I matematik är cirkeldelningspolynomet eller det cyklotomiska polynomet för ett positivt heltal n det moniska minimalpolynomet över Q för en primitiv n :te enhetsrot . Polynomet kan beskrivas som
Φ
n
(
x
)
=
∏
ω
(
x
−
ω
)
,
{\displaystyle \Phi _{n}(x)=\prod _{\omega }(x-\omega ),}
där ω löper över mängden av primitiva n :te enhetsrötter. Detta antal är precis
ϕ
(
n
)
{\displaystyle \phi (n)\,}
, där
ϕ
{\displaystyle \phi \,}
är Eulers φ-funktion . Därför har
Φ
n
{\displaystyle \Phi _{n}}
grad
ϕ
(
n
)
{\displaystyle \phi (n)\,}
.
De 104 första cirkeldelningspolynomen har bara 1, -1 och 0 som koefficienter . Emellertid är sjundegradskoefficienten liksom fyrtioförstagradskoefficienten i
Φ
105
{\displaystyle \Phi _{105}}
-2.
Φ
1
(
x
)
=
x
−
1
{\displaystyle \Phi _{1}(x)=x-1}
Φ
2
(
x
)
=
x
+
1
{\displaystyle \Phi _{2}(x)=x+1}
Φ
3
(
x
)
=
x
2
+
x
+
1
{\displaystyle \Phi _{3}(x)=x^{2}+x+1}
Φ
4
(
x
)
=
x
2
+
1
{\displaystyle \Phi _{4}(x)=x^{2}+1}
Φ
5
(
x
)
=
x
4
+
x
3
+
x
2
+
x
+
1
{\displaystyle \Phi _{5}(x)=x^{4}+x^{3}+x^{2}+x+1}
Φ
6
(
x
)
=
x
2
−
x
+
1
{\displaystyle \Phi _{6}(x)=x^{2}-x+1}
Φ
7
(
x
)
=
x
6
+
x
5
+
x
4
+
x
3
+
x
2
+
x
+
1
{\displaystyle \Phi _{7}(x)=x^{6}+x^{5}+x^{4}+x^{3}+x^{2}+x+1}
Φ
8
(
x
)
=
x
4
+
1
{\displaystyle \Phi _{8}(x)=x^{4}+1}
Φ
9
(
x
)
=
x
6
+
x
3
+
1
{\displaystyle \Phi _{9}(x)=x^{6}+x^{3}+1}
Φ
10
(
x
)
=
x
4
−
x
3
+
x
2
−
x
+
1
{\displaystyle \Phi _{10}(x)=x^{4}-x^{3}+x^{2}-x+1}
Φ
12
(
x
)
=
x
4
−
x
2
+
1
{\displaystyle \Phi _{12}(x)=x^{4}-x^{2}+1}
Φ
15
(
x
)
=
x
8
−
x
7
+
x
5
−
x
4
+
x
3
−
x
+
1
{\displaystyle \Phi _{15}(x)=x^{8}-x^{7}+x^{5}-x^{4}+x^{3}-x+1}
Φ
105
(
x
)
=
x
48
+
x
47
+
x
46
−
x
43
−
x
42
−
2
x
41
−
x
40
−
x
39
+
x
36
+
x
35
+
x
34
+
x
33
+
x
32
+
x
31
−
x
28
−
x
26
−
x
24
−
x
22
−
x
20
+
x
17
+
x
16
+
x
15
+
x
14
+
x
13
+
x
12
−
x
9
−
x
8
−
2
x
7
−
x
6
−
x
5
+
x
2
+
x
+
1
{\displaystyle {\begin{aligned}\Phi _{105}(x)=&\quad x^{48}+x^{47}+x^{46}-x^{43}-x^{42}-2x^{41}-x^{40}-x^{39}+x^{36}+x^{35}+x^{34}\\&+x^{33}+x^{32}+x^{31}-x^{28}-x^{26}-x^{24}-x^{22}-x^{20}+x^{17}+x^{16}+x^{15}\\&+x^{14}+x^{13}+x^{12}-x^{9}-x^{8}-2x^{7}-x^{6}-x^{5}+x^{2}+x+1\end{aligned}}}
Om n är ett primtal är
Φ
n
(
x
)
=
1
+
x
+
x
2
+
⋯
+
x
n
−
1
=
∑
i
=
0
n
−
1
x
i
.
