksson Även utsedd till Årets Järnkamin
2022 Sverige Hjalmar Ekdal
2023 Sverige Marcus Danielson (3) Även utsedd till Årets Järnkamin

Tränare

[redigera | redigera wikitext]

Trots att det inte med säkerhet är känt vem som var tränare i Djurgården innan hösten 1922 är det troligt att Birger Möller tog sig an den rollen under 1910-talet. Möller spelade som centerhalv i laget och var även förbundskapten i det norska landslaget.[81]

Sammanställningen nedan bygger endast på serieresultat från Allsvenskan, Division 2, Division 3, Svenska serien och Superettan. Fram till och med 1989 räknades 2 poäng per vinst, från och med 1990 3 poäng.

Placering anges för hela säsongens matcher även om tränaren kom mitt i.

År[82] Land Tränare[82] Division Pl M V O F P Poängsnitt Meriter/noteringar
2024 Sverige Roberth Björknesjö Allsvenskan 0 0 0 0 0 0
Totalt Roberth Björknesjö 2024
2024 Sverige Kim Bergstrand &

Thomas Lagerlöf

Allsvenskan 3:a 27 14 5 8 47 1,74 Sparkade

Gruppspel i Conference League

2023 4:a 30 15 5 10 50 1,67 3 Brons
2022 2:a 30 17 6 7 57 1,90 2 Silver (stora), slutspel i Conference League
2021 3:a 30 17 6 7 57 1,90 2 Silver (lilla)
2020 4:a 30 14 6 10 48 1,60 3 Brons
2019 1:a 30 20 6 4 66 2,20 1 Guld Allsvenskan
Totalt Kim Bergstrand & Thomas Lagerlöf 2019-2024 177 97 34 46 325 1,84
2018 Sverige Özcan Melkemichel Allsvenskan 7:a 30 13 9 8 48 1,60 1 Guld Svenska cupen
2017 3:a 30 15 8 7 53 1,77 2 Silver (lilla)
Totalt Özcan Melkemichel 2017-2018 60 28 17 17 101 1.69
2016 England Mark Dempsey Allsvenskan 7:a 14 9 1 4 28 2,00
Totalt Mark Dempsey 2016 14 9 1 4 28 2.00
2016 Sverige Pelle Olsson Allsvenskan 14:e 16 5 0 11 15 0,94 Sparkad
2015 6:a 30 14 9 7 51 1,70
2014 7:a 30 11 10 9 43 1,43
Totalt Pelle Olsson 2014-2016 76 30 19 27 109 1.43
2013 Norge Per Mathias Høgmo Allsvenskan 6:a 22 11 7 4 40 1,82 Final i Svenska cupen
Totalt Per Mathias Høgmo 2013 22 11 7 4 40 1.82
2013 Sverige Anders Johansson &

