Auva (stjärna)
| Auva (δ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Jungfrun |
| Rektascension | 12t 55m 36,20861s[1] |
| Deklination | 03° 23′ 50,8932″[1] |
| Skenbar magnitud () | 3,32 - 3,40[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M3 III[3] |
| U–B | +1,825[4] |
| B–V | +1,565[4] |
| Variabeltyp | Halvregulär[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -18,14 ± 0,55[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -469,99[1] mas/år Dek.: -52,83[1] mas/år |
| Parallax () | 16,44 ± 0,22[1] |
| Avstånd | 198 ± 3 lå (60,8 ± 0,8 pc) |
| Absolut magnitud () | -2,4 ± 0,3[6] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,4 ± 0,3[6] M☉ |
| Radie | 48[5] R☉ |
| Luminositet | 468[5] L☉ |
| Temperatur | 3 999[5] K |
| Metallicitet | -0,16[5] |
| Vinkelhastighet | 6,0[5] |
| Andra beteckningar | |
| 43 Virginis, BD + 04 ° 2669, FK5 484, HD 112300, HIP 63090, HR 4910, LTT 13714, SAO 119674.[7] | |
Auva eller Delta Virginis ( δ Virginis, förkortat Delta Vir, δ Vir) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en möjlig dubbelstjärna belägen i norra delen av stjärnbilden Jungfrun. Den har en skenbar magnitud på 3,4[4] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 16,4 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av 198 ljusår (60,8 parsek) från solen.
Nomenklatur
[redigera | redigera wikitext]Delta Virginis har det traditionella namnet Auva eller Minelauva som härstammar från den arabiska عوى c awwa ", vilket betyder "skällande (hund)". Denna stjärna, tillsammans med Beta Virginis (Zavijava), Eta Virginis (Zaniah), Gamma Virginis (Porrima) och Epsilon Virginis (Vindemiatrix), utgjorde Al'Awwā, inroparen.[8]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Auva är en utvecklad orange till röd jättestjärna typ M och av spektralklass M3 III.[3] Stjärnan har en massa som är 1,4 gånger större än solens och en uppskattad radie som är omkring 48 gånger solens radie. Den avger från sitt yttre sikt omkring 468 gånger mer energi än solen vid en relativt låg effektiv temperatur på ca 4 000 K.[5] Det är den låga temperaturen som ger den orangefärgade glöden till en stjärna av typ M.[9]
Det yttre skiktet hos Auva genomgår en typ av pulsation som uppträder i den klass av variabla stjärnor som kallas halvregulära variabler och dess skenbara magnitud varierar inom området +3,32 till +3,40.[2] Baserat på frekvensanalys av Auvas ljuskurva uppvisar stjärnans variabilitet flera perioder av pulsering. De observerade perioderna är 13,0, 17,2, 25,6, 110,1 och 125,8 dygn.[2] Den är en höghastighetsstjärna med en egenrörelse på mer än 30 km/s i förhållande till den genomsnittliga rörelsen av andra stjärnor i närheten.[10]
Auva är en möjlig dubbelstjärna med en följeslagare av 11:e magnituden som ligger separerad med 80 bågsekunder. Denna dvärgstjärna av typ K kan ha en omlopssperiod på över 200 000 år, men detta har inte bekräftats.[11]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
- ^ [a b c d] Tabur, V.; et al. (December 2009), "Long-term photometry and periods for 261 nearby pulsating M giants", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 400 (4): 1945–1961, Bibcode:2009MNRAS.400.1945T, arXiv:0908.3228 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15588.x
- ^ [a b] Mallik, Sushma V. (December 1999), "Lithium abundance and mass", Astronomy and Astrophysics, 352: 495–507, Bibcode:1999A&A...352..495M
- ^ [a b c] Celis S., L. (October 1975), "Photoelectric photometry of late-type variable stars", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 22: 9–17, Bibcode:1975A&AS...22....9C
- ^ [a b c d e f g] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209
- ^ [a b] Tsuji, T. (October 2008), "Cool luminous stars: the hybrid nature of their infrared spectra", Astronomy and Astrophysics, 489 (3): 1271–1289, Bibcode:2008A&A...489.1271T, arXiv:0807.4387 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:200809869
- ^ "del Vir -- Variable Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-02-07
- ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York, NY: Dover Publications Inc, p. 469, ISBN 0-486-21079-0, hämtad 2010-12-12.
- ^ "The Colour of Stars", Australia Telescope, Outreach and Education, Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, December 21, 2004, arkiverad från original 2012-03-10, hamtad 2012-01-16
- ^ Famaey, B.; et al., "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters", Astronomy and Astrophysics, 430: 165–186, Bibcode:2005A&A...430..165F, arXiv:astro-ph/0409579 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20041272
- ^ Kaler, James B., "Delta Virginis", Stars, University of Illinois, hämtad 2012-02-07
