Computer Automation Alpha LSI
| ALPHA/LSI och NAKED/LSI | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Klockfrekvens | 1 MHz |
| Bussbredd | 18 bitar addressbuss |
| Minne RAM | 2 till 256 kB |
Computer Automation Alpha LSI (andra namn som ALPHA/LSI, endast kretskortet NAKED/LSI,[1] LSI-1, LSI-2 etc förekommer) var en minidator som utvecklades av Computer Automation i USA och som såldes på export till Sverige under 1970- och tidiga 1980-talet.
Computer Automation representerades i Sverige av Scandia Metric som importerade och sålde c:a 1000 av dessa datorer till Sverige, dels under originalnamnet, dels som OEM-produkter åt Facit, Cybernetic, Elektronlund och Datasaab.[2] Facit utvecklade datorn 6501 baserad på Alpha LSI under tidigt 1970-tal, och efter att Facit gått upp i Datasaab blev datorn i Datasaabs tappning år 1976 den första generationen av datorn Datasaab D16 i form av D16/10 och D16/30.[3][4]
En huvudsaklig kund för Alpha LSI var olika gymnasieskolor och universitet runt om i landet, maskinen fanns bland annat installerad på Sunnerboskolan i Ljungby.[5] Gunnar Markesjö som var lektor på KTH författade år 1976 en lärobok om Alpha LSI i samarbete med Scandia Metric,[6] och Uppsala universitet utvecklade en egen BASIC-tolk med namnet "Uppsalabasis" till datorn.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”What this country needs is a good $1000 full-scale computer”. Computer Automation. Arkiverad från originalet den 17 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190217125833/http://www.update.uu.se/~pontus/slask/NAKED_MINI_ALPHA_LSI.pdf. Läst 14 augusti 2019.
- ^ ”Han skapade och sålde Scandia Metric”. Arkiverad från originalet den 22 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190722092851/https://www.idg.se/2.1085/1.354483/han-skapade-och-salde-scandia-metric/. Läst 14 augusti 2019.
- ^ Mellbring, Roland (1996). ”D5/20 - minidator och terminaldator”. i Bertil Knutsson. Bits & Bytes ur Datasaabs historia, tema bank. Linköping: Datasaabs vänner. sid. 30-32. ISBN 91-972464-25
- ^ ”The Rise and Fall of Philips Data Systems, sid. 34-36”. 25 maj 2023. https://www.researchgate.net/publication/377777427_The_Rise_and_Fall_of_Philips_Data_Systems. Läst 31 januari 2024.
- ^ Emanuel, Martin (18 juli 2008). ”Rolf Nilsson och Bo Loftrup”. Tekniska museet. https://wwwtekniskamusee.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2017/08/104-rolf-nilsson-och-bo-loftrup.pdf. Läst 16 augusti 2019.
- ^ Markesjö, Gunnar (1976). Bli bekant med en minidator. Lund: Studentlitteratur. sid. 200. Libris 7276339. ISBN 91-44-11361-7
- ^ Gunnar Hedelin (1981). ”"Kalle-Jet" från början”. Mikrodatorn (1). Arkiverad från originalet den 22 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190722092909/https://www.idg.se/2.10186/1.354483/kalle-jet-fran-borjan. Läst 2 januari 2020.