Hoppa till innehållet

Christian Winther

Från Wikipedia
Christian Winther
FöddRasmus Villads Christian Ferdinand Winther
29 juli 1796[1][2][3]
Själland, Danmark
Död30 december 1876[1][2] (80 år)
Paris
BegravdHolmens kyrkogård
Medborgare iKonungariket Danmark[4]
Utbildad vidKöpenhamns universitet
SysselsättningPoet, prosaist[5], författare[6], översättare[5]
MakaJulie Constance Werliin
Namnteckning
Redigera Wikidata

Rasmus Villads Christian Ferdinand Winther, född 29 juli 1796 i Fensmark nära Næstved, Danmark, död 30 november 1876 i Paris, var en dansk lyrisk poet.

Winthers far, som var präst, dog redan 1808. Hans mor gifte om sig 1811 med Rasmus Møller, senare biskop, diktaren Poul Martin Møllers far. Winther blev teologisk kandidat 1824, men fick aldrig bruk av sin utbildning. Han arbetade korta tider som lärare och 1841 arbetade han som dansk lärare åt prinsessan Mariane, kronprins Fredriks (sedermera kung Fredrik den sjundes) fästmö. Sin hustru, Julie Constance Lytthans, träffade han när hon var gift med en annan. År 1843 skilde hon sig från honom men inte förrän 1848 gifte hon sig med Winther. Winther avböjde upprepade gånger Ridderkorset när han erbjöds det, men mottog en professorstitel när han skulle till Strelitz. En av hans dikter inspirerade Bo Setterlind till nummer 749 i Verbums psalmbokstillägg.

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Winthers tillhörde senromantikerna och har kallats "naturens och kärlekens sångare". I Digte (1828) ingick tio Træsnit, bondeidyller på vers. Til Een (1843) är kärleksdikter till hustrun, Hjortens flugt (1855) är en versroman med inslag av folklore och förlagd till Erik av Pommerns tid.[7]

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6w95b75, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Winther,_Christian, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: winther-christian, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 16 oktober 2012, Libris-URI: 97mprbht4k2fp76, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20201069499, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Bra Böckers lexikon, 1980.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]