Hoppa till innehållet

Craig Venter

Från Wikipedia
Craig Venter
Född14 oktober 1946[1][2][3] (78 år)
Salt Lake City[4], USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of California, San Diego
Mills High School
College of San Mateo
SysselsättningBiokemist, entreprenör, genetiker, forskare
ArbetsgivareUniversity at Buffalo
MakaBarbara Rae-Venter
(g. 1968–1980)
Claire M. Fraser
(g. –2005)
Utmärkelser
Se lista
Webbplatsjcvi.org/
Redigera Wikidata

Craig Venter, född 14 oktober 1946 i Salt Lake City, Utah, är en amerikansk genetiker och entreprenör. Han innehar en doktorsexamen från University of California i San Diego i fysiologi och farmakologi, och är också författare till ett antal avhandlingar i genetik. 1992 grundade han tillsammans med sin fru The Institute for Genomic Research. Där stannade han till 1998 då han grundade Celera Genomics. Han tvingades dock sluta på Celera 2002 efter konflikter med styrelsen om företagets framtida inriktning. I maj 2010 presenterade en forskargrupp under Venter den första artificiellt skapade funktionella DNA-molekylen.

Venter sitter i ledande positioner i tre ideella organisationer:

Venter utsågs till hedersdoktor vid KTH 2002.

Upptäckter

[redigera | redigera wikitext]

När Venter arbetade vid National Institutes of Health (NIH) lärde han sig en teknik för att snabbt identifiera allt tillgängligt mRNA i en cell och började att använda detta för att identifiera mänskliga hjärngener. De korta cDNA-fragment som upptäcktes med denna teknik kallas för uttryckta sekvenstaggar (Expressed sequence tag, EST), ett namn som myntades av Anthony Kerlavage vid The Institute for Genomic Research. NIH försökte till en början patentera dessa genfragment, något som Venter blev indragen i.[5] NIH drog sedan tillbaka sina patentansökningar efter ett publikt ramaskri, och i efterföljande juridiska mål slogs det fast att EST:er inte kunde patenteras.[6]

Human Genome Project

[redigera | redigera wikitext]

Venter var fullt övertygad om att genetiken drastiskt skulle omforma sjukvården. Venter trodde att shotgunsekvensering var den snabbaste och mest effektiva vägen för att ta fram det mänskliga genomet.[7] Denna metod var kontroversiell, då genetiker tyckte att den inte var precis nog för att sekvensera ett sådant komplext genom som människans. Frustrerad med den långsamma takt som Human Genome Project höll, och oförmögen att få finansiering för sina idéer, sökte han finansiering från den privata sektorn för att kunna grunda Celera Genomics. Företagets mål var att sekvensera hela det mänskliga genomet och sedan släppa det till den offentliga sektorn för icke-kommersiellt bruk, allt i en snabbare takt och med mindre kostnad än det offentliga Human Genome Project. Företaget planerade att tjäna pengar på sina upptäckter genom att skapa en databas över den genetiska information som användare sedan mot en avgift fick tillgång till. Bildandet av företaget satte en stark press på Human Genome Project och fick ett flertal grupper att mångfaldigt öka sina ansträngning för att genomföra hela sekvenseringen. Celera använde sig av fem demografiskt olika individer (en av dem var Venter själv), för att generera sekvensen av det mänskliga genomet.

År 2000 gjorde Venter och Francis Collins från National Institutes of Health och U.S. Public Genome Project ett gemensamt tillkännagivande om att sekvenseringen av det mänskliga genomet var klart, tre år före det förväntade slutet på Human Genome Project. Tillkännagivandet gjordes tillsammans med USA:s president Bill Clinton och Storbritanniens premiärminister Tony Blair.[8] Venter och Collins delade det året på utmärkelsen "Årets biografi" från A&E Network.[9] Celera publicerade det första mänskliga genomet i tidskriften Science, tätt följt av en publikation i Nature av det humana genom projektet.[10][11] Trots de tidiga uttalanden om att shotgunsekvensering som ett mindre precist sätt att sekvensera DNA har tekniken idag blivit vida accepterad av den vetenskapliga världen och används än.