Martin Sundgren

Allsvenskan 16:e 3 1 0 2 3 1,00 Interimtränare
Totalt Anders Johansson & Martin Sundgren 2013 3 1 0 2 3 1.00
2013 Sverige Magnus Pehrsson Allsvenskan 16:e 5 0 1 4 1 0,20 Avgick
2012 9:a 30 8 13 9 37 1,23
2011 11:a 24 10 5 9 35 1,46
Totalt Magnus Pehrsson 2011-2013 59 18 19 22 73 1.24
2011 Sverige Lennart Wass Allsvenskan 16:e 6 0 1 5 1 0,17 Sparkad
2010 10:a 30 11 7 12 40 1,33
Totalt Lennart Wass 2010-2011 36 11 8 17 41 1.14
2009 Sverige Andrée Jeglertz Allsvenskan 14:e 18 5 3 10 18 1.00 Klarade sig kvar via kval
Totalt Andrée Jeglertz 2009 18 5 3 10 18 1.00
2009 Sverige Andrée Jeglertz & Zoran Lukić Allsvenskan 15:e 12 3 2 7 11 0,92 Lukić avgick
Totalt Andrée Jeglertz & Zoran Lukić 2009 12 3 2 7 11 0.92
2008 Island Siggi Jónsson Allsvenskan 12:a 30 9 9 12 36 1.20 Sparkad
2007 3:a 26 13 7 6 46 1,77 2 Silver (lilla)
Totalt Siggi Jónsson 2007-2008 56 22 16 18 82 1.46
2006 Sverige Anders Grönhagen Allsvenskan 6:a 6 3 1 2 10 1,67
Totalt Anders Grönhagen 2006 6 3 1 2 10 1.67
2006 Sverige Kjell Jonevret Allsvenskan 8:a 20 8 6 6 30 1,50 Sparkad
2005 1:a 26 16 5 5 53 2,04 1 Guld Allsvenskan, 1 Guld Svenska cupen
2004 4:a 14 8 4 2 28 2,00 1 Guld Svenska cupen, 3 Brons
Totalt Kjell Jonevret 2004-2006 60 32 15 13 111 1.85
2004 Sverige Zoran Lukić Allsvenskan 8:a 12 3 4 5 13 1,08 Avgick
Totalt Zoran Lukić 2004 12 3 4 5 13 1.08
2003 Sverige Sören Åkeby & Zoran Lukić Allsvenskan 1:a 26 19 1 6 58 2,23 1 Guld Allsvenskan
2002 1:a 26 16 4 6 52 2,00 1 Guld Allsvenskan, 1 Guld Svenska cupen
2001 2:a 26 13 8 5 47 1,81 2 Silver (stora)
2000 Superettan 1:a 30 20 3 7 63 2,10 Uppflyttning
1999 Allsvenskan 14:e 12 2 6 4 12 1,00 Nedflyttning
Totalt Sören Åkeby & Zoran Lukić 1999-2003 120 70 18 28 232 1.93
1999 Sverige Michael Andersson Allsvenskan 12:a 14 3 3 8 12 0,86 Sparkad
1998 Division 1 Norra 1:a 26 17 3 6 54 2,08 Uppflyttning
Totalt Michael Andersson 1998-1999 40 20 6 14 66 1.65
1997 Sverige Roger Lundin Division 1 Norra 2:a 26 17 6 3 57 2,19 Förlorade kvalet
Totalt Roger Lundin 1997 26 17 6 3 57 2.19
1996 Sverige Anders Grönhagen Allsvenskan 13:e 26 8 3 15 27 1,04 Nedflyttning
1995 6:a 26 10 8 8 38 1,46
1994 Division 1 Norra 1:a 26 19 4 3 61 2,35 Uppflyttning
Totalt Anders Grönhagen 1994-1996 78 37 15 26 126 1.62
1993 Sverige Bo Petersson Division 1 Norra 3:a 26 13 7 6 46 1,77
Totalt Bo Petersson 1993 26 13 7 6 46 1.77
1992 Sverige Thomas Lundin Allsvenskan 7:a 18 6 5 7 23 1,28 Nedflyttning
Totalt Thomas Lundin 1992 18 6 5 7 23 1.28
