Hoppa till innehållet

Cecilia Hermansson

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Cecilia Hermansson, född 22 november 1962, är en svensk ekonom.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Hermansson studerade vid Handelshögskolan i Stockholm till civilekonom och erhöll en masterexamen 1991. Hon disputerade 2015 vid Tekniska högskolan (KTH) med en avhandling[1] om hur bankers rådgivning påverkar bankkunders sparbeteende. Mellan 2016 och 2019 finansierades hennes post-doc av Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse.

Hon har varit ekonom vid Sida 1990–1996, inklusive en tjänstgöring vid svenska ambassaden i Nairobi 1992–1995, i finansdepartementet 1996–1999, och var Swedbanks chefsekonom/seniorekonom 1999–2013. Hon blev gästforskare på KTH 2015, och är sedan 2018 anställd som forskare inom fastighetsekonomi och finans på KTH.[2] Hon erhöll en docentur i företagsekonomi vid KTH 2021. [3]

Hon utsågs till ledamot av Industrins ekonomiska råd 2011,[4] och var dess ordförande 2015-2017.[5] Hon var ledamot av Finanspolitiska rådet 2015-2018, och blev ordförande i Klimatpolitiska rådet i september 2022, efter att ha varit vice ordförande sedan januari 2021.[6] Den 1 juli 2023 efterträddes hon av Åsa Persson, forskningschef på Stockholm Environment Institute.[7] Hermansson är även ledamot i Handelns ekonomiska råd sedan 2019.[8]

Hon är sedan 2015 styrelseledamot i HUI Research, Folksam Liv, sedan 2016 i investmentbolaget Creades, och sedan 2021 i G Förvaltning AB,[9] förvaltningsbolaget för Göran Gustafssons Stiftelser, och 2022 i Infostat AB[10]. Hermansson var 2020–2022 ledamot av styrelsen för WaterAid Sweden.[11] Sedan januari 2023 är hon ledamot i Entreprenörskapsforums styrelse. [12]

Hermansson invaldes 2016 till ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien, avdelningen ekonomi.[13] Hon tog 2019 plats i akademiens presidium som en av fyra vice preses, en position hon lämnade i december 2021.[14]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Understanding the relationships between bank-customer relations, financial advisory services and saving behavior (2015) avh.
  • "Är kunder som sparar i bank relations- eller transaktionsbenägna?" i Kent Eriksson (red.) Utveckling av kundrelationer inom bank och finansmarknader (2006) Studentlitteratur.
  • Artiklar i International Review of Financial Analysis, Journal of Economic Behavior & Organization, Journal of Behavioral and Experimental Finance, International Journal of Bank Marketing, Journal of European Real Estate Research, Journal of Retailing and Consumer Services och Managerial Finance.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Hermansson, Cecilia (2015) (på engelska). Understanding the relationships between bank-customer relations, financial advisory services and saving behavior. TRITA/KTH/CEFIN-DT, 1654-9376 ; 11. Stockholm: Architecture and the Built Environment, KTH Royal Institute of Technology. Libris 17802227. ISBN 9789187111020 
  2. ^ ”KTH | Cecilia Hermansson”. www.kth.se. https://www.kth.se/profile/cecher/. Läst 30 mars 2023. 
  3. ^ FINANS. ”Docentföreläsning: Olika perspektiv av finansiellt risktagande – med ett särskilt fokus på individens riskbeslut”. KTH. https://www.kth.se/abe/kalender/fosem/docentforelasning-olika-perspektiv-av-finansiellt-risktagande-med-ett-sarskilt-fokus-pa-individens-riskbeslut-1.1097603. Läst 3 juli 2023. 
  4. ^ TT (22 juni 2011). ”Cecilia Hermansson ny rådsledamot”. gp.se. https://www.gp.se/1.830091. Läst 30 mars 2023. 
  5. ^ ”Industrins Ekonomiska Råd”. Industrirådet. 1 juli 2015. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161029192208/http://www.industriradet.se/vara-rad/. Läst 30 mars 2023. 
  6. ^ Klimatpolitiska rådet (2022-08-02). ”Ny ordförande och vice ordförande i Klimatpolitiska rådet”. Pressmeddelande. Läst 2023-03-30.
  7. ^ ”Ny ordförande i Klimatpolitiska rådet”. www.klimatpolitiskaradet.se. https://www.klimatpolitiskaradet.se/pressrummet/ny-ordforande-i-klimatpolitiska-radet/. Läst 3 juli 2023. 
  8. ^ ”Ledamöter från oktober 2019”. Handelns ekonomiska råd. oktober 2019. Arkiverad från originalet den 27 september 2021. https://web.archive.org/web/20210927094641/https://handelsradet.se/handelns-ekonomiska-rad/. Läst 30 mars 2023. 
  9. ^ ”G-Förvaltnings styrelse”. Göran Gustafssons Stiftelser. 20 juni 2021. Arkiverad från originalet den 20 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210620145920/https://gustafssonsstiftelser.se/stiftelseforvaltning/styrelsen/. Läst 30 mars 2023. 
  10. ^ ”Bolagsinformation, Infostat AB”. Infostat AB. 14 maj 2022. Arkiverad från originalet den 14 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220514133843/https://infostat.se/om-infostat/bolagsinformation/. Läst 30 mars 2023. 
  11. ^ ”Tre nya styrelseledamöter till Wa­t­erAid”. Wateraid. 17 juni 2020. https://www.wateraid.org/se/blog/tre-nya-styrelseledamoter-till-wateraid. Läst 30 mars 2023. 
  12. ^ ”Styrelse”. Entreprenörskapsforum. https://entreprenorskapsforum.se/om-entreprenorskapsforum/styrelse/. Läst 3 juli 2023. 
  13. ^ ”Lena Ek, Gunilla Herlitz och Jari Kinaret bland de nya ledamöterna i IVA”. www.iva.se. 23 november 2016. Arkiverad från originalet den 30 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230330030205/https://www.iva.se/publicerat/lena-ek-gunilla-herlitz-och-jari-kinaret-bland-de-nya-ledamoterna-i-iva/. Läst 30 mars 2023. 
  14. ^ ”Cecilia Hermansson till IVAs presidium”. www.iva.se. 10 januari 2019. Arkiverad från originalet den 30 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230330030159/https://www.iva.se/publicerat/CeciliaHermanssonIVApresidium/. Läst 30 mars 2023. 
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Cecilia_Hermansson&oldid=53432338”