Dalboredden

Dalboredden är den del av Värmlands län som ligger i landskapet Dalsland.

Området utgör den nordligaste delen av Dalsland och Götaland, mellan sjöarna Övre Kalven och Ömmeln i söder, Västersvan och Mellansvan i öster, Dalsjön i väster ^[1] och Stora Bör i norr.

På den lilla yta som Dalboredden utgör finns stora geologiska skillnader. I västra delen finns prekambriska, sedimentära bergarter tillhörande Dalformationen. I norr och öster finns arkaiska bergarter, som kroppefjällsgnejs och åmålsbergarter. ^[2] Dalboreddens högsta punkt är Gaterudsfjällen, 276 m ö.h.

Genom området passerar Pilgrimsleden, Europaväg 18 mellan Oslo och Karlstad och Svanskogsbanan med museijärnväg och dressintrafik. Strax norr om E18, vid stranden av Dalboreddens största sjö Stora Bör, ligger Dalslands och Götalands nordligaste campingplats, Camp Grinsbyn. Norr om denna camping finns Erstabruden - en fredad 300-årig tall.

Operasångerskan Gunnel Eklund är uppvuxen i trakten. En utställning från hennes rika musikaliska liv visades under en rad somrar, i Gamla skolan i Ödebyn. I närheten finns missionshuset Tabor där Eklund gick i söndagsskola som barn. ^[3]

Namnet

Det äldsta skriftliga belägget för benämningen Dalboredden finns på en karta från 1808. ^[4]

Tidigare kallades området för Dalborumpan. Det äldsta kända belägget för det namnet är från 1587. ^[5]

Redd är ett gammalt dalsländskt uttryck för "sträcka" medan rumpa betyder "svans"(formigt bihang). ^[6]

Historik

Denna trakt tillhörde ursprungligen Mo socken, Edsleskogs pastorat, i norra Dalsland. På 1200-talet fick man en egen kyrka på Kyrkudden vid Ämmeskogssjön på Norra Hedanes mark och blev en egen församling: Ämmeskog i Svanskog och Ämmeskogs pastorat. Kyrkan övergavs under medeltiden och de kvarvarande ruinerna kallas Hedane kapell. Här genomfördes 1954 utgrävningar ledda av Gilbert Svensson. Denne såg det för troligt att kyrkan fått sin betydelse i samband med de medeltida pilgrimsfärderna till Nidaros. "Först kan man ha uppfört ett härbärge för pilgrimerna, sedan ett kapell vilket senare blivit sockenkyrka och utvidgats åt väster och fått brädgolv"^[7] Efter utgrävningarna reste man en minnessten och ett kors på platsen. Friluftsgudstjänster hålls ibland där.

1540 överfördes större delen av området, i kyrkligt hänseende, till Svanskogs socken och resten till Silleruds socken. Hela Dalboredden blev dock kvar i Tössbo härad och Älvsborgs län fram till 1815 då Stora Fjällane och ytterligare några hemman i den mindre, nordvästra delen överfördes till Nordmarks härad och Värmlands län.^[8] I ett av de torp som var beläget i denna del av Dalboredden föddes år 1802 den blivande teologen och missionsivraren Peter Fjellstedt. Där finns idag Fjellstedtsplatsen, med resterna av husgrunden, klockstapel och kyrkbänkar. ^[9] 1915 restes en minnessten här. Sedan dess har man hållit friluftsgudstjänst där vid midsommar.^[10]

I slutet av 1800-talet genomfördes förenklingar av den svenska häradsindelningen, så att härads- och sockengränserna skulle följas åt. 1891 fördes därför resten av Dalboredden över till Gillbergs härad och Värmlands län. Därmed avslutades även den rätt märkliga ordningen att Svanskogs socken var uppdelad på två län.

