Ferdinand von Hochstetter
| Ferdinand von Hochstetter | |
.jpg) | |
| Född | Christian Gottlob Ferdinand von Hochstetter 30 april 1829[1][2][3] Esslingen am Neckar[4] |
|---|---|
| Död | 18 juli 1884[1][3] (55 år) Wien |
| Begravd | Zentralfriedhof Wien |
| Medborgare i | Kungariket Württemberg och Österrike-Ungern |
| Utbildad vid | Tübingens universitet Tübinger Stift  |
| Sysselsättning | Geolog[5], naturvetare, lantmätare[6], geograf, professor, botaniker |
| Arbetsgivare | Wiens universitet Technische Universität Wien |
| Föräldrar | Christian Ferdinand Friedrich Hochstetter |
| Utmärkelser | |
| Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi[7] | |
| Redigera Wikidata | |
Christian Gottlob Ferdinand Ritter von Hochstetter, född 30 april 1829 i Esslingen am Neckar, död 18 juli 1884 i Wien, var en tysk geolog och naturforskare, verksam i Österrike.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Hochstetter disputerade för doktorsgraden 1852 och ledde 1853–1854 den geologiska undersökningen av Böhmerwald samt 1855–1856 av Erzgebirge och närliggande berg i Böhmen, varefter han 1856 blev docent vid universitetet i Wien.
År 1857 inskeppade han sig för att delta i fregatten Novaras världsomsegling, men skilde sig från expeditionen på Nya Zeeland, där han undersökte kollagren, kopparfyndigheterna, guldfälten, vulkanerna och de varma källorna.
År 1860 övertog han professuren i mineralogi och geologi vid polytekniska institutet i Wien, 1874 utnämndes han till hovråd, 1876 till intendent för Naturhistoriska hovmuseet, övertog 1877 skötseln av hovmineraliekabinettet och den antropologisk-etnografiska hovsamlingen. Åren 1866–1882 var han president för Geografiska sällskapet i Wien. År 1881 drog han sig tillbaka från sina ämbeten.
Auktorsnamnet C.G.F.Hochst. kan användas för Ferdinand von Hochstetter i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.
Bibliografi (i urval)
[redigera | redigera wikitext]- Neu-Seeland (1863)
- Topographisch-geologischer Atlas von Neu-Seeland (1863)
- Geologie von Neu-Seeland (1864)
- Paläontologie von Neu-Seeland (1864)
- Geologische Beobachtungen auf der Novara-Reise 1857–1859 (1866)
- Geologie des östlischen Theils der europäischen Türkei (1870)
- Ueber den Ural (1873)
- Geologische Bilder der Vorwelt und der Jetztwelt (1873)
- Die Erde nach ihrer Zusammensetzung, ihrem Bau und ihrer Bildung (1875; tredje upplagan 1880)
- Asien, seine Zukunftsbahnen und seine Kohlenschätze (1876)
- Leitfaden der Mineralogie und Geologie (1876; 19:e upplagan utgiven av Franz Toula och Anton Bisching, 1906)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Hochstetter, Christian Ferdinand von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6bd3k6x, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Hochstetter, Ferdinand von, vol. 9, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 74.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 123740, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 138156, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Arnold Lawn, The Pioneer Land Surveyors of New Zealand, New Zealand Institute of Surveyors, 24 februari 2005, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.royalsociety.org.nz .[källa från Wikidata]
|