Hoppa till innehållet

Aurora Ljungstedt

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Claude Gérard)
Aurora L Ljungstedt
Aurora Ljungstedt, xylografi av Ida Falander.
Född2 september 1821[1]
Karlskrona amiralitetsförsamling[1], Sverige
Död21 februari 1908[1] (86 år)
Hedvig Eleonora församling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[2]
kartor
Andra namnClaude Gérard
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare[1]
Redigera Wikidata

Aurora Lovisa Ljungstedt, född Hjort den 2 september 1821 i Karlskrona, död den 21 februari 1908 i Stockholm, var en svensk författare, som skrev under pseudonymen Claude Gérard.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Aurora Ljungstedts föräldrar var majoren Georg Leonard Hjort (1788–1872) och Fredrika Elisabeth Alf (1792–1877) och hon hade tre syskon. Familjen flyttade 1835 från Karlskrona till släktgården Krusenhof, ett gods i Kvillinge socken i Östergötland. År 1846 gifte hon sig med byråchefen i fångvårdsstyrelsen Samuel Viktor Ljungstedt och flyttade till Stockholm. Makarna fick tre barn.

Ljungstedt visade sig redan tidigt ha författartalang, men den motarbetades av modern, som ansåg sådant opassande för en flicka. Bland annat av det skälet publicerade hon sig hela livet under pseudonymer. De första berättelserna gavs ut som Richard, R-d och R. Stedt. Efter att hon flyttat till Stockholm började hon använda pseudonymen Claude Gérard, som är en rollfigur i Eugène Sues roman Martin, hittebarnet. Maken stod för förlagskontakterna och först vid ett missförstånd omkring 1875 avslöjades hennes identitet.

Aurora Ljungstedt var influerad av den sensations- och skräckromantik, representerad av Eugéne Sue och Edward Bulwer, som var populär på 1830- och 1840-talen. Hon skrev ren underhållningslitteratur, men av högre kvalitet än den gängse i samtiden. Hon skrev vad som kan betecknas som de första svenska deckarna och hon har även kallats Sveriges Edgar Allan Poe, bland annat för sitt intresse för det övernaturliga och mystifierande psykologi (mesmerism).

Ljungstedts romaner och berättelsecykler gick som följetong i Nya Dagligt Allehanda, Aftonbladet med flera tidningar. Hennes Samlade berättelser utkom i 9 band 1872–1882, de första åtta på Albert Bonniers förlag och den sista troligen på eget förlag.[3]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Bland annat bidrag i Aftonbladet, Bore och Dagligt Allehanda från 1840-talet, Nya Dagligt Allehanda från 1860-talet samt i Svenska familj-journalen och Post- och inrikes tidningar 1884. Flera berättelser översattes till danska och en till franska.

Aftonbladet, nr 1, 1830-12-06

I följetongsform

[redigera | redigera wikitext]
  • Dagdrifverier och drömmerier. Aftonbladet. 1857.
  • En jägares historier. Nya Dagligt Allehanda. 1860-1861.
  • Skymningsprat. Nya Dagligt Allehanda. 1864.
  • Psykologiska gåtor Del 3. Stockholm, Nya Dagligt Allehanda. 1868.
  • Onkel Benjamins album. Nya Dagligt Allehanda. 1870.
  • Jernringen. Nya Dagligt Allehanda. 1871.
  • Moderna typer. Nya Dagligt Allehanda. 1872.
  • Den svarta kappan. Svenska Familj-Journalen. 1872.
  • Inom natt och år. Aftonbladet. 1875.
  • Hvardagsliv. Aftonbladet. 1877.
  • Gröna blad. Aftonbladet. 1877.
  • Den tomma rymden. Aftonbladet. 1878.

Bokutgåvor och kalendrar

[redigera | redigera wikitext]
Omslag till Samlade berättelser
Xylografi av Evald Hansen.

Samlade upplagor och urval

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e] Aurora L Ljungstedt, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9625, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 24 december 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 484 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Aurora_Ljungstedt&oldid=54899107”