1991 Sverige Lennart Wass Allsvenskan 5:a 18 6 7 5 25 1,39
1990 5:a 22 9 6 7 33 1,50 1 Guld Svenska cupen
Totalt Lennart Wass 1990-1991 40 15 13 12 58 1.45
1989 Sverige Tommy Söderberg Allsvenskan 6:a 22 9 5 8 23 1,05 Final i Svenska cupen
1988 3:a 22 9 9 4 27 1,23 SM-silver
1987 Division 1 Norra 1:a 26 16 6 4 38 1,46 Uppflyttning
Totalt Tommy Söderberg 1987-1989 70 34 20 16 88 1.26
1986 Sverige Björn Westerberg Allsvenskan 12:a 22 7 1 4 15 0,68 Nedflyttning
1985 Division 2 Norra 1:a 26 16 8 2 40 1,54 Uppflyttning
Totalt Björn Westerberg 1985-1986 48 23 9 16 55 1.15
1984 Sverige Hans Backe Division 2 Norra 3:a 26 12 11 3 35 1,35
1983 2:a 22 13 5 4 31 1,41 Förlorade kvalet
1982 1:a 22 13 4 5 30 1,36 Förlorade kvalet
Totalt Hans Backe 1982-1984 70 38 20 12 96 1.37
1981 Norge Arve Mokkelbost Allsvenskan 14:e 26 6 4 16 16 0,62 Nedflyttning
1980 12:e 26 7 7 12 21 0,81
Totalt Arve Mokkelbost 1980-1981 52 13 11 28 37 0.71
1979 Sverige Gösta Sandberg & Lars Arnesson Allsvenskan 10:e 26 7 8 11 22 0,85
England Alan Ball Sr 0 0 0 0 0 0,00 Sparkad innan säsongen
Totalt Gösta Sandberg & Lars Arnesson 1979 26 7 8 11 22 0,85
1978 Sverige Bengt Persson Allsvenskan 5:e 26 10 10 6 30 1,15
1977 10:e 26 7 10 9 24 0,92
1976 11:e 26 9 6 11 24 0,92
1975 3:a 26 13 8 5 34 1,31 Final i Svenska cupen
Totalt Bengt Persson 1975-1978 104 39 34 31 112 1.08
1974 Spanien Antonio Durán Allsvenskan 8:a 26 9 8 9 26 1,00
1973 3:a 26 13 5 8 31 1,19 2 Silver (lilla)
1972 7:a 22 8 5 9 21 0,95
Totalt Antonio Durán 1975-1978 74 30 18 26 78 1.05
1971 Sverige Gösta Sandberg Allsvenskan 4:a 22 11 4 7 26 1,18 3 Brons
1970 3:a 22 8 8 6 24 1,09 2 Silver (lilla)
1969 3:a 22 12 3 7 27 1,23 2 Silver (lilla)
1968 4:a 22 10 7 5 27 1,23 3 Brons
1967 2:a 22 10 8 4 28 1,27 2 Silver (stora)
Totalt Gösta Sandberg 1967-1971 110 51 30 29 132 1.20
1966 Sverige Torsten Lindberg Allsvenskan 1:a 22 15 3 4 33 1,50 1 Guld Allsvenskan
1965 8:e 22 7 6 9 20 0,91
1964 1:a 22 13 5 4 31 1,41 1 Guld Allsvenskan
Totalt Torsten Lindberg 1964-1966 66 35 14 17 84 1.27
1963 Österrike Walter Probst Allsvenskan 6:e 22 10 6 6 26 1,18
1962 2:a 22 11 8 3 30 1,36 2 Silver (stora)
1961 Division 2 Svealand 1:a 22 17 2 3 36 1,64 Uppflyttning
1960 Allsvenskan 11:e 19 8 1 10 17 0,89 Nedflyttning
Totalt Walter Probst 1960-1963 85 46 17 22 109 1.28
1960 England George Raynor Allsvenskan 11:e 3 0 1 2 1 0,33
Totalt George Raynor 1960 3 0 1 2 1 0.33
1959 Sverige Birger Sandberg & Knut Hallberg Allsvenskan 1:a 11 7 3 1 17 1,55 1 Guld Allsvenskan
