Collijnpriset
| Collijnpriset | |
| Utdelare | Svensk biblioteksförening |
|---|---|
| Land | Sverige |
| Första utdelning | 1996 |
| Period | 1995– |
Collijnpriset utdelas årligen av Svensk biblioteksförening till den student som skrivit fjolårets bästa uppsats inom biblioteks- och informationsvetenskap och som är av allmänt intresse för forskningsbibliotek och informationsförsörjningen till högre utbildning, forskning och utveckling.
Priset instiftades 1995[1][2] för att hedra Isak Collijn, riksbibliotekarie och initiativtagare till att Svenska bibliotekariesamfundet grundades 1921.
Pristagare
[redigera | redigera wikitext]- 1996 Magdalena Svanberg för uppsatsen Att organisera kunskap: en fallstudie i strukturering och klassificering av språkvetenskap.
- 1997 Lotta Åstrand och Anna Brümmer för uppsatsen Biblioteken på Internet.
- 1998 Jesper Ducander för uppsatsen Quo vadis bibliotekarie? – bibliotekarierollen utifrån en analys av de fyra utbildningarna i biblioteks- och informationsvetenskap i Sverige.
- 1999 Johanna Nilsson för uppsatsen Informationssökning på Internet : att välja verktyg.[3]
- 2000 Marita Fagerlind och Gunilla Gisselqvist för uppsatsen Metadata enligt Dublin Core : tillämpningar och konsekvenser i de svenska kvalitetssöktjänsterna SAFARI, Svenska miljönätet och Svesök.[4]
- 2001 Henrik Schmidt och Anna Åkerberg för uppsatsen Ny form för framtiden? Uppfattningar om identiteten hos de nya högskolebiblioteken i Malmö och på Södertörn.[5]
- 2002 Linda Karlsson för uppsatsen Högskolebiblioteket i den pedagogiska processen.[6]
- 2003 Lars Jonsson för uppsatsen Söktjänster för akademisk bruk - en utvärdering av Google och Argos med frågor från en akademisk ämnesdisciplin.[7]
- 2004 Erika Savoca för uppsatsen Indexering av skönlitteratur på forskningsbibliotek - skönlitteraturen i svenska doktorsavhandlingar.[8]
- 2005 Marcus Westlind för uppsatsen Den senaste utvecklingen inom katalogisering och dess påverkan av ny teknologi.[9]
- 2006 Jenny Kihlén och Anna Strid för uppsatsen Lika barn leka bäst? Om kvinnliga doktoranders vägar till information.[10]
- 2007 Ebba Ruhe och Anneli Åström för uppsatsen Prestige, karriär och Open Access : forskares syn på publicering i vetenskapliga tidskrifter.[11][12]
- 2008 Björn Hellqvist för uppsatsen Bibliometri och humaniora – en bibliometrisk analys av litteraturvetenskapen.[13][14]
- 2009 Maria Bergström för uppsatsen Att katalogisera en specialsamling med hjälp av TEI. En metodprövande studie utförd på Swedenborgsarkivet i Kungl. Vetenskapsakademien.[15][16]
- 2010 Johanna Dalmalm för uppsatsen Det finns något slags Open Access där ute: En idé- och ideologianalys av bibliotekariers förhållningssätt till Open Access vid sex forskningsinstitut.[17][18]
- 2011 Peter Andersson och Josephine Edh för uppsatsen Konsten att klicka rätt – en undersökning av sjukgymnaststudenters användning av Medicinska fakultetsbibliotekets webbplats.[19][20]
- 2012 Ulrika Karlsson och Hanna Söderblom för uppsatsen The Internet Giant – En diskusteoretisk analys av mediedebatten i USA kring Google Search.[21][22]
- 2013 Malene Jensen för uppsatsen Mer än bara fjärrlån? – en kvalitativ studie om hur bibliotekarier vid Lunds universitet ser på sitt arbete med forskarstöd.[23][24]
- 2014 Henrik Wallheim för uppsatsen Katalogen som tolkningsredskap: Bibliografiska relationer i Resource Description and Access (RDA), med särskild hänsyn till operationaliseringsproblem.[25][26]
- 2015 Martin Persson för uppsatsen Diskursiv friktion mellan öppenhet och auktoritet: En arkeologisk undersökning av bibliotekspolicyer för delning av bibliografiska data på den semantiska webben.[27]
- 2016 Charlotte Högberg för uppsatsen The Power Over Private Information in Big Data-Society: Power Structures of User-generated Data Manifested by Privacy and Data Policies.[28][29]
- 2017 Hayri Dündar för uppsatsen Digital Library evaluation in Swedish academic libraries: A critical study.[30][31]
- 2018 Magnus Annemark för uppsatsen Open Access och Big Business Hur Open Access blev en del av de stora förlagen.[32][33]
