Hoppa till innehållet

Region Värmland

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Dans i Värmland)
Region Värmland
HuvudortKarlstad
Inrättat1863
LänVärmlands län
SjukvårdsregionSjukvårdsregion Mellansverige
Antal kommuner16
Fullmäktigeledamöter81
Antal valkretsar5
Webbplatswww.regionvarmland.se
Regionens hus i Karlstad.
Karta över Värmlands län
Karta över Värmlands län

Region Värmland, tidigare Landstinget i Värmland och Värmlands läns landsting, är en region för de 282 856 invånarna i Värmlands län. Region Värmland ansvarar, som alla regioner, för hälso- och sjukvård. Förutom detta har regionen även ett ansvar för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner, kulturpolitik och folkbildning. Regionen bildades 1 januari 2019 genom en sammanslagning av Landstinget i Värmland, det tidigare Kommunalförbundet Region Värmland, Värmlandstrafik och Karlstadsbuss.[1].

Region Värmland är en av stiftarna till Stiftelsen Värmlandsoperan, Stiftelsen Värmlands museum, Stiftelsen Erlandergården och Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd, och utser några av ledamöterna i stiftelsernas respektive styrelser. Region Värmland är delägare i Almi Företagspartner.

Region Värmland ansvarar för kulturen på regional nivå, bland annat utifrån de nationella målen för kulturpolitiken samt riksdagens beslut om nationell politik inom specifika kulturområden. Statsbidrag utgår till Dans i Värmland, Länsbiblioteket i Värmland, Värmlandsarkiv, Region Värmland (för Värmlandsoperans länsmusikverksamhet) och Film i Värmland. Regionen är huvudman för fem folkhögskolor i länet.

Ansvarsområden

[redigera | redigera wikitext]

Hälso- och sjukvård

[redigera | redigera wikitext]

Regionen driver offentlig sjukvård i Värmlands län i form av 30 vårdcentraler och akutsjukhus i Karlstad, Arvika och Torsby[2].

Folktandvården Värmland driver allmäntandvårdskliniker i alla värmländska kommuner, sju specialistkliniker och två sjukhustandvårdskliniker i Karlstad och Arvika.[3].

Kommunikation och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Regionen ansvarar för kollektivtrafik med tåg och buss med varumärket Värmlandstrafik. Sammanlagt genomförs cirka 17 miljoner resor per år[4].

Folkbildning

[redigera | redigera wikitext]

Region Värmland verkar för att gymnasial- och eftergymnasial utbildning och annan kompetensutveckling samordnas, utvecklas och anpassas till regionens behov. Länets fem folkhögskolor är en resurs i det regionala utvecklingsarbetet och bidrar till flera insatsområden. Skolorna genomför utbildningar för att höja utbildningsnivån inom sina upptagningsområden. Alla skolor bedriver allmän kurs.

Utveckling och tillväxt

[redigera | redigera wikitext]

Under 2012-2013 samordnade Region Värmland arbetet med att ta fram en ny utvecklingsstrategi för Värmland. Över 1000 värmlänningar och över 60 organisationer och myndigheter var med och bidrog med synpunkter till strategin som beslutades av regionfullmäktige 8 november 2013.

Värmlandsstrategin lyfter fram fyra viktiga utvecklingsområden: Livskvalitet för alla, Fler och starkare företag, Höjd kompetens på alla nivåer och Bättre kommunikationer. Inom varje område finns förslag på åtgärder som tillsammans ska göra att Värmland utvecklas och lever upp till de mätbara målen. Exempel på mål i strategin är att en ökad andel unga ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet och att restiderna med tåg och buss ska bli kortare till Oslo, Göteborg och Stockholm. Andra mål handlar om att utsläppen av växthusgaser ska minska mer i Värmland än i riket som helhet och att energieffektiviseringen ska vara högre än för riket.

Värmlandsstrategin är hela Värmlands strategi, och det krävs att många bidrar för att den ska kunna omsättas i verklighet. Delar av ansvaret ligger främst på kommunerna, landstinget, länsstyrelsen och Region Värmland, medan andra delar ligger på Karlstads Universitet, på näringslivet eller föreningslivet. Därför kommer det att finnas en Värmlands att-göra-lista på webben, där olika parter kan anmäla vad just de planerar att göra för att uppfylla Värmlandsstrategins mål.

Regionala resurscentra är en samverkande resurs för kommunerna, regionens övriga kulturliv och Region Värmland som organisation.