Totalt Birger Sandberg & Knut Hallberg 1959 11 7 3 1 17 1.55
1959 Ungern Lajos Szendrödi Allsvenskan 2:a 11 4 7 0 15 1,36
1957/58 3:a 33 16 10 7 42 1,27 2 Silver (lilla)
Totalt Lajos Szendrödi 1957/58-1959 44 20 17 7 57 1.30
1956/57 Sverige Kjell Cronqvist Allsvenskan 5:a 22 9 6 7 24 1,09
1955/56 3:a 22 12 3 7 27 1,23 2 Silver (lilla)
Totalt Kjell Cronqvist 1956/57-1957/58 44 21 9 14 51 1.16
1954/55 England Frank Soo Allsvenskan 1:a 22 14 5 3 33 1,50 1 Guld Allsvenskan
Totalt Frank Soo 1954/55 22 14 5 3 33 1.50
1953/54 England David Astley Allsvenskan 6:a 22 7 8 7 22 1,00
1952/53 3:a 22 11 4 7 26 1,18 2 Silver (lilla)
1951/52 7:a 22 10 3 9 23 1,05
1950/51 6:a 22 9 5 8 23 1,05 Final i Svenska cupen
Totalt David Astley 1950/51-1953/5 88 37 30 31 94 1.07
1949/50 Sverige Per Kaufeldt Allsvenskan 8:a 22 8 2 12 18 0,82
1948/49 Division 2 Nordöstra 1:a 18 17 1 0 35 1,94 Uppflyttning
1947/48 Allsvenskan 11:e 22 6 5 11 17 0,77 Nedflyttning
1946/47 9:e 22 8 4 10 20 0,91
1945/46 10:e 22 7 2 13 16 0,73
1944/45 Division 2 Norra 1:a 18 13 1 4 27 1,50 Uppflyttning
Totalt Per Kaufeldt 1944/45-1949/50 124 59 15 50 133 1.07
1943/44 Sverige Einar Svensson Division 2 Norra 3:a 18 10 3 5 23 1,28
1942/43 6:a 18 8 1 9 17 0,94
1941/42 5:a 18 6 4 8 16 0,89
1940/41 2:a 18 12 3 3 27 1,50
1939/40 2:a 18 10 6 2 26 1,44
1938/39 3:a 18 9 4 5 22 1,22
1937/38 2:a 18 8 6 4 22 1,22
1936/37 Allsvenskan 11:e 22 6 2 14 14 0,64 Nedflyttning
1935/36 Division 2 Östra 1:a 18 11 4 3 26 1,44 Uppflyttning
1934/35 4:a 6 6 0 0 12 2,00
Totalt Einar Svensson 1934/35/-1943/44 172 86 33 53 205 1.19
1934/35 Sverige Rudolf Kock & Samuel Lindqvist Division 2 Östra 12 1 4 7 6 0,50 Djurgården fråndrogs 8 poäng pga otillåten spelare i fyra matcher.
1933/34 2:a 18 12 3 3 27 1,50
1932/33 3:a 18 9 6 3 24 1,33
Totalt Rudolf Kock & Samuel Lindqvist 1932/33-1934/35 48 22 13 13 57 1.19
1931/32 Sverige Samuel Lindqvist Division 3 Östsvenska 1:a 18 14 2 2 30 1,67 Uppflyttning
1930/31 1:a 20 15 3 2 33 1,65
1929/30 1:a 22 15 4 3 34 1,55
Totalt Samuel Lindqvist 1929/30 -1931/32 60 44 9 7 97 1.62
1928/29 Sverige Bertil Nordenskjöld[83] Division 2 Norra 9:a 18 5 4 9 14 0,78 Nedflyttning
1927/28 Allsvenskan 11:a 22 4 6 12 14 0,64 Nedflyttning
1926/27 Division 2 Östsvenska 1:a 18 17 0 1 34 1,89 Uppflyttning
1925/26 3:a 20 11 5 4 27 1,35
1924/25 3:a 20 11 4 5 26 1,30
1923/24 Svenska serien Östra 6:a 10 3 1 6 7 0,70 Nedflyttning
Totalt Bertil Nordenskjöld 1923/24 -1928/29 108 51 20 37 122 1.13
1922 Skottland John Smith Maconnachie[84]

