Christian zu Stolberg-Stolberg
Christian zu Stolberg-Stolberg | |
Född | 15 oktober 1748[1][2] Hamburg |
---|---|
Död | 18 januari 1821[1][2] (72 år) Windeby, Tyskland |
Medborgare i | Hertigdömet Holstein |
Sysselsättning | Poet, översättare, författare[3] |
Maka | Louise Stolberg |
Föräldrar | Christian Günther zu Stolberg-Stolberg |
Släktingar | Friedrich Leopold zu Stolberg-Stolberg (syskon) Catharine Stolberg (syskon) |
Redigera Wikidata |
Christian zu Stolberg-Stolberg, greve, tysk poet, född 15 oktober 1748 i Hamburg, död 18 januari 1821 i Windeby, var son till Christian Günther zu Stolberg-Stolberg, danskt geheimeråd och kammarherre vid hovet i Köpenhamn. Bror till Friedrich Leopold zu Stolberg-Stolberg. Han hörde till Sturm und Drangriktningen.
Stolberg studerade 1770–1773 i Halle och Göttingen samt deltog därunder i stiftandet av Göttinger Dichterbund. Åren 1777–1800 var han amtman i Tremsbüttel i Holstein och bodde sedermera på sitt gods Windeby (danska Vindeby) vid Eckernförde i Kreis Rendsburg-Eckernförde. Stolberg utmärker sig i synnerhet för en fin och innerlig känsla, som kommer till sin fulla rätt i skildringar ur hemmets liv. Han utgav tillsammans med sin bror en samling dikter (1779; ny uppl. 1822), Schauspiele mit Chören (1787) och en samling patriotiska dikter Vaterlandische Gedichte (1810; 2:a uppl. 1815). Dessutom var han ensam författare till Gedichte aus dem Griechischen (1782) samt översatte Sofokles 1787. Hans poetiska arbeten är samlade i Werke der Brüder Stolberg.
Han gifte sig 1777 med Louise Reventlow (1746–1824) i hennes andra äktenskap. De hade inga barn.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Kristian zu Stolberg-Stolberg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 27 april 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 13529008s, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]