Curman

Curman är en svensk släkt från Tuna i Nykil.

Äldste kände stamfadern är Hindrich Churländer^[1] (1585–1644), kornett vid Östgöta ryttare. Han erhöll kronohemmanet Tuna i Nykils socken i Östergötlands län på livstid genom ett gåvobrev utfärdat 1628 av Gustav II Adolf vid Dirschau. Hans efterlevande fick äganderätten, varför gården stannade i släktens ägo fram till 1878.

Hindrich Churländers son riksdagsmannen Grels Hindersson (1634–1706) antog efternamnet Curman. Släkten var fram till mitten av 1800-talet militärer (rusthållare), myndighetspersoner eller lantbrukare, bosatta i Tuna och på andra platser i närheten av Linköping i Östergötland.

Personer i släkten i kronologisk ordning

Hindrik Churländer (d. cirka 1645), kornett i Tuna, Nykils socken.
Grels Hindriksson-Curman (1634–1706), nämndeman och riksdagsman, son till Hindrik Churländer.
Bengt Grelsson-Curman (1683–1737), rusthållare i Tuna, Nykils socken, son till Grels Curman.
Johan Curman (1715–1782), rusthållare i Tuna, Nykils socken, son till Bengt Grelsson-Curman.
Samuel Curman (1749–1824), rusthållare i Alorp, Sjögestads socken, son till Johan Curman (1715–1782).
Johan Peter Curman (1773–1849), löjtnant, son till Samuel Curman (1749–1824)
Samuel Johan Curman (1801–1865), lantbrukare i Snyttringe, Allhelgona socken, gift med Maria Carolina (f. Strömberg), son Johan Peter Curman, far till Carl Curman.
Axel August Curman (1811–1885), kommissionshandlare i Linköping, bror till Samuel Johan Curman (1801–1865). Ledamot av Linköpings drätselkammare mellan 1863 och 1865. I början av 1870-talet köpte han ett torp i Sankt Lars socken på östra sidan av Stångån och uppförde där en bostad som han kallade Augustberg^[2]. Byggnaden, och den genom området löpande gatan Curmansgatan, är uppkallade efter honom.
Carl Curman (1833–1913), professor, läkare, vetenskapsman.
Calla Curman (1850–1935) (f. Lundström), författare och samhällsdebattör, grundare av Stångehuvuds naturreservat, gift med Carl Curman (1833–1913).
Sigurd Curman (1879–1966), professor, riksantikvarie, son till Carl Curman och Calla Curman.
Jöran Curman (1907–1972), arkitekt, samhällsplanerare, son till Sigurd Curman.
Hans Curman (1910–1977), barn- och ungdomspsykiater, son till Sigurd Curman
Peter Curman (1941–2021), författare, son till Hans Curman.

Källor

Nationalencyklopedin NE.se, artikeln "Curman", läst 14 oktober 2008
Persson, Bo: En bit av Linköpings historia, [1] nr 1, mars 2005, Curmansgatan.
Svenska släktkalendern 1963. Stockholm 1963

Noter

^ I modern tysk stavning skulle Churländer stavas Kurländer, en person från Kurland.
^ Byggnaden är registrerad med namnet Augustberg på 1878 års ekonomiska karta över Hanekinds härad

[1] I modern tysk stavning skulle Churländer stavas Kurländer, en person från Kurland.

[2] Byggnaden är registrerad med namnet Augustberg på 1878 års ekonomiska karta över Hanekinds härad

[1]

[2]