Förklaringar:

  • Pl = Placering, M = matcher, V = vinster, O = oavgjorda, F = förluster, P = poäng

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Om Alliansen”. Djurgårdens IF. 15 februari 2016. Arkiverad från originalet den 5 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210305125315/https://difalliansen.wordpress.com/om-alliansen/. Läst 4 april 2021. 
  2. ^ ”Djurgårdens IF Fotbollförening Årsredovisning 2021”. dif.se. sid. 1. https://dif.se/dokument/foreningen/arsredovisningar/arsredovisning_2021_djurgarden-fotboll.pdf/. Läst 5 maj 2022. 
  3. ^ Gänger, 2007. sid. 287
  4. ^ Gänger, 2007. sid. 6
  5. ^ Gänger, 2007. sid. 190
  6. ^ Gänger, 2007. sid. 68
  7. ^ Gänger, 2007. sid. 201
  8. ^ [a b] Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 287
  9. ^ Gänger, 2007. sid. 210
  10. ^ Gänger, 2007. sid. 214
  11. ^ Gänger, 2007. sid. 218
  12. ^ Gänger, 2007. sid. 219
  13. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 126
  14. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 268
  15. ^ Gänger, 2007. sid. 52
  16. ^ [a b] Gänger, 2007. sid. 34-35
  17. ^ Gänger, 2007. sid. 40
  18. ^ Gänger, 2007. sid. 41
  19. ^ ”FAKTA: Publikskandaler”. Tidningarnas Telegrambyrå. http://fotbollskanalen.se/1.600730/2008/08/25/fakta_publikskandaler. Läst 25 augusti 2008. 
  20. ^ [a b] Anders Lundqvist (18 mars 2008). ”"Man ska inte sitta för länge på en post"”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=647&a=753236&rss=672. Läst 28 mars 2008. 
  21. ^ Gänger, 2007, sid 269
  22. ^ Flinck, Johan (31 oktober 2002). ”De har lagt ett pussel värt guld”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/KvzVOo/de-har-lagt-ett-pussel-vart-guld. Läst 4 januari 2019. 
  23. ^ Gänger, 2007, sid 270
  24. ^ Gänger, 2007, sid 45
  25. ^ Gänger, 2007, sid 284-285
  26. ^ ”Malmö, AIK och Djurgården spelar i Europa 2018 – Allsvenskan.se”. www.allsvenskan.se. Arkiverad från originalet den 18 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180318183404/https://www.allsvenskan.se/malmo-aik-och-djurgarden-spelar-i-europa-2018/. Läst 18 mars 2018. 
  27. ^ [a b] Gänger, 2007. sid. 14
  28. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 288
  29. ^ ”DIF Fotbolls historia 1891-1949”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929092643/http://www.dif.se/sidor/?historia1891-1949. Läst 31 oktober 2007. 
  30. ^ Gänger, 2007. sid. 67
  31. ^ ”Djurgården spelar på Råsunda 2004”. Djurgårdens IF Fotbollförening. 5 november 2003. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929092704/http://www.dif.se/sidor/nyheter/nyheter.asp?action=view&id=3881&typ=2. Läst 6 augusti 2007. 
  32. ^ ”49.034 såg AIK-Hammarby – inte publikrekord för allsvenskan i Stockholm”. DN.SE. 23 september 2018. https://www.dn.se/sport/fotboll/nara-men-inget-nytt-publikrekord/. Läst 13 december 2018. 
  33. ^ ”Djurgårdsguld inför rekordpublik”. Dagens Nyheter: s. 1. 12 oktober 1959. 
  34. ^ Gänger, 2007. sid. 216
  35. ^ Eva-Karin Gyllenberg (22 april 2009). ”Arenafrågan – detta har hänt”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sport/arenafragan-detta-har-hant-1.849511. Läst 24 augusti 2008. 
  36. ^ ”Ny arena för Djurgården fotboll”. Cedervall Arkitekter. Arkiverad från originalet den 7 september 2017. https://web.archive.org/web/20170907223641/http://www.skolproj.se/i2.html. Läst 7 augusti 2007. 