Hela Dalboredden tillhör idag Värmlands län men landskapsgränsen har aldrig flyttats. Området är den enda del av landskapet Dalsland som inte ligger i Västra Götalands län. Huvuddelen av Dalboredden ligger nu i Säffle kommun (Svanskogs distrikt) medan den del som överfördes 1815 tillhör Årjängs kommun (Silleruds distrikt).^[11]

Näringsliv

Historiskt har man på Dalboredden livnärt sig av jord- och skogsbruk. De många vattendragen har gett upphov till kvarnar i bland annat Bäcken, Hugnerud, Lund och Ödebyn. Sågar har funnits i Bäcken och Kroppan. I Ödebyn har det funnits ett tegelbruk.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen på södra Dalboredden 1867–1890

År			Invånare
1867			859
1868			870
1869			866
1870			883
1871			887
1872			902
1873			913
1874			917
1875			895
1877			876
1880			837
1883			809
1885			788
1886			786
1887			779
1888			766
1889			753
1890			719
Källa: Svanskog husförhörslängd 1891-1899 (AI:24), bild 90.

Hemman

Följande historiska hemman låg på Dalboredden^[12]:

Sillerud

Grinsbyn
Humletorp
Sandtegen
St Fjällane
St Norane

Svanskog

Bergane
Bodane
Bollsbyn
Byn
Bäcken
Djurud
Finntorpet
Gaterud
Hognerud
Krakstad
Källtegen
Leverheden
L Fjällane
L Norane
Lund
Mosstakan
Myrebacka
N Hedane
Remmesnäs
Råskog
Röstegen
Skeppenäs
Skålerud
Sunnersrud
Svensheden
S Hedane
Yttre Hedane
Ödebyn

Källor

^ "Dalboredden åter till Dal" av Karl-Axel Olson Arkiverad 1 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine. Hembygden 1985, sid. 97-100
^ Sveriges Natur 1935
^ Ödebyn den 15 juni 2006 Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Gunnel Eklund, Opera- operett- och vissångerska
^ Karta öfver Elfsborgs höfdingedöme
^ Svanskog II av Carl-Axel Högmer^{[död länk]} sidan 13
^ Ortnamnen i Värmlands län. Del 4: Gillbergs härad, Kungliga Ortnamnskommissionen sidan 31
^ Boken om Långserud II sidan 56
^ ”Värmlands Släktforskarförening”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304223822/http://www.varmlandsrotter.se/varmland/s-svanskog-start.htm. Läst 21 juni 2014.
^ Sevärt i Årjängs kommun^{[död länk]}
^ Fjellstedtsstenen 1978 Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine. Årjängs kommuns bildbank
^ ”om Tössbo härad”. Arkiverad från originalet den 5 september 2004. https://web.archive.org/web/20040905185152/http://www.abc.se/~m225/lig/tossbo.html. Läst 10 juni 2017.
^ ”Värmlandsrötter”. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150706185117/http://varmlandsrotter.se/varmland/s-svanskog-ortstart.htm. Läst 6 juli 2015.

[1] "Dalboredden åter till Dal" av Karl-Axel Olson Arkiverad 1 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine. Hembygden 1985, sid. 97-100

[2] Sveriges Natur 1935

[3] Ödebyn den 15 juni 2006 Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Gunnel Eklund, Opera- operett- och vissångerska

[4] Karta öfver Elfsborgs höfdingedöme

[5] Svanskog II av Carl-Axel Högmer^{[död länk]} sidan 13

[6] Ortnamnen i Värmlands län. Del 4: Gillbergs härad, Kungliga Ortnamnskommissionen sidan 31

[7] Boken om Långserud II sidan 56

[8] ”Värmlands Släktforskarförening”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304223822/http://www.varmlandsrotter.se/varmland/s-svanskog-start.htm. Läst 21 juni 2014.

[9] Sevärt i Årjängs kommun^{[död länk]}

[10] Fjellstedtsstenen 1978 Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine. Årjängs kommuns bildbank

[11] ”om Tössbo härad”. Arkiverad från originalet den 5 september 2004. https://web.archive.org/web/20040905185152/http://www.abc.se/~m225/lig/tossbo.html. Läst 10 juni 2017.

[12] ”Värmlandsrötter”. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150706185117/http://varmlandsrotter.se/varmland/s-svanskog-ortstart.htm. Läst 6 juli 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]