Hoppa till innehållet

Clavularia crassa

Från Wikipedia
Clavularia crassa
Status i världen: Livskraftig (lc)
Clavularia crassa, utsträcka polyper (vita) och polyper med ägg (orangea).
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamNässeldjur
Cnidaria
KlassKoralldjur
Anthozoa
OrdningAlcyonacea
FamiljClavulariidae
SläkteClavularia
ArtClavularia crassa
Vetenskapligt namn
§ Clavularia crassa
Auktor(Milne Edwards, 1848)[2]
Synonymer

Anthelia crassa (Milne Edwards, 1848)
Anthelia petricola (Kowalevsky & Marion, 1883)
Clavularia inordinata Tixier-Durivault & Lafargue, 1968
Clavularia ochracea von Koch, 1878
Clavularia petricola Kowalevsky & Marion, 1882
Clavularia steveninoae d'Hondt & Tixier-Durivault, 1975

Cornularia crassa Milne Edwards, 1848 (originalnamn[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Clavularia crassa[3] är en korallart som förekommer i Medelhavet,[1][4][5] från Egeiska havet[1] till Gibraltarsundet,[1][5] och ingår i släktet Clavularia och familjen Clavulariidae.[3][6] Den tillhör den grupp koraller som brukar kallas mjukkoraller och är kolonibildande. Kolonierna brukar lika små buketter och består av vanligen av 30–50 individer (polyper).[5] Polyperna är krämfärgade (vitaktiga) och cirka 10 mm höga och varje polyp har åtta tentakler, som är genomskinliga och 5–8 mm långa.[5] Arten lever på 0–35 meters djup[1] och livnär sig på zooplankton.[5] Den beskrevs vetenskapligt först av Henri Milne-Edwards 1848.[2]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]
C. crassa, sedd från sidan.

C. crassa är kolonibildande. Kolonierna kan bestå av upp till 50 polyper,[5] som sitter relativt nära varandra och är förbundna med varandra genom levande vävnad.[5] Polyperna blir cirka 10 mm höga och 2 mm breda.[5] Varje polyp har 8 tentakler (arten tillhör de åttastråliga koralldjuren). Tentaklerna är 5–8 mm långa. Polypens kropp är krämfärgad (vitaktig) med brunaktig till ljusorange bas, och samma färg har kolonins sammanbindande vävnad. Själva tentaklerna är genomskinliga med 10–16 par tunna sidogrenar (pinnula)[5] som har vita prickar vid basen.[5]

Korallen får stadga av skleriter, små inre skelettelement av kalciumkarbonat, som dels finns i den sammanbindade vävnanden, men också i polypernas kroppsväggar och i den del av polypen som bär upp munnen och tentaklerna, samt vid basen av pinnula.[5]

Typiskt för arten är också att tentaklerna inte dras in så snabbt och att de inte heller helt kan dras in.[5]

Denna korall är vanlig i Medelhavet, [1][4][5] från Egeiska havet[1] till Gibraltarsundet.[1] Den förekommer österut ända till Marmarasjön[1] och Svarta havet.[1] Den finns i Adriatiska havet, Tyrrenska havet, Liguriska havet, västra Medelhavet (inkluderat runt Balearerna) och i Alboránsjön samt i Gibraltarsundet.[1] Den har inte rapporterats från Levantinska sjön.[1][4]

Arten har setts som endemisk för Medelhavet,[4][7] men det finns också rapporter om att den kan förekomma vid Portugals atlantkust.[5]

En koloni av C. crassa kan leva fastsittande på andra koraller eller andra fastsittande djur, som svampdjur, eller på större alger och sjögräs, som Posidonia.[5] Artens djupintervall är 0–35 meter.[1] I östra Medelhavet (Egeiska havet) är den vanlig i sjögräsängar ned till 15 meters djup.[1] I Adriatiska havet och runt Balearerna är den relativt vanlig på 15–35 meters djup.[1] Arten föredrar vatten med måttlig eller lite bättre hydrodynamik (strömmar etc.) och ljusa eller delvis skuggade områden.[5]

En nakensnäcka, Duvaucelia manicata, angriper ägg av C. crassa.

Arten livnär sig genom att fånga små bytesdjur som zooplankton och den är en suspensionsätare.[5]

Den sexuella reproduktionen sker mellan juni och augusti.[5] Arter har ett ganska speciellt beteende i samband med dess ägg släpps ut, då de ljusorangea äggen, efter att de stöts ut ur polypens mun, samlas ihop under polypens tentakler i en sorts äggsamling,[5] ett beteende som kan liknas vid en sorts utvändig ruvning.

Vissa nakensnäckor, som Duvaucelia manicata, kan angripa korallens ägg.[5]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Terrón-Sigler, A., Betti, F., Caroselli, E., Ocaña, O. & Kipson, S. 2015 Clavularia crassa . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 8 augusti 2024.
  2. ^ [a b c] ”Clavularia crassa”. World Register of Marine Species (WoRMS). https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=125338. Läst 8 augusti 2024. 
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/clavularia+crassa/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ [a b c d] ”Clavularia crassa”. SeaLifeBase. https://www.sealifebase.se/summary/Clavularia-crassa.html. Läst 8 augusti 2024. 
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] ”Clavularia crassa” (på franska). DORIS (Données d'Observations pour la Reconnaissance et l'Identification de la faune et la flore Subaquatiques). https://doris.ffessm.fr/Especes/Clavularia-crassa-Clavulaire-commune-841. Läst 8 augusti 2024. 
  6. ^ URMO: UNESCO-IOC Register of Marine Organisms. Land J. van der (ed), 2008-11-18
  7. ^ ”Overview of the conservation status of Mediterranean anthozoans”. IUCN. 2017. sid. 56. https://portals.iucn.org/library/sites/library/files/documents/RL-2017-003.pdf. Läst 9 augusti 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]