  37. ^ [a b] Bo Lundquist. ”Lundquist: God Jul alla Djurgårdare”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 28 december 2007. https://web.archive.org/web/20071228210842/http://www.dif.se/sidor/nyheter/nyheter.asp?action=view&id=8302&typ=1. Läst 9 januari 2008. 
  38. ^ [a b] Jan Bengtsson (14 juli 2010). ”Djurgården närmare en ny arena”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sportspel/nyheter/djurgarden-narmare-en-ny-arena_4992041.svd. Läst 16 juli 2010. 
  39. ^ ”Ny Dif-arena kanske inte blir klar i tid: "Tveksamt"”. 29 juni 2010. http://www.fotbollskanalen.se/1.2191036/2011/06/29/ny_dif_arena_kanske_inte_blir_klar_i_tid_tveksamt. Läst 4 juli 2011. 
  40. ^ ”Rekommendationen: Stockholmsarenan från 2013”. http://dif.se/2011/10/06/rekommendationen-stockholmsarenan-fran-2013/. Läst 6 januari 2012. 
  41. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120116043738/http://dif.se/2011/10/07/styrelsens-beslut-stockholmsarenan/. Läst 24 januari 2012. 
  42. ^ ”Arenaförseningen har bidragit till att Djurgården och Hammarby kunnat värva”. Fotbolltransfers.com. http://fotbolltransfers.com/site/news/22862. 
  43. ^ ”DIF:s hemmaarenor i Allsvenskan”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813001125/http://www.dif.se/sidor/?hemmaarenor. Läst 11 december 2007. 
  44. ^ https://backend.dif.se/media/p3jlwhv1/dif_fotboll_a-r_2023.pdf
  45. ^ ”Djurgårdens Elitfotboll AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5566805320/verksamhet. 
  46. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090809071840/http://www.varenne.se/investeringar.php. Läst 17 november 2009. 
  47. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 329
  48. ^ [a b] Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 333
  49. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 332
  50. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 336
  51. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 337
  52. ^ Gänger, 2007. sid. 249-258
  53. ^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 340
  54. ^ [a b] Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 344
  55. ^ [a b] ”Djurgårdsalliansen”. Djurgårdens IF Alliansförening. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929111829/http://www.difalliansen.se/index.html. Läst 28 mars 2008. 
  56. ^ Gill, Sophie (18 mars 2008). ”Nio av sexton allsvenska lag har riskkapitalbolag”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/sportspel/nyheter/artikel_989805.svd. Läst 28 mars 2008. 
  57. ^ ”Årsredovisning för Djurgårdens IF Fotbollförening 2007” (PDF). Djurgårdens IF Fotbollförening. 5 mars 2008. Arkiverad från originalet den 6 december 2008. https://web.archive.org/web/20081206135945/http://www.dif.se/sidor/foreningen/arsredovisning_2007.pdf. Läst 12 april 2008. 
  58. ^ [a b] Gudjonsson, Stefan; Grandin, Björne. ”Blue Saints / Järnkaminerna - Historia”. Järnkaminerna. Arkiverad från originalet den 29 april 2008. https://web.archive.org/web/20080429214041/http://www.jarnkaminerna.se/historia.asp. Läst 23 augusti 2024. 
  59. ^ Järnkaminernas styrelse. ”Järnkaminerna Stockholm”. Järnkaminerna. Arkiverad från originalet den 29 april 2008. https://web.archive.org/web/20080429214502/http://www.jarnkaminerna.se/jk_info.asp. Läst 23 augusti 2024. 
