Hoppa till innehållet

Asiatisk ullhalsstork

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ciconia episcopus)
Asiatisk ullhalsstork
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik[2]
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStorkfåglar
Ciconiiformes
FamiljStorkar
Ciconiidae
SläkteEgentliga storkar
Ciconia
ArtUllhalsstork
C. episcopus
Vetenskapligt namn
§ Ciconia episcopus
AuktorBoddaert, 1783
Underarter
  • C. e. episcopus
  • C. e. neglecta

Asiatisk ullhalsstork[3] (Ciconia episcopus) är en cirka 85 centimeter hög art i familjen storkar inom ordningen storkfåglar.[4]

Asiatisk ullhalsstork är en stor fågel som i snitt mäter mellan 85 och 90 cm på höjden. Den är övervägande svart förutom den ulliga vita nacken och nedre delen av buken som även den är vit. Täckvingarna är glansigt mörkgröna, bröst och mage lätt lilatonade. Ungfåglar är blekare versioner av vuxna individer. Den är mycket lik afrikansk ullhalsstork och tidigare behandlades de som en och samma art. Asiatisk ullhalsstork har dock mestadels vitt huvud, med ett mörkare område runt ögonen, medan den afrikanska har helsvart huvud.

Utbredning, biotop och taxonomi

[redigera | redigera wikitext]

Asiatisk ullhalsstork är en tropisk art som häckar i Asien från Indien till Indonesien. Den är en stannfågel som häckar i trädklädda våtmarker. Fågeln delas in i två underarter:[4]

Tidigare inkluderades afrikansk ullhalsstork (C. microscelis) i arten, då med det enklare namnet ullhalsstork, men denna urskildes 2014 som egen art av BirdLife International, 2022 av tongivande eBird/Clements, 2023 av International Ornithological Congress och 2024 av Birdlife Sverige.[4][5][6]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Asiatisk ullhalsstork är en bredvingad fågel som utnyttjar termiska uppvindar för långdistansflygningar. Som alla storkar så flyger den med nacken utsträckt. Den återfinns ofta i par eller i mindre grupper i närheten av vatten, där de vandrar långsamt på marken i jakt på sitt byte. Bytet, liksom hos de flesta av dess nära släktingar, består av grodor, ödlor, ormar och stora insekter och andra evertebrater.

Asiatisk ullhalsstork bygger ett stort bo av pinnar i ett träd i skogen och lägger två till fem ägg. Det är en ovanligt tystlåten stork, men vuxna individer hälsar varandra med klappande näbbar när de möts vid boet.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen kategoriserar asiatisk ullhallsstork som nära hotad. Den tros minska kraftigt i antal till följd av habitatförlust och förföljelse. Asiatisk ullhalsstork är en av de arter som omfattas av Agreement on the Conservation of African-Eurasian Migratory Waterbirds (AEWA).

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ BirdLife International 2020 Ciconia episcopus . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
  2. ^ ITIS - Cicionia episcopus Läst 20060902.
  3. ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – februari 2023”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 22 februari 2023. 
  4. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  5. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
  6. ^ Jirle, E., Asplund, G., Lagerqvist, M., Stervander, M. (2024). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). Arkiverad från originalet den 13 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240213174013/https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2024/02/Rapport14-2024.pdf. Läst 13 februari 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]