Caspar Adam von Lepel
| Caspar Adam von Lepel | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 1662 Strohkirchen, Mecklenburg |
| Död | April 1710 Köpenhamn, Danmark |
| Begravningsplats | Köpenhamn |
| I tjänst för |  Danmark |
| Försvarsgren | Armén |
| Grad | Överste |
| Enhet | 1. Danske Infanteriregiment |
| Slag/krig | Spanska tronföljdskriget Slaget vid Zsibó 1705 Stora nordiska kriget Slaget vid Helsingborg 1710 |
Caspar Adam von Lepel (auf Grambow), född 1662 i Strohkirchen i Mecklenburg, död i slutet av april 1710 i Köpenhamn i Danmark, var en dansk militär av mecklenburgsk härkomst.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Caspar Adam von Lepel, som tillhörde den från Pommern härstammande ätten Lepel, föddes i Strohkirchen i Mecklenburg som äldste son till överhovmästaren Joachim Ernst von Lepel och Elisabeth Auguste von Moltke.[1] Inte mycket är känt om Lepels tidiga liv och karriär, men han gick i dansk militärtjänst och utsågs den 18 augusti 1703 till major i 1. Danske Infanteriregiment som var en del av de danska hjälptrupper som hyrdes ut till den tysk-romerske kejsaren Leopold I under spanska tronföljdskriget.[2] Våren 1704 avmarscherade hjälpkåren till Ungern för att delta i kampen mot Rákóczys ungerska uppror. Vintern 1704–1705 tillbringades i kvarter i det fientliga Bayern och 1705 återvände trupperna till Ungern. Där deltog de den 15 november 1705 i slaget vid Zsibó.[3]
Då den danska kungen Fredrik IV planerade att åter bege sig in i stora nordiska kriget genom att invadera Skåne, påbörjade den ungerska hjälpkåren under 1708 en återmarsch till Danmark. Den 5 oktober 1709 anlände 1. Danske Infanteriregiment till Köpenhamn från Ungern. Vid denna tidpunkt var han överste och chef för regementet.[4] Den 15 februari 1710 fick Lepel order om att samla en bataljon av regementets bästa kompanier för att föra över dessa till Helsingborg för att förstärka den invasionsarmé som landstigit i Skåne i november 1709 och den 19 februari var dessa trupper på plats i Skåne. Där avlöste de en bataljon ur Jyske Regiment i belägringen av Landskrona, men blev strax därefter beordrade att bryta belägringen för att bege sig till Lund för att ansluta sig till huvudarmén.[5][6] Tillsammans med huvudarmén följde bataljonen med i återmarschen tillbaka till Helsingborg. Där förenades den med regementets återstående bataljon som först över till Skåne den 25 februari.[7]
De danska och svenska arméerna möttes vid slaget vid Helsingborg den 10 mars 1710 (enligt gregorianska kalendern) där Lepels regemente ursprungligen var placerat i andra linjen i den danska centern. I början av slaget flyttades regementet däremot till den danska vänsterflygeln på överbefälhavaren Jørgen Rantzaus order då han vid denna tidpunkt misstänkte att det svenska angreppet skulle komma där.[8] Huvudstriderna kom istället att utspela sig på danska högerflygeln och Lepels regemente kom inte i strid förrän i slagets slutskede. Vid denna tidpunkt hade redan stora delar av den danska armén tagit till flykten och Lepels regemente retirerade till Helsingborg.[9] Därifrån fördes de den 14 mars över till Helsingör. Väl tillbaka i Danmark avled Lepel av okänd orsak i Köpenhamn i slutet av april.[10]
Lepel gifte sig 1704 med Sophie Brockenhuus, men paret fick inga barn. Lepel begravdes den 9 maj 1710 i Köpenhamn.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”GEDBAS: Caspar Adam VON LEPEL” (på tyska). Verein für Computergenealogie. https://gedbas.genealogy.net/person/show/1181634842. Läst 15 augusti 2019.
- ^ Jahn, Jens Harald Fibiger (1841), De danske auxiliairtropper. 2nd afdelning: Tropperne i den Spanske Successionskrig, Köpenhamn, s. 270, http://www.kb.dk/e-mat/dod/113428010343_bw.pdf
- ^ Vaupell, Otto Frederik (1872), Den dansk-norske hærs historie indtil 1814, Köpenhamn: Gyldendal, s. 317
- ^ Stille, Arthur (1903), Kriget i Skåne 1709–1710, Stockholm: Militärlitteraturföreningens förlag, s. 383, http://www.tacitus.nu/karoliner/kallor/Stille/index.htm
- ^ Tuxen, With & Hansen 1906, s. 372.
- ^ Tuxen, With & Hansen 1906, s. 383.
- ^ Tuxen, With & Hansen 1906, s. 405.
- ^ Tuxen, With & Hansen 1906, s. 436.
- ^ Tuxen, With & Hansen 1906, s. 452.
- ^ Tuxen, A. P.; With-Seidelin, C. L.; Hansen, A. L. (1906), Felttogene i Nordtyskland og Baahuslen i Østersøen og Katteget 1710–1712, Bidrag til Den Store Nordiske Krigs Historie, "3. Bind", Köpenhamn: Det Nordiske Forlag, s. 28, http://www.marinehist.dk/orlogsbib/SNK/SNK-bind3.pdf
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Tuxen, A. P.; With, C. L.; Hansen, A. L. (1903), Felttoget i Skaane 1709–1710, Bidrag til Den Store Nordiske Krigs Historie, "2. Bind", Köpenhamn: Det Nordiske Forlag, s. 372, http://www.marinehist.dk/orlogsbib/SNK/SNK-bind2.pdf