- 2019 Karin Sandqvist för uppsatsen Dataartikelns roll i vetenskaplig kommunikation En intervjustudie med forskare vid svenska universitet.[34][35]
- 2020 Anna Hallpers för uppsatsen Allt förändras och förändringarna kommer att fortsätta. Om synen på digitalisering och det digitala imperativet.[36][37]
- 2021 Carl-Marcus Melin för uppsatsen Bland anonyma kvinnor, oidentifierade män och okända par. En studie om hur kön, genus och queer närvaro aktualiseras via bildkatalogiseringens praktik.[38][39]
- 2022 Molly Zimmerman-Feeley för uppsatsen What’s in the news? A Critical Discourse Analysis of Czech-Language News Stories About Covid-19 Mis- and Disinformation.[40][41]
- 2023 Alexander Björklund Hammar för uppsatsen (Åter)skapad text? En studie om textkritikers informationsbehov, konjekturer och editionsskapande i ett digitalt sammanhang.[42][43]
- 2024 Maud Guichard-Marneur för uppsatsen Catalogue Across Languages? The opportunities and challenges of the multilingual Online Public Access Catalogue as an interface between librarians and endusers.[44]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Stadgar för priset. Läst 17 november 2020.
- ^ Pristagare 1996 - 2019. Läst 17 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 20 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 20 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 20 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 20 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 20 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 20 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 20 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 20 november 2020.
- ^ Collijnpriset tilldelas Ebba Ruhe och Anneli Åström Läst 18 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 20 november 2020.
- ^ Collijnpriset till Björn Hellqvist, Uppsala/Jönköping Läst 18 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 20 november 2020.
- ^ Maria Berggren, Uppsala, får årets Collijnpris för bästa magisteruppsats Läst 18 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 20 november 2020.
- ^ Collijnpriset till Johanna Dalmalm Läst 18 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 20 november 2020.
- ^ Peter Andersson, Malmö och Josephine Edh, Malmö får årets CollijnprisLäst 18 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 20 november 2020.
- ^ Collijnpriset till masteruppsats om "Google Search" Läst 18 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 18 november 2020.
- ^ Collijnpriset tilldelas Malene Jensen Läst 18 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 18 november 2020.
- ^ RDA i årets Collijn-uppsats Läst 18 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 18 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 18 november 2020.
- ^ Collijnpriset till Charlotte Högberg Läst 18 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 18 november 2020.
- ^ Collijnpriset tilldelas Hayri Dündar Läst 18 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 18 november 2020.
- ^ Collijnpriset tilldelas Magnus AnnemarkLäst 17 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 17 november 2020.
- ^ Collijnpriset tilldelas Karin Sandqvist Läst 17 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 17 november 2020.
- ^ Anna Hallpers tilldelas Collijnpriset 2020 Läst 17 november 2020.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 17 november 2020.
- ^ Carl-Marcus Melin tilldelas Collijnpriset 2021 Läst 21 oktober 2021.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 21 oktober 2021.
- ^ Molly Zimmmerman-Feeley tilldelas Collijnpriset 2022 Läst 30 september 2022.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 30 september 2022.
- ^ Alexander Björklund Hammar tilldelas Collijnpriset Läst 31 augusti 2023.
- ^ Länk till uppsatsen. Läst 31 augusti 2023.
- ^ Elza Zandi (14 oktober 2024). ”Maud Guichard-Marneur tilldelas Collijnpriset”. Svensk biblioteksförening. https://www.biblioteksforeningen.se/nyheter/maud-guichard-marneur-tilldelas-collijnpriset/. Läst 8 januari 2025.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Välkommen till prisutdelningen för Sveriges biblioteks utmärkelser 2020!. Läst 17 november 2020.