Charles Maturin
| Charles Maturin | |
 Charles Maturin, 1819. | |
| Född | 25 september 1782[1][2][3] Dublin |
|---|---|
| Död | 30 oktober 1824[4][1][2] (42 år) Dublin |
| Andra namn | Dennis Jasper Murphy |
| Medborgare i | Kungariket Irland och Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Trinity College, Dublin  |
| Sysselsättning | Författare[5], dramatiker, präst |
| Maka | Henrietta Kingsbury[6] |
| Barn | William Maturin (f. 1806)[7][6] Fidelia Henrietta Maturin (f. 1809)[6] |
| Föräldrar | William Maturin[6] Fidelia Watson[6] |
| Redigera Wikidata | |
Charles Robert Maturin, född den 25 september 1782 i Dublin, död den 30 oktober 1824, var en irländsk författare och präst.
Maturin skrev skräckromanerna The fatal revenge (1804), The Wild Irish Boy (1808), Melmoth the Wanderer (1820), med flera. Till samma stil som Matthew Gregory Lewis Walter Scott och Byron hörde hans "sataniska" tragedi Bertram (1816) som sattes upp på Drury Lane Theatre, där den fick stor uppmärksamhet.
Maturin slog sig på att efter Lewis föredöme skriva skräckromaner, vilt bombastiska och osannolika, men här och var med glänsande vältalighet i lidelseutbrotten. Trots att han utsattes för kritikernas löje, togs han i försvar av Walter Scott och lord Byron, vilka var de som såg till att hans "sataniska" tragedi Bertram sattes upp på Drury Lane Theatre.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Charles Robert Maturin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- Charles Robert Maturin i Nordisk familjebok (första upplagan, 1886)
- ^ [a b] International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Maturin,_Charles, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] NooSFere, NooSFere författar-ID: 503291983, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 1595, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004.[källa från Wikidata]
.jpg)
|