Danuvius guggenmosi

	Danuvius guggenmosi; Status i världen: Fossil; Stratigrafisk utbredning: Miocen
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Däggdjur; Mammalia
Ordning	Primater; Primates
Underordning	Haplorrhini
Infraordning	Smalnäsor; Catarrhini
Överfamilj	Människoartade apor; Hominoidea
Familj	Hominider; Hominidae
Släkte	Danuvius
Art	Danuvius guggenmosi
Vetenskapligt namn
	§ Danuvius guggenmosi
Auktor	Böhme et al., 2019
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Danuvius guggenmosi är en utdöd primat i familjen hominider som levde för cirka 12 miljoner år sedan. Fossil av arten upptäcktes i regionen Allgäu i förbundslandet Bayern i Tyskland. På grund av kvarlevornas form antas att den hade förmåga att gå på två ben. Angående tanduppsättningen liknar arten mer släktet Dryopithecus och andra människoartade apor från miocen.^[1]

Utseende

På grund av kvarlevornas form antas att arten hade en längd eller höjd (beroende på rörelsesätt) av en meter samt en vikt av upp till 31 kg (hannar) respektive 18 kg (honor).^[2]

Förmågan till bipedalism

Danuvius guggenmosi utgör en modell hur människornas och de andra hominidernas anfader såg ut även om den inte behöver vara själva stamfadern. Arten hade en bred bröstkorg, en långdragen uppsättning av ländkotor och stora höfter samt knä som dagens hominider men även förlängda främre extremiteter som de andra människoartade aporna.^[1] Hominiden hade även en motsättlig stortå.^[2]

Fyndet visar att bipedalism inte behöver ha uppkommit i Afrika. Även orangutanger går tidvis på två ben över grenar. Dessutom är sättet hur olika människoartade apor klättrar i träd ganska lik människans gång på två ben.^[3]

Etymologi

Släktnamnet Danuvius syftar på floden Donaus naturande med samma namn. Namnet valdes på grund av att Allgäu ligger i Donaus avrinningsområde. Artepitet hedrar den tyska fritidsarkeologen Sigulf Guggenmos som 1972 upptäckte ett ställe med många fossil (tegelbruket Hammerschmiede). Vid fyndplatsen hittades mellan 2015 och 2018 artens kvarlevor.^[2]

Referenser

^ [a b] Madelaine Böhme et al. (2019). ”A new Miocene ape and locomotion in the ancestor of great apes and humans”. Nature. doi:10.1038/s41586-019-1731-0. https://www.nature.com/articles/s41586-019-1731-0. Läst 7 november 2019.
^ [a b c] ”Neuer Vorfahr des Menschen in Europa entdeckt” (på tyska). Informationsdienst Wissenschaft - Universität Tübingen. 6 november 2019. https://idw-online.de/de/news726587. Läst 6 november 2019.
^ Tracy L. Kivell (2019). ”Fossil ape hints at how walking on two feet evolved”. Nature. doi:10.1038/d41586-019-03347-0. https://www.nature.com/articles/d41586-019-03347-0. Läst 7 november 2019.

Externa länkar

Europeisk apa kan ha gått för 12 miljoner år sedan, nyhetstjänst Omni, 7 november 2019

[Böhme-1] [a b] Madelaine Böhme et al. (2019). ”A new Miocene ape and locomotion in the ancestor of great apes and humans”. Nature. doi:10.1038/s41586-019-1731-0. https://www.nature.com/articles/s41586-019-1731-0. Läst 7 november 2019.

[idw-2] [a b c] ”Neuer Vorfahr des Menschen in Europa entdeckt” (på tyska). Informationsdienst Wissenschaft - Universität Tübingen. 6 november 2019. https://idw-online.de/de/news726587. Läst 6 november 2019.

[Kivell-3] Tracy L. Kivell (2019). ”Fossil ape hints at how walking on two feet evolved”. Nature. doi:10.1038/d41586-019-03347-0. https://www.nature.com/articles/d41586-019-03347-0. Läst 7 november 2019.

[1]

[2]

[3]