  • Dans i Värmland är ett regionalt resurscentrum för konstnärlig dans som arbetar för att dansen blir tillgänglig samt att medvetenheten och kunskapen om dans ökar.
  • Film i Värmland är ett resurs- och utvecklingscentrum inom film. De verkar för att öka sysselsättningen inom filmsektorn och för att stärka den lokala filmkulturen – inte minst i skolan.
  • Länsbiblioteket i Värmland stödjer, utreder och kompletterar den lokala biblioteksverksamheten i länet.
  • Mediacenter Värmland är Värmlandskommunernas mediabank med mer än 13 000 titlar inom bland annat film och radioprogram.
  • Slöjd i Värmland – regional hemslöjdsverksamhet har i uppgift att hålla intresset för hemslöjden levande.
  • Ung Kultur arbetar för att unga människor i Värmland skall ha möjlighet att skapa, utveckla och utöva sin egen kultur och kunna uppleva ett rikt utbud av professionell kultur.
  • Värmlandsarkiv samlar Värmlands historia i ett offentligt arkiv.
  • Energikontor Värmland är regionens kunskapscentrum för energifrågor. Här behandlas bland annat rådgivning, planering och affärsutveckling inom energiområdet.
  • Visit Värmland har som uppgift att samordna, utveckla, utbilda och marknadsföra turistnäringen i Värmland.
Värmlands län valkretsar vid val till Regionfullmäktige.

Region Värmland är, som alla landsting, en politiskt styrd organisation med regionfullmäktige som högsta beslutande organ. Regionstyrelsen har det verkställande politiska ansvaret och bereder ärenden som behandlas i regionfullmäktige.

Värmlands län var indelat i fem valkretsar vid landstingsvalen. Dessa fem valkretsar upphörde vid valet 2018. Hela länet ses därför som en enhet vilket resulterar i en rättvisare mandatfördelning.[5]

Östra valkretsen:

Centrala valkretsen:

Sydvästra valkretsen:

Västra valkretsen:

Norra valkretsen:

Mandatfördelning i valen 1910–1966

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSSPÖVRCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
191051810
51810
33
191251513
51513
33
191471313
71313
33
1916142627
142627
6759,8
191821312229
132229
6758,5
191932212310
3222310
5965,3
59
192272241412
72241412
5939,4
58
1926126513111
2651311
5751,2
57
1930291310115
2931015
5956,9
59
193428351013
28351013
5965,2
58
19381375106
375106
5964,0
55
1942134798
34798
5966,4
54
19467289106
7289106
6069,9
56
19501329143
329143
5978,5
55
195414081211
4081211
7275,9
63
195814081013
4081013
7277,7
63
19621428109
428109
7080,3
62
1966335121010
335121010
7082,5
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Mandatfördelning i valen 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSDSJVVCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197023815105
3815105
7088,8
5713
19731381867
381867
7091,4
5515
197633821811
3821811
8191,3
6219
197944017713
44017713
8190,2
5625
198244215416
44215416
8190,6
5724
1985441111015
441111015
8188,6
5130
1988440312913
44012913
8184,0
3942
1991436118517
436118517
8183,9
3942
199454339615
5439615
8184,5
4041
19981034384715
103484715
8178,43
4140
20026311577510
6311577510
8177,86
3942
2006636695415
636695415
8178,24
4437
201043343585316
433458516
8180,35
3744
201453147574414
53147574414
8182,68
3843
2018628210684512
62810684512
8183,93
4239
202253113363713
531136713
8181,19
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunförbundet Region Värmland

[redigera | redigera wikitext]

Kommunförbundet Region Värmland grundades i maj 2001 som ett gemensamt politiskt organ som drevs av Värmlands läns landsting och länets sexton kommuner. Förbundet tillkom för att öka samarbetet mellan de 16 kommunerna i Värmlands län och dåvarande Värmlands läns landsting. Region Värmland skulle enligt förbundsordningen utgöra kommunernas och landstingets gemensamma organ för regional utveckling och vara huvudmännens gemensamma företrädare i dessa frågor samt ansvara för att dessa insatser samordnas.

Dåvarande regionfullmäktige bestod av 64 ledamöter, varav Värmlands kommuner tillsatte 32 ledamöter och landstinget 32 ledamöter. Regionstyrelsen bestod av tretton ledamöter. Samtliga var utsedda av de valda politikerna i landstinget och Värmlands kommuner. Regionfullmäktige utsåg en ledamot att vara ordförande och två ledamöter att vara vice ordförande i styrelsen. Regionstyrelsen utsåg ett arbetsutskott inom styrelsen. Arbetsutskottet bestod av fem ledamöter. Regionstyrelsen valde, för den tid styrelsen bestämde, bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande.

Kommunförbundet erhöll från och till kritik för sin organisatoriska konstruktion då det var ytterst svårt, i praktiken omöjligt, för medborgarna att i demokratiska val hålla regionens politiker ansvariga för de beslut som fattades inom förbundets områden, ex kollektivtrafik och folkbildning.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]