Charlotte Bonaparte
| Charlotte Bonaparte | |
 | |
| Född | 31 oktober 1802[1][2][3] Paris |
|---|---|
| Död | 2 mars 1839[2][4] (36 år) Sarzana, Italien |
| Begravd | Basilica di Santa Croce |
| Medborgare i | Frankrike |
| Sysselsättning | Målare |
| Make | Charles Napoléon Louis Bonaparte (g. 1826–)[5] |
| Föräldrar | Joseph Bonaparte Julie Clary |
| Släktingar | Zénaïde Bonaparte (syskon)[6] |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Charlotte Bonaparte, född 1802, död 1839, var en fransk prinsessa. [7]
Hon var dotter till Joseph Bonaparte och Julie Clary och brorsdotter till kejsar Napoleon Bonaparte.
Hon gifte sig 1826 med sin kusin Charles Napoléon Louis Bonaparte. Äktenskapet hade arrangerats av hennes far som hoppades att stärka arvsrätten till den franska kejsartronen om dynastin Bonaparte någonsin återkom till makten, vilket vid denna tid inte ansågs omöjligt.
Hon studerade etsning och litografi i Paris med konstnären Louis Léopold Robert och några av hennes verk finns bevarade. Hon blev änka 1831, och avled i barnsäng efter ett förhållande med greve Potocki.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w67x016d, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p11242.htm#i112418, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 30045151.[källa från Wikidata]
- ^ Diccionario biográfico español, Real Academia de la Historia, 2011, Diccionario biográfico español-ID: 67211/carlota-bonaparte, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p11242.htm#i112418, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 5 februari 2015, ULAN: 500354823, läs online, läst: 21 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Patricia Tyson Stroud, The Man Who Had Been King: The American Exile of Napoleon's Brother Joseph (Philadelphia: University of Pennsylvania Press, 2005)
|