Hoppa till innehållet

Dasypeltis gansi

Från Wikipedia
Dasypeltis gansi
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSnokar
Colubridae
SläkteDasypeltis
ArtDasypeltis gansi
Vetenskapligt namn
§ Dasypeltis gansi
AuktorTrape & Mané, 2006
Hitta fler artiklar om djur med

Dasypeltis gansi[2] är en ormart som beskrevs av Trape och Mané 2006. Dasypeltis gansi ingår i släktet Dasypeltis och familjen snokar.[3][4] Artepitet i det vetenskapliga namnet hedrar den tysk-amerikanska herpetologen Carl Gans.[4]

Arten förekommer i västra Afrika från Kamerun västerut. Honor lägger ägg.[4] Ormen lever i låglandet och i kulliga regioner upp till 600 meter över havet. Den vistas i torra savanner. Den årliga nederbörden i regionen ligger vanligen mellan 500 och 1000 mm. Exemplaren vistas på marken och klättrar i träd samt buskar. De har fåglar som föda.[1]

För beståndet är inga hot kända. Hela populationen anses vara stor. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Arten delas in i följande underarter:[3]

  • D. g. gansi
  • D. g. latericia
  1. ^ [a b c] Segniagbeto, G. & Trape, J.-F. 2012 Dasypeltis gansi . Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 17 oktober 2020.
  2. ^ TRAPE Jean-François and Youssouph MANÉ (2006) Le genre Dasypeltis Wagler (Serpentes : Colubridae) en Afrique de l’Ouest : description de trois espe`ces et d’une sous-espe`ce nouvelles., Bull. Soc. Herp. France 119: 27-56
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (23 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/dasypeltis+gansi/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ [a b c] Dasypeltis gansi i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]