  60. ^ ”Bli medlem i Järnkaminerna Stockholm 2005”. Järnkaminerna. Arkiverad från originalet den 28 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080228231908/http://www.jarnkaminerna.se/medlem.asp. Läst 23 augusti 2024. 
  61. ^ ”Om Järnkaminerna Åland”. JK Åland. Arkiverad från originalet den 28 april 2007. https://archive.is/20070428123949/http://www.jarnkaminerna.aland.fi/omjk.htm. Läst 18 september 2007. 
  62. ^ AIK, DIF och Hammarby - Hur ser supportrarna ut egentligen? Arkiverad 31 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  63. ^ ”Spelarna: Våra bästa publikminnen”. SVT. 29 april 2013. https://www.svt.se/sport/artikel/spelarna-vara-basta-publikminnen. 
  64. ^ ”SPORT / CANAL+ Tifopris / Tidigare vinnare”. Canal+. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928011512/http://www.canalplus.se/page.asp?guid=189484A2-76C7-4759-A073-FD347ABCD88C. Läst 23 augusti 2024. 
  65. ^ Grimlund, Pavlidis, 2005. sid. 64
  66. ^ ”Djurgården Fotboll lagbild 1903”. http://difarkivet.se/bild.asp?check=bilder&sortering=15&album=291&id=4465. Läst 13 februari 2021. 
  67. ^ ”Djurgården Fotboll lagbild 1980”. http://difarkivet.se/bild.asp?check=bilder&sortering=495&album=291&id=4485. Läst 13 februari 2021. 
  68. ^ ”Djurgården Fotboll + adidas = sant”. 11 februari 2021. https://dif.se/nyheter/nyhetsarkiv/2021/djurgarden-fotboll-adidas-sant. Läst 13 februari 2021. 
  69. ^ ”Djurgården har skaffat sig guldläge – en poäng räcker i Norrköping”. SVT Sport. 28 oktober 2019. https://www.svt.se/sport/fotboll/djurgarden-5. Läst 10 november 2019. 
  70. ^ ”Truppen”. Djurgårdens IF Fotboll. https://dif.se/herrar/truppen. Läst 12 september 2024. 
  71. ^ ”Djurgårdens IF”. SvFF. https://www.svenskfotboll.se/lagsida/djurgarden/89483/. Läst 12 september 2024. 
  72. ^ ”Djurgårdens IF”. fotbolltransfers.com. https://fotbolltransfers.com/klubbar/sverige/djurgardens-if/10. Läst 12 september 2024. 
  73. ^ ”Truppen”. Djurgårdens IF Fotboll. https://dif.se/herrar/truppen. Läst 12 september 2024. 
  74. ^ ”Djurgårdens IF”. SvFF. https://www.svenskfotboll.se/lagsida/djurgarden/89483/. Läst 12 september 2024. 
  75. ^ ”Djurgårdens IF”. fotbolltransfers.com. https://fotbolltransfers.com/klubbar/sverige/djurgardens-if/10. Läst 12 september 2024. 
  76. ^ ”Truppsida DIF PA19”. dif.se. https://dif.se/ungdom/akademin/pojkar/truppsida-dif-pa19. Läst 21 juli 2022. 
  77. ^ ”DIF-hjältar”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100825112925/http://www.dif.se/sidor/?historia_hjaltar_100_vito. Läst 16 december 2007. 
  78. ^ ”DIF-hjältar”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 21 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150721232927/http://cgi.dif.se/sidor/?historia_hjaltar. Läst 19 juli 2015. 
  79. ^ ”Guldbollen”. Svenska Fotbollförbundet. https://svff.svenskfotboll.se/om-svff/historik/fotbollsgalan/guldbollen/. Läst 31 december 2007. 
  80. ^ ”Allsvenska skyttekungar & publiksnitt 1925-”. Svenska Fotbollförbundet. Arkiverad från originalet den 23 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070523081714/http://www.svenskfotboll.se/t2svff.aspx?p=152386. Läst 31 december 2007. 
  81. ^ Gänger, 2007. sid. 69
  82. ^ [a b] Gänger, 2007. sid. 68-69
