David James Rogers
| David James Rogers | |
| Född | 1918[1] |
|---|---|
| Död | 2007[1] |
| Sysselsättning | Botaniker |
| Maka | Constance Rogers[2] |
| Redigera Wikidata | |
David James Rogers (auktorsnamn: D.J.Rogers), född 1918 i Florida, död 14 maj 2007 i Missouri, var en botanist, auktor, författare. Specialiserad på Manihotsläkte.[3] Han tog sin kandidatexamen i botanik vid University of Florida 1941. Efter det så utförde han fyra och ett halvt års militärtjänst under andra världskriget. Efter krigets slut erhöll Rogers en masterexamen vid Washington University i St. Louis 1949 och doktorsexamen 1951.[4] Han studerade på Harvard University vid något tillfälle.[4] Rogers inledde sin yrkesbana som botanist 1948.[5] Rogers var främst verksam i Mexiko och norra Sydamerika.
Rogers har bland annat namngivit Manihot oaxacana[6], Manihot alutacea[7], Manihot fruticulosa, Manihot quinquepartita[8], Manihot websteri[9], Manihot surinamensis[10], Stillingia peruviana[11], och Stegnosperma watsonii.[12]
Böcker
[redigera | redigera wikitext]- Manihot maguireana (1983)[13][14]
- Taxonomic Analysis in Biology: Computers, Models, and Databases (1985)[15]
- Woody Ornamentals for Deep South Gardens (1991)[16]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] auktorsnamn, auktorsnamn (botanik): D.J.Rogers, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, JSTOR , läst: 3 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ ”Manihot subspicata D. J. Rogers & Appan GRIN-Global” (på engelska). nordic-baltic-genebanks.org. https://nordic-baltic-genebanks.org/gringlobal/taxon/taxonomydetail?id=466955. Läst 9 september 2024.
- ^ [a b] ”David J. Rogers: Cassava Research Pionner (1918-2007)”. www.geneconserve.pro.br. http://www.geneconserve.pro.br/site/pags/biography3.php?id=20. Läst 9 september 2024.
- ^ ”Harvard University Herbaria & Libraries” (på engelska). kiki.huh.harvard.edu. https://kiki.huh.harvard.edu/databases/botanist_search.php?mode=details&id=51788. Läst 9 september 2024.
- ^ ”Manihot oaxacana D. J. Rogers & Appan GRIN-Global” (på engelska). nordic-baltic-genebanks.org. https://nordic-baltic-genebanks.org/gringlobal/taxon/taxonomydetail?id=466932. Läst 9 september 2024.
- ^ ”Manihot alutacea D.J.Rogers & Appan” (på engelska). www.gbif.org. https://www.gbif.org/species/3061114. Läst 9 september 2024.
- ^ ”Manihot quinquepartita Huber ex D.J.Rogers & Appan” (på engelska). www.gbif.org. https://www.gbif.org/species/3060732. Läst 9 september 2024.
- ^ ”Manihot websteri D.J.Rogers & Appan”. The World Flora Online. https://worldfloraonline.org/taxon/wfo-0000235798;jsessionid=F71B69231CADAC324C7736C8BD935307. Läst 9 september 2023.
- ^ ”Manihot surinamensis D. J. Rogers & Appan GRIN-Global”. grin.devlab.cz. https://grin.devlab.cz/gringlobal/taxon/taxonomydetail.aspx?id=466870. Läst 9 september 2024.
- ^ ”Stillingia peruviana D.J.Rogers | Plants of the World Online | Kew Science” (på engelska). Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:245882-2. Läst 9 september 2024.
- ^ ”Stegnosperma watsonii D.J.Rogers | Plants of the World Online | Kew Science” (på engelska). Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:243643-2. Läst 9 september 2024.
- ^ 82 - Northern South America. Manihot maguireana D.J. Rogers & Appan. https://dp.la/item/6998f65a7e52c386ed65aa82975702d8. Läst 9 september 2024
- ^ ”Manihot maguireana D.J. Rogers & Appan | Collections Search Center, Smithsonian Institution”. collections.si.edu. https://collections.si.edu/search/results.htm?q=record_ID=nmnhbotany_10741555&repo=DPLA. Läst 9 september 2024.
- ^ Abbott, Lois A. (1985) (på engelska). Taxonomic Analysis in Biology: Computers, Models, and Databases. Columbia University Press. ISBN 978-0-231-89165-3. https://books.google.se/books/about/Taxonomic_Analysis_in_Biology.html?id=0sjkxQEACAAJ&redir_esc=y. Läst 9 september 2024
- ^ ”Woody Ornamentals for Deep South Gardens av David J Rogers, Constance Rogers (Häftad)”. Bokus.com. https://www.bokus.com/bok/9780813010212/woody-ornamentals-for-deep-south-gardens/. Läst 9 september 2024.
|