Daniel Akenine
 Daniel Akenine (i mitten) på Stockholmsmötet den 23 maj 2013 tillsammans med KTH:s rektor Peter Gudmundson och Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård. | |
| Född | 17 januari 1974 Skåne |
|---|---|
| Yrke | Författare. Nationell teknik och säkerhetschef, Microsoft |
| Nationalitet | svensk |
| Språk | svenska |
| Genrer | thriller, IT |
| Make/maka | Ulrika Akenine |
| Barn | Ella Akenine, Teo Akenine |
Daniel Akenine, född 17 januari 1974, är en svensk författare, IT-profil och tidigare forskare inom neurofysik. Han blev 2008 utvald av Computer Sweden till en av "Sveriges tio skarpaste utvecklare / IT-arkitekter"[1] och samma år utsedd till nationell teknik- och säkerhetschef för Microsoft[2]. Sedan 2023 ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.[3]
2015 blev han utnämnd till IASA Fellow - vilket anses vara den högsta internationella utmärkelsen man kan få inom IT-arkitektur med bland annat Grady Booch som tidigare mottagare.[4] 2018 beskrev tidningarna Ny Teknik[5] och Voister [6] Akenine som en av utvecklarna till tekniken bakom blockkedjan. Daniel är sedan 2019 ledamot av regeringens digitaliseringsråd[7] samt är utsedd av TechSverige och IDG till en av Sveriges 50 mest inflytelserika inom tech[8].
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Akenine är civilingenjör från Lunds tekniska högskola där han studerade teknisk fysik, ekonomi och juridik. Efter sin examen från LTH började Akenine sin karriär i en forskargrupp på Karolinska Institutet där han arbetade med matematiska modelleringar av den mänskliga hjärnan. Under en senare period på KTH utvecklade Akenine en av världens första anonymiseringstjänster för internetanvändare. Tjänsten blev så pass populär att den senare köptes av ett kanadensiskt företag.[9] Under sin tid på Nasdaq/Stockholmsbörsen skapade han och patenterade kryptoalgoritmen SecureLog[10] som idag används, i huvudsak inom finanssektorn, för att skydda digitala loggar från manipulation.
Akenine är tidigare ordförande för Sveriges IT-arkitekter som han var med och grundade 2007 och varit ledande i att definiera och forma rollen som IT-arkitekt i Sverige.[11] Han är debattör och föreläsare främst inom ämnet IT och personlig integritet och publicerade 2014 en debattartikel i SvD där han föreslår en ny typ av regelverk för hantering av vår personliga information.[12] Han har varit ledamot i regeringens samordningsråd för säkerhet och integritet i smarta elnät samt i ISO:s internationella expertkommitté för molnstandarder.[13]
Författarskap
[redigera | redigera wikitext]Efter att ha skrivit främst fackböcker debuterade Akenine 2014 med den skönlitterära boken 11 gram sanning. Romanen handlar om hur en man, vid namn Simian, med hjälp av Big Data, psykologi och matematik lyckas manipulera vår värld mot en förutbestämd framtid. Rättigheterna till boken såldes till USA innan den blev publicerad[14] och Akenine blev utsedd av Aftonbladet som en av tre debutanter att inte missa under 2014.[15]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Fundamentals of IT architecture (ISBN 9789176972458, 2022)
- Människor och AI : En bok om artificiell intelligens och oss själva (ISBN 9789177854043, 2018)
- 11 gram sanning (ISBN 9789186775933, 2014)
- Boken om IT-arkitektur (ISBN 9789175579535, 2014)
- Integritet (Ax:son Johnsons stiftelse, 2014)
- Migrating to the Cloud (ISBN 978-3826692246, 2013)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Arkiverade kopian”. Computer Sweden. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141024153652/http://computersweden.idg.se/2.2683/1.159414. Läst 24 oktober 2014.
- ^ Stefan Bohlin. ”Arkiverade kopian”. IDG.se. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141024152611/http://computersweden.idg.se/2.2683/1.158503. Läst 24 oktober 2014.
- ^ ”Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) förstärker med 40 nya ledamöter – här är listan”. www.iva.se. https://www.iva.se/publicerat/iva-forstarker-med-40-nya-ledamoter--har-ar-listan/. Läst 19 december 2023.
- ^ ”Iasa Global announces new Iasa Fellow Daniel Akenine”. http://www.prlog.org/12459235-iasa-global-announces-new-iasa-fellow-daniel-akenine.html. Läst 1 oktober 2015.
- ^ ”Svenskarna som byggde en blockkedja långt innan bitcoin”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/premium/svenskarna-som-byggde-en-blockkedja-langt-innan-bitcoin-6916943. Läst 7 augusti 2018.
- ^ ”Mannen som grundade blockkedjan” (på engelska). Voister. https://www.voister.se/artikel/2018/05/mannen-som-grundade-blockkedjan/. Läst 7 augusti 2018.
- ^ ”Nya ledamöter i regeringens Digitaliseringsråd”. Regeringen. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/07/nya-ledamoter-i-regeringens-digitaliseringsrad/. Läst 3 oktober 2019.
- ^ ”Tech50 2022” (på amerikansk engelska). Tech Awards Sweden. https://techawards.se/2022-tech50/. Läst 20 oktober 2022.
- ^ Karin Lindström. ”It-yrken behöver bli tydligare”. Computer Sweden. http://www.idg.se/2.1085/1.388503/it-yrken-behover-bli-tydligare.
- ^ Google Patent Search. ”System and method for proving time and content of digital data in a monitored system”. USPTO. http://www.google.com.ar/patents/US20060053294.
- ^ ”IASA Sverige”. IASA Sverige. http://www.iasa.se.
- ^ SvD Opinion. ”Dags att avliva myter om övervakningen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/dags-att-avliva-myter-om-overvakningen_3435522.svd.
- ^ ”http://blog.akenine.net/about/”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021092139/http://blog.akenine.net/about/.
- ^ Hoi Förlag. ”Microsofts säkerhetschef skriver bok om övervakningssamhället”. Pressmeddelande.
- ^ Cecilia Gustavsson. ”Här är böckerna du inte vill missa”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/kultur/ceciliasbocker/article18149570.ab.