Hoppa till innehållet

Coronaviridae

Från Wikipedia
Coronaviridae
Elektronmikroskopbild med virioner av severe acute respiratory syndrome coronavirus 2.
Systematik
RikeRiboviria
OrdningNidovirales
UnderordningCornidovirineae
FamiljCoronaviridae
Underfamiljer och släkten

Coronaviridae är en familj av enkelsträngade RNA-virus som ibland sprids zoonotiskt.[2][3][4] Virusfamiljen ingår i ordningen Nidovirales och underordningen Cornidovirineae. Familjen består av två underfamiljer, fem släkten och 24 undersläkten.[1]

De mest kända virusen inom familjen är de humana coronavirusen. Bland dessa finns humant coronavirus 229E (HCoV-229E) och humant coronavirus OC43 (HCoV-OC43) som orsakar vanlig förkylning. De humana coronavirusen inkluderar även severe acute respiratory syndrome coronavirus (SARS-CoV), severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) och middle east respiratory syndrome coronavirus (MERS-CoV) som kan orsaka allvarligare och ibland dödliga lunginflammationer.[3][4]

Virus inom familjen har hittats hos vissa fåglar samt hos däggdjur som människan, fladdermöss, grisar, kameler, möss, katter, hundar, maskpalmmårdar och myrkottar[5].[4]

Underfamiljer, släkten och undersläkten:[1]

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] ”International Committee on Taxonomy of Viruses (ICTV)” (på engelska). talk.ictvonline.org. https://talk.ictvonline.org/taxonomy/. Läst 29 februari 2020. 
  2. ^ Poutanen, Susan M. (2012-01-01). Sarah S. Long. red (på engelska). Principles and Practice of Pediatric Infectious Diseases (Fourth Edition). Content Repository Only!. sid. 1117–1120.e4. ISBN 978-1-4377-2702-9. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9781437727029002245. Läst 29 februari 2020 
  3. ^ [a b] Su, Shuo; Wong, Gary; Shi, Weifeng; Liu, Jun; Lai, Alexander C. K.; Zhou, Jiyong (2016-06-01). ”Epidemiology, Genetic Recombination, and Pathogenesis of Coronaviruses” (på engelska). Trends in Microbiology 24 (6): sid. 490–502. doi:10.1016/j.tim.2016.03.003. ISSN 0966-842X. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0966842X16000718. Läst 29 februari 2020. 
  4. ^ [a b c] Lu, Roujian; Zhao, Xiang; Li, Juan; Niu, Peihua; Yang, Bo; Wu, Honglong (2020-02-22). ”Genomic characterisation and epidemiology of 2019 novel coronavirus: implications for virus origins and receptor binding” (på english). The Lancet 395 (10224): sid. 565–574. doi:10.1016/S0140-6736(20)30251-8. ISSN 0140-6736. PMID 32007145. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(20)30251-8/abstract. Läst 29 februari 2020. 
  5. ^ Cyranoski, David (2020-02-07). ”Did pangolins spread the China coronavirus to people?” (på engelska). Nature. doi:10.1038/d41586-020-00364-2. https://www.nature.com/articles/d41586-020-00364-2. Läst 9 februari 2020.