Efter att ha sekvenserat hela det mänskliga genomet och släppt det till allmänheten blev Venter avskedad från Celera i början av 2002.[12] Enligt hans egen biografi var han själv redo att lämna Celera och blev avskedad främst för en konflikt med den huvudsakliga investeraren, Tony White, som funnits med projektet sedan dag ett. Venter skriver att hans huvudsakliga mål var att accelerera vetenskapen och därigenom upptäckter, och sökte endast hjälp från företagsvärlden när han inte kunde få finansiering från den offentliga sektorn.

Syntetiskt liv

[redigera | redigera wikitext]

I maj 2010 lyckades en forskningsgrupp ledd av Venter skapa det som kan beskrivas som syntetiskt liv.[13] Detta gjordes genom att syntetisera en väldigt lång DNA-molekyl innehållande en bakteries fullständiga genom, och sedan föra in det i en annan cell. Andra forskare har uttryckt en viss skepticism mot denna metod, som de säger är en bra prestation men inget egentligt vetenskapligt genombrott.[14]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Craig Venter, 22 maj 2010.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/J-Craig-Ventertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: venter-john-craig, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000022571, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 13 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Roberts, Leslie (11 oktober 1991). ”Genome patent fight erupts: an NIH plan to patent thousands of random DNA sequences will discourage industrial investment and undercut the Genome Project itself, the plan's critics charge.”. Science "254" (5029): ss. 184–186. doi:10.1126/science.1925568. 
  6. ^ ”Patent Law—Utility—Federal Circuit holds that expressed sequence tags lack substantial and specific utility unless underlying gene function is identified.—In re Fisher, 421 F.3d 1365 (Fed. Cir. 2005).”. Harvard Law Review "119" (8): ss. 2604–2611. 22 november 2006. Arkiverad från originalet den 25 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090325142418/http://www.harvardlawreview.org/issues/119/june06/recent_cases/in_re_fisher.pdf. 
  7. ^ Weber, James L. (22 november 1997). ”Human Whole-Genome Shotgun Sequencing”. Genome Research "7" (5): ss. 401–409. doi:10.1101/gr.7.5.401. http://genome.cshlp.org/content/7/5/401.full. 
  8. ^ Shreeve, Jamie (31 oktober 2005). ”The Blueprint of Life”. U.S. News and World Report. Arkiverad från originalet den 30 november 2007. https://web.archive.org/web/20071130184339/http://www.usnews.com/usnews/news/articles/051031/31genome.htm. Läst 30 januari 2007. 
  9. ^ "Montgomery County, Maryland Government (December 19, 2000). ”Time Magazine Dubs Montgomery County "DNA Alley"”. Pressmeddelande. Läst 30 januari 2007. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2006.
  10. ^ Venter, J. Craig (22 november 2001). ”The Sequence of the Human Genome”. Science "291" (5507): ss. 1304–1351. doi:10.1126/science.1058040. PMID 11181995. 
  11. ^ Lander, E.S. (22 november 2001). ”International Human Genome Sequencing Consortium (2001) Initial sequencing and analysis of the human …”. Nature "409" (6822): ss. 860–921. doi:10.1038/35057062. PMID 11237011. 
  12. ^ Regalo, Antonio (24 juli 2005). ”Maverick biologist at work on next goal: creating life”. Seattle Times. 
  13. ^ . doi:10.1126/science.1190719. http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/science.1190719. 
  14. ^ Wade, Nicholas (20 maj 2010). ”Researchers Say They Created a ‘Synthetic Cell’”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2010/05/21/science/21cell.html. 
  15. ^ läs online, www.brandeis.edu .[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.robarts.ca .[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, www.nasonline.org .[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, www.uni-frankfurt.de .[källa från Wikidata]
  20. ^ Bill Gates, Craig Venter och David King hedersdoktorer vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, 16 januari 2002, läs online.[källa från Wikidata]


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Craig_Venter&oldid=51186382”