Hoppa till innehållet

Diademsiska

Från Wikipedia
Diademsiska
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteCrithagra
ArtDiademsiska
C. frontalis
Vetenskapligt namn
§ Crithagra frontalis
AuktorReichenow, 1904
Synonymer
Serinus frontalis

Diademsiska[2] (Crithagra frontalis) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i bergstrakter i Centralafrika. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Diademsiskan är en liten fink med vass näbb och kluven stjärt. Ovansidan är olivgrön, undersidan ljusgul med sparsamma strimmor. Båda könen har ett tydligt gult ögonbrynsstreck, hanen dessutom tydligt svarttecknad ansikte som gett arten dess namn. Arten liknar papyrussiskan (Crithagra koliensis) men förekommer i annan miljö än denna, är mindre streckad undertill och hanen har mer svart i ansiktet. Sången består av en snabb serie med ljusa toner.[4]

Diademsiskan är mycket lik de nära släktingarna gråkindad siska (C. hyposticta) och smalnäbbad siska (C. citrinellides), men har tydligt tunnare näbb, bredare gult band på pannan och ostreckad fjäderdräkt hos honan. Sången är snabb och kvittrig med endast några få böjda visslingar inblandade, jämfört med den långsammare sången hos både smalnäbbad och gråkindad siska.[5] Den senare är dessutom grå i ansiktet, ej svart, och har streckat bröst.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Diademsiskan förekommer i höglänta områden i Centralafrika, från östra Demokratiska republiken Kongo till Uganda och norra Zambia.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare behandlades diademsiskan tillsammans med smalnäbbad siska (C. citrinelloides) och gråkindad siska (C. hyposticta) som en och samma art.[4]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Den placerades tidigare i släktet Serinus, men DNA-studier visar att den liksom ett stort antal afrikanska arter endast är avlägset släkt med t.ex. gulhämpling (S. serinus).[7]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Diademssiskan hittas på medelhög till hög nivå i olika typer av miljöer som skogsbryn, trädgårdar, odligsbygd, fuktiga buskmarker och skogslandskap. Den ses vanligen i småflockar.

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Crithagra frontalis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 januari 2017.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.4). doi : 10.14344/IOC.ML.5.4.
  4. ^ [a b] del Hoyo, J., N. Collar, and G. M. Kirwan (2020). Western Citril (Crithagra frontalis), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.wescit1.01
  5. ^ Boesman, P. (2016). Notes on the vocalizations of African Citril (Serinus citrinelloides). HBW Alive Ornithological Note 355. In: Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona.
  6. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  7. ^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:10.1016/j.ympev.2011.10.002. Arkiverad från originalet den 26 september 2018. https://web.archive.org/web/20180926130508/http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. Läst 15 maj 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]