Julön

Julön
*Territory of Christmas Island*
Julön; Territory of Christmas Island
	Nationalsång: Advance Australia Fair;
	läge
Huvudstad; (även största stad)	Flying Fish Cove
Officiella språk	Engelska (De facto)
Statsskick	Konstitutionell monarki
Självständighet	Australiskt territorium
Area
Befolkning
Valuta	Australisk dollar (AUD)
Tidszon	UTC + 7
	Topografi
Kör på	Vänster
Nationaldag	26 januari (Australien)
Landskod	CX, CXR, 162
Toppdomän	.cx
Landsnummer	61

Denna artikel handlar om Julön i Indiska oceanen. För Julön i Stilla havet, se Kiritimati.

Uppslagsordet ”Christmas Island” leder hit. För andra betydelser, se Christmas Island (olika betydelser).

Julön (engelska: Christmas Island) är en ö i östra delen av Indiska oceanen. Ön är 135 km² och har cirka 2 200 invånare, är ett australiskt territorium och belägen 360 km sydväst om Java och 1 290 km nordväst om Australien. Julön upptäcktes den 25 december 1643 av sjöfarare från Brittiska Ostindiska Kompaniet.

Huvudort på ön är Flying Fish Cove, även kallad The Settlement.

Man bröt länge fosfat på ön som ursprungligen skapats från döda havsorganismer.

Historia

Upptäckt

Första nedskrivna information om öns existens är från 1615, men det var William Mynors, kapten på Royal Mary, en segelskuta tillhörande Brittiska Ostindiska Kompaniet som namngav ön när han seglade förbi den på juldagen, år 1643.^[2] Första antecknade landstigningen ägde rum 1688.

Japanska invasionen

Efter krigsutbrottet i Sydostasien år 1941 var Julön ett strategiskt mål för japansk ockupation på grund av de stora fosfattillgångar Julön har. Den första attacken genomfördes den 20 januari 1942 av den japanska ubåten I-59, som torpederade det norska lastfartyget M/S Eidsvold.^[3] Fartyget drev och sjönk så småningom utanför West White Beach. De flesta av de europeiska och asiatiska anställda och deras familjer evakuerades till Perth. I slutet av februari och början av mars 1942 utförde japanska skepp ytterligare två attacker på ön.^[4]

Överföring till Australien

På Australiens begäran överfördes Julön från Storbritannien till Australien 1957. Australien betalade Singapores regering £2,9 miljoner i kompensation för det uppskattade fosfatvärdet som Singapore gick miste om vid överföringen.

Geografi

Klimat

Klimatet är tropiskt. Värme och luftfuktighet styrs av passadvindarna.

	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec
Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde	27,9	27,9	28,2	28,2	27,8	27,0	26,2	26,0	26,2	26,8	27,2	27,7
Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde	22,6	22,6	23,0	23,5	23,8	23,2	22,5	22,2	22,2	22,6	22,8	22,5

Nederbörd	293,6	348,4	290,9	221,8	176,7	155,8	96,9	43,1	45,9	67,3	148,1	210,7

Diagram	temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm • Källa: Australian Bureau of Meteorology^[5]
	294 28 23	348 28 23	291 28 23	222 28 24	177 28 24	156 27 23	97 26 23	43 26 22	46 26 22	67 27 23	148 27 23	211 28 23

Flora och fauna

63 procent av öns yta utgörs idag av Julöns nationalpark, ett område som domineras av regnskog.^[6] På grund av öns isolerade geografiska läge och den minimala mänskliga påverkan på ön förekommer en hög endemism av flora och fauna. Hela 254 arter av växt- och djurliv förekommer endast på Julön.^[7] På ön häckar varje år cirka 80 000 sjöfåglar, däribland den endemiska Julöfregattfågeln.

Påfallande är dessutom det stora antalet landkrabbor på ön med ungefär 20 olika arter. Arten Gecarcoidea natalis har till exempel en population av cirka 45 miljoner individer.^[6]

Öns ursprungliga däggdjursfauna är starkt hotad i beståndet eller redan utdöd. Två arter av råttor, Rattus macleari och Rattus nativitatis, försvann på ön efter att svartråttan och husmusen introducerades. Av tre endemiska arter eller underarter (Pipistrellus tenuis murrayi [en fladdermus], Crocidura trichura [en näbbmus], Pteropus melanotus natalis [en flyghund]) finns bara mindre populationer kvar.^[8]

Ekonomi och infrastruktur

Fosfatbrytning var den enda betydande ekonomiska aktiviteten, men i december 1987 stängde den australiensiska regeringen gruvan. År 1991 var gruvan åter i drift av ett konsortium som inkluderade många av de före detta gruvarbetarna, nu som aktieägare.

