Charles de Freycinet

Charles de Freycinet
Född	Charles Louis de Saulces de Freycinet 14 november 1828 Foix, Frankrike
Död	14 maj 1923 (94 år) Paris
Begravd	Passys begravningsplats
Medborgare i	Frankrike
Utbildad vid	École polytechnique École nationale supérieure des mines de Paris
Sysselsättning	Politiker, ingenjör, ämbetsman
Befattning
Prefect of Tarn-et-Garonne (1870–1870) Senator för tredje franska republiken (1876–1920) Frankrikes minister för offentliga arbeten (1877–1879) Utrikesminister (1879–1880) Konseljpresident (1879–1880) Frankrikes krigsminister (1882–1882) Konseljpresident (1882–1882) Konseljpresident (1886–1886) Frankrikes krigsminister (1886–1886) Frankrikes krigsminister (1890–1892) Konseljpresident (1890–1892) Stol nummer 1 i Franska akademien (1890–1923) Statsminister (1915–1916)
Politiskt parti
Modérés
Föräldrar	Casimir de Saulces de Freycinet
Utmärkelser
Officer av Hederslegionen
Namnteckning
Redigera Wikidata

Charles Louis de Saulces de Freycinet, född 14 november 1828, död 14 maj 1923, var en fransk politiker.

Freycinet var ursprungligen bergsingenjör och var under fyra år chef för södra järnvägsnätet och innehade flera administrativa uppdrag. Vid Tredje franska republiken inrättande 1870 utnämndes han av Léon Gambetta till krigskommissarie och fick i uppdrag att organisera försvarsväsendets centraladministration där han gjorde värdefulla insatser. 1867-1920 var Freycinet senator, och kom att spela en synnerligen framträdande roll inom parlamentet. Som minister för offentliga arbeten 1877-79 utarbetade han en omfattande plan, "Freycinets plan", för järnvägsbyggen, utvidgning av hamnar och sammanbindande av flodvägar, vilken plan efter upptagandet av ett lån på 1 miljard francs sattes i verkställighet. 1879 lyckades han genomdriva senatens antagande av förslaget att återflytta parlamentet till Paris. Freycinet var fyra gånger konseljpresident, 1879-80, 1882, 1886 och 1890-92, och innehade under dessa perioder oftast även utrikesministerposten. Under Freycinets regeringstid antogs ny lagstiftning för kongregationer. Utrikespolitiskt tog Freycinet avstånd från att intervenera i Egypten och bidrog till avslutandet av alliansen med Ryssland. Som försvarsminister 1888-93 och 1898-99 genomdrev han lagstiftningen av 3-årig värnplikt och utarbetade en ny militär organisationsplan. Under första världskriget var han 1915-16 minister utan portfölj. Freycinet invaldes 1890 i Franska Akademien. Förutom en del vetenskapliga arbeten utgav Freycinet La guerre en province pendant le siège de Paris 1870-71 (1871) och Mes souvernirs (2 band, 1848-93).

Källor

• Svensk uppslagsbok, Malmö 1932.