  83. ^ Resultat i Svenska serien i fotboll 1922/1923 ej medräknade då uppgifter om hur många matcher Nordenskjöld tränade under den säsongen saknas.
  84. ^ Maconnachie tränade laget under hösten 1922, inga uppgifter visar dock hur många matcher han tränade laget i varpå denna sektion är tom.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Gänger, Hasse (2007). Djurgårdens IF Fotboll 1899-2006. Attraktiv Media; Djurgårdens IF Fotboll. ISBN 978-91-633-0992-2 
  • Rehnberg, Bo; Mats Wickman (1991). Djurgårdens IF 100 år: 1891-1991. Sellin & partner förlag. ISBN 91-7055-029-8 
  • Grimlund, Lars; Frederic Pavlidis (2005). Djurgården - En supporters handbok. Bokförlaget DN. ISBN 91-7588-680-4 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Djurgårdens IF Fotboll.
v • r
Djurgårdens IF Fotboll
Svenska mästare
1912 • 1915 • 1917 • 1920 • 1955 • 1959 • 1964 • 1966 • 2002 • 2003 • 2005 • 2019
Svenska cupmästare
1990 • 2002 • 2004 • 2005 • 2018
Föreningen
Kultur & support
Arenor
Tele2 Arena (nuvarande) • Stockholms stadion (före detta; nuvarande för damlaget) • Östermalms IP (före detta; nuvarande för ungdomslag) • Kaknäs IP (träningsplan)
Huvudtränare
Pensionerade tröjnummer
1 till supportrarna
Samarbetsklubbar
(genom alla tider)
v • r
Djurgårdens IF Fotbolls säsonger
1899 • 1900 • 1901 • 1902 • 1903 • 1904 • 1905 • 1906 • 1907 • 1908 • 1909 • 1910 • 1911 • 1912 (SM-Guld 1) • 1913 • 1914 • 1915 (2) • 1916 • 1917 (3) • 1918 • 1919 • 1920 (4) • 1921 • 1922 • 1923 • 1924 • 1924/1925 • 1925/1926 • 1926/1927 • 1927/1928 • 1928/1929 • 1929/1930 • 1930/1931 • 1931/1932 • 1932/1933 • 1933/1934 • 1934/1935 • 1935/1936 • 1936/1937 • 1937/1938 • 1938/1939 • 1939/1940 • 1940/1941 • 1941/1942 • 1942/1943 • 1943/1944 • 1944/1945 • 1945/1946 • 1946/1947 • 1947/1948 • 1948/1949 • 1949/1950 • 1950/1951 • 1951/1952 • 1952/1953 • 1953/1954 • 1954/1955 (5) • 1955/1956 • 1956/1957 • 1957/1958 • 1959 (6) • 1960 • 1961 • 1962 • 1963 • 1964 (7) • 1965 • 1966 (8) • 1967 • 1968 • 1969 • 1970 • 1971 • 1972 • 1973 • 1974 • 1975 • 1976 • 1977 • 1978 • 1979 • 1980 • 1981 • 1982 • 1983 • 1984 • 1985 • 1986 • 1987 • 1988 • 1989 • 1990 • 1991 • 1992 • 1993 • 1994 • 1995 • 1996 • 1997 • 1998 • 1999 • 2000 • 2001 • 2002 (9) • 2003 (10) • 2004 • 2005 (11) • 2006 • 2007 • 2008 • 2009 • 2010 • 2011 • 2012 • 2013 • 2014 • 2015 • 2016 • 2017 • 2018 • 2019 (12) • 2020 • 2021 • 2022 • 2023 • 2024
v • r
000Djurgårdens IF Fotboll – Tränare000
v • r
Klubbar i Fotbollsallsvenskan
Klubbar 2024
Tidigare klubbar
AFC Eskilstuna · Assyriska FF · Billingsfors IK · BK Derby · Brynäs IF · Dalkurd FF · Degerfors IF · Enköping SK · Eskilstuna City · Falkenbergs FF · Gefle IF · GIF Sundsvall · Gårda BK · Hallstahammars SK · Helsingborgs IF · Högadals IS · IF Saab · IFK Eskilstuna · IFK Holmsund · IFK Luleå · IFK Malmö · IFK Sundsvall · IFK Uddevalla · IK Brage · IK Oddevold · IK Sleipner · IS Halmia · Jönköpings Södra IF · Landskrona BoIS · Ljungskile SK · Ludvika FfI · Motala AIF · Norrby IF · Redbergslids IK · Reymersholms IK · Råå IF · Sandvikens AIK · Sandvikens IF · Stattena IF · Syrianska FC · Trelleborgs FF · Umeå FC · Varbergs BoIS · Västerås IK · Västra Frölunda IF · Westermalms IF · Åtvidabergs FF · Örebro SK · Örgryte IS · Östers IF · Östersunds FK


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Djurgårdens_IF_Fotboll&oldid=56284493”