Med ekonomiskt stöd av regeringen öppnades Christmas Island Casino and Resort 1993, men stängdes efter bara några års drift år 1998.

Frimärken

Ett postkontor öppnades på ön år 1901 och sålde frimärken från Straits Settlements.

Efter den japanska ockupationen (1942–1945) togs frimärken från den brittiska militära administrationen i brittiska Malaya i bruk, med Singapore-stämplar.

År 1958 fick ön sina egna frimärken efter att ha satts under Australiens förvaltning. Den hade ett stort filatelistiskt och postalt oberoende, administrerat först av fosfatkommissionen (1958-1969) och därefter av öns regering (1969-1993). Detta avslutades den 2 mars 1993, då Australia Post blev öns postoperatör. Frimärken från Julön kan användas i Australien och vice versa.

Transporter

Det går två flygningar per vecka till Julöns flygplats från Perth (via RAAF Learmonth) samt en gång i veckan från Malaysia med Malaysia Airlines.

Demografi

Befolkningen uppgår till ca 2200 personer. Det är ca 70% kineser, ca 20% av europeiskt ursprung och ca 10% malajer.^[1]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Christmas Island, 30 mars 2012.

Noter

^ [a b] https://www.cia.gov/library/publications/resources/the-world-factbook/geos/print_kt.html Arkiverad 16 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine. CIA World Factbook
^ ”Christmas Island history” (på engelska). Arkiverad från originalet den 4 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120304001240/http://www.environment.gov.au/parks/christmas/culture-history/island-history.html. Läst 16 december 2011.
^ L, Klemen (1999-2000). ”Allied Merchant Ship Losses in the Pacific and Southeast Asia” (på engelska). Forgotten Campaign: The Dutch East Indies Campaign 1941-1942. http://www.dutcheastindies.webs.com/allied_losses.html.
^ ”The Mystery of Christmas Island, March 1942”. Arkiverad från originalet den 21 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160121080434/http://www.dutcheastindies.webs.com/christmas.html. Läst 19 februari 2013.
^ ”Australian Bureau of Meteorology - Julön” (på engelska). http://www.bom.gov.au/climate/averages/tables/cw_200790_All.shtml. Läst 16 december 2011.
^ [a b] Christmas Island National Park - Welcome, officiell hemsida
^ Christmas Island National Park - Management, officiell hemsida
^ Christmas Island National Park - Native animals, officiell hemsida

Externa länkar

Christmas Island Tourism Association – Officiella webbsidan för turister.
Christmas Island National Park – Officiella webbsidan för Julöns nationalpark.
Christmas Island på Open Directory Project

Wikimedia Commons har media som rör Julön.

Kartor i Wikimedia Atlas relaterade till Julön
Kartor

[CIA-1] [a b] https://www.cia.gov/library/publications/resources/the-world-factbook/geos/print_kt.html Arkiverad 16 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine. CIA World Factbook

[2] ”Christmas Island history” (på engelska). Arkiverad från originalet den 4 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120304001240/http://www.environment.gov.au/parks/christmas/culture-history/island-history.html. Läst 16 december 2011.

[3] L, Klemen (1999-2000). ”Allied Merchant Ship Losses in the Pacific and Southeast Asia” (på engelska). Forgotten Campaign: The Dutch East Indies Campaign 1941-1942. http://www.dutcheastindies.webs.com/allied_losses.html.

[4] ”The Mystery of Christmas Island, March 1942”. Arkiverad från originalet den 21 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160121080434/http://www.dutcheastindies.webs.com/christmas.html. Läst 19 februari 2013.

[5] ”Australian Bureau of Meteorology - Julön” (på engelska). http://www.bom.gov.au/climate/averages/tables/cw_200790_All.shtml. Läst 16 december 2011.

[welcome-6] [a b] Christmas Island National Park - Welcome, officiell hemsida

[7] Christmas Island National Park - Management, officiell hemsida

[native-8] Christmas Island National Park - Native animals, officiell hemsida

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]