{\displaystyle \Phi _{n}(x)=1+x+x^{2}+\cdots +x^{n-1}=\sum _{i=0}^{n-1}x^{i}.}
Om n är ett udda heltal större än 1 äe
Φ
2
n
(
x
)
=
Φ
n
(
−
x
)
.
{\displaystyle \Phi _{2n}(x)=\Phi _{n}(-x).}
Om n är ett jämnt heltal är
Φ
2
n
(
x
)
=
Φ
n
(
x
2
)
.
{\displaystyle \Phi _{2n}(x)=\Phi _{n}(x^{2}).}
Speciellt om n =2p med p ett udda primtal är
Φ
n
(
x
)
=
1
−
x
+
x
2
−
⋯
+
x
p
−
1
=
∑
i
=
0
p
−
1
(
−
x
)
i
.
{\displaystyle \Phi _{n}(x)=1-x+x^{2}-\cdots +x^{p-1}=\sum _{i=0}^{p-1}(-x)^{i}.}
Om n =pm är en primtalspotens är
Φ
n
(
x
)
=
Φ
p
(
x
p
m
−
1
)
=
∑
i
=
0
p
−
1
x
i
p
m
−
1
.
{\displaystyle \Phi _{n}(x)=\Phi _{p}(x^{p^{m-1}})=\sum _{i=0}^{p-1}x^{ip^{m-1}}.}
Låt n vara udda, kvadratfritt och större än 3. Då är[ 1] [ 2]
4
Φ
n
(
z
)
=
A
n
2
(
z
)
−
(
−
1
)
n
−
1
2
n
z
2
B
n
2
(
z
)
{\displaystyle 4\Phi _{n}(z)=A_{n}^{2}(z)-(-1)^{\frac {n-1}{2}}nz^{2}B_{n}^{2}(z)}
där både A n (z ) och B n (z ) har heltalskoefficenter, A n (z ) har gard φ (n )/2 och B n (z) har grad φ (n )/2 − 2. Vidare är A n (z ) palindromisk då dess grad är jämn; om dess grad är udda är den antipalindromisk. Analogt är B n (z ) palindromisk förutom då n är sammansatt och ≡ 3 (mod 4), då den är antipalindromisk.
De första fallen är
4
Φ
5
(
z
)
=
4
(
z
4
+
z
3
+
z
2
+
z
+
1
)
=
(
2
z
2
+
z
+
2
)
2
−
5
z
2
{\displaystyle {\begin{aligned}4\Phi _{5}(z)&=4(z^{4}+z^{3}+z^{2}+z+1)\\&=(2z^{2}+z+2)^{2}-5z^{2}\end{aligned}}}
4
Φ
7
(
z
)
=
4
(
z
6
+
z
5
+
z
4
+
z
3
+
z
2
+
z
+
1
)
=
(
2
z
3
+
z
2
−
z
−
2
)
2
+
7
z
2
(
z
+
1
)
2
{\displaystyle {\begin{aligned}4\Phi _{7}(z)&=4(z^{6}+z^{5}+z^{4}+z^{3}+z^{2}+z+1)\\&=(2z^{3}+z^{2}-z-2)^{2}+7z^{2}(z+1)^{2}\end{aligned}}}
4
Φ
11
(
z
)
=
4
(
z
10
+
z
9
+
z
8
+
z
7
+
z
6
+
z
5
+
z
4
+
z
3
+
z
2
+
z
+
1
)
=
(
2
z
5
+
z
4
−
2
z
3
+
2
z
2
−
z
−
2
)
2
+
11
z
2
(
z
3
+
1
)
2
.
{\displaystyle {\begin{aligned}4\Phi _{11}(z)&=4(z^{10}+z^{9}+z^{8}+z^{7}+z^{6}+z^{5}+z^{4}+z^{3}+z^{2}+z+1)\\&=(2z^{5}+z^{4}-2z^{3}+2z^{2}-z-2)^{2}+11z^{2}(z^{3}+1)^{2}\end{aligned}}.}
Genom att använda
Φ
n
{\displaystyle \Phi _{n}}
kan man ge ett elementärt bevis av oändligheten av primtal kongruenta 1 modulo n ,[ 3] vilket är ett specialfall av Dirichlets sats om aritmetiska följder .
^ Gauss, DA, Articles 356-357
^ Riesel, pp. 315-316, p. 436
^ S. Shirali. Number Theory . Orient Blackswan, 2004. p. 67. ISBN 81-7371-454-1