Hoppa till innehållet

Den konstitutionella krisen i Sydkorea 2024

Från Wikipedia

Den 3 december 2024 utlyste Sydkoreas president Yoon Suk-yeol oväntat krigslagar och undantagstillstånd i Sydkorea. I ett nattligt tal anklagade han det största oppositionspartiet, Demokratiska partiet, för att sympatisera med Nordkorea och för "antistatlig verksamhet". Deklarationen mötte häftigt motstånd från Demokratiska partiet men också från stora delar av hans eget parti, Folkets maktparti, och utlöste vilda protester. Efter att säkerhetsstyrkor försökt förhindra omröstningen på plats antog nationalförsamlingen enhälligt en motion om att häva undantagstillståndet samma natt. Yoon upphävde omedelbart undantagstillståndet. Officiellt varade krigslagarna i sex timmar.[1] Händelsen medförde en ökad opinion mot presidenten och krav på dennes avgång.

Lördagen den 14 december fälldes Yoon i en riksrättsomröstning i parlamentet. 204 ledamöter röstade för och 85 emot. Sydkoreas konstitutionsdomstol kommer att avgöra om beslutet ska upprätthållas och Yoon avsättas eller ej.[1] Yoon är sedan dess avstängd från ämbetet och den 31 december 2024 utfärdades en arresteringsorder mot honom. Yoon lät sig dock inte gripas utan skyddades av sina supportrar och lojala säkerhetsstyrkor.[2] Den 15 januari 2025 inleddes en insats med över 3 000 poliser som efter fem timmar ledde till att Yoon slutligen greps i sitt residens.[3]

Tiden efter 3 december har kantats av turbulens och ett starkt polariserat politiskt landskap. Stora skaror har samlats utanför Yoons residens för att visa sitt stöd. De kallar den politiska oppositionen för kommunister och menar att det att fusk förekom när Sydkorea höll parlamentsval 2024. Yoons kritiker är yngre och liberala och menar att Yoon bara är intresserad av sin egen makt och att han inte skyr några medel för att behålla den.[3]

Yoon har kritiserats för högerextrema åsikter[4][5] och enligt en opinionsundersökning från november 2024 var det 58 procent av befolkningen som tyckte att han antingen borde avgå eller ställas inför riksrätt.[6] Yoon har också haft svårt att uppnå sin agenda på grund av motstånd från nationalförsamlingen vilken sedan 2020 kontrolleras av oppositionspartiet. I parlamentsvalet i april 2024 behöll oppositionen sitt grepp men saknade fortfarande tillräckligt många (200 av 300) för att ställa presidenten inför riksrätt.[7]

  1. ^ [a b] ”Krigslagar och politisk kris i Sydkorea – detta har hänt”. SVT Nyheter. 4 december 2024. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/krigslagar-och-politisk-kris-i-sydkorea-detta-har-hant. Läst 8 januari 2025. 
  2. ^ ”Sydkorea: Polis kallas in för att gripa Yoon”. SVT Nyheter. 6 januari 2025. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sydkorea-polis-kallas-in-for-att-gripa-yoon. Läst 8 januari 2025. 
  3. ^ [a b] ”Marianne Björklund: Presidenten är gripen – men Sydkoreas kris långt ifrån över”. DN.se. 15 januari 2025. https://www.dn.se/varlden/marianne-bjorklund-presidenten-ar-gripen-men-sydkoreas-kris-langt-ifran-over/. Läst 15 januari 2025. 
  4. ^ ”'South Korea's Donald Trump': Who is President Yoon Suk Yeol”. The Nightly. 3 December 2024. https://thenightly.com.au/politics/world/yoon-suk-yeol-who-is-south-koreas-lame-duck-president-described-as-their-version-of-donald-trump-c-16968167. 
  5. ^ ”South Korea just gave Donald Trump a warning — if his opponents are listening”. MSNBC.com. 4 December 2024. https://www.msnbc.com/opinion/msnbc-opinion/south-korea-martial-law-president-democracy-trump-rcna182732. 
  6. ^ Park, James (3 December 2024). ”Fearing his enemies, South Korea's Yoon declares martial law” (på engelska). Responsible Statecraft. https://responsiblestatecraft.org/south-korea-martial-law/. 
  7. ^ Kim, Tong-Hyung (3 December 2024). ”South Korea lifts president's martial law decree after lawmakers reject military rule” (på engelska). AP News. https://apnews.com/article/south-korea-yoon-martial-law-997c22ac93f6a9bece68454597e577c1.