Carl Otto Fast
| Carl-Otto Fast | |
| Född | 2 december 1884[1][2] Åmåls stadsförsamling[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 31 augusti 1969[2] (84 år) Oscars församling[2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Ingenjör |
| Redigera Wikidata | |
Karl Otto Fast, född 2 december 1884 i Åmåls stadsförsamling, Älvsborgs län, död 31 augusti Oscars församling, 1969 i Oscars församling, Stockholms stad,[3] var en svensk gruvingenjör och lidelsefull amatörforskare. Han har kallats "Västgötaskolans fader".[4]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Fast genomgick Bergsskolan i Filipstad 1903–05. Forntidsentusiast förefaller han ha blivit år 1906, när han låg vid Svea ingenjörkår och en manövernatt slog läger vid högarna i Gamla Uppsala. Han läste en hel del om germansk mytologi och sagohistoria, ämnen som var på modet under 1900-talets första decennier. Åren 1929-30 utgav han själv ett par böcker eller broschyrer om bland annat Beowulfeposet och Eddans ortnamnsbestånd.[5] Fast hävdade i Götaland, den forngermanska diktningens landskap år 1937, att den germanska kulturens stora diktverk Beowulf och Nibelungenlied med flera, hade utspelat sig i trakterna söder och väster om Vänern.[4] Senare menade Fast även att det forntida Uppsala legat i Västergötland, närmare bestämt invid byn Kleva på Kinnekulles uppland.[6]
Fast fick uppskattning av arkeologiprofessorn Birger Nerman. Båda var i opposition mot den historiekritiska forskningen av Curt Weibull och andra akademiska historiker. Nerman kunde dock inte acceptera Fasts västgötska tolkning av fornsagorna.[7]
Fast tillhörde grundarna av det nationalsocialistiska Samfundet Manhem.[8] Han var dessutom en flitig skribent i till exempel Riksposten. Fast lyckades tidigt bli uppmärksammad i Tyskland där bland annat professor Gustav Neckel tog upp några av uppslagen i Fasts artiklar.
Fast anklagade vid åtskilliga tillfällen andra forskare, både amatörkollegor och professionella, för att stjäla hans idéer – däribland Birger Nerman och Arthur Widéen. Det mest omtalade tillfället var vid en disputation den 8 februari 1948 i Uppsala, då Fast anklagade arkeologen Eric Oxenstierna för att ha stulit uppslaget till Oxenstiernas doktorsavhandling "Die Urheimat der Goten".[9]
Litterära verk
[redigera | redigera wikitext]- Götaland, den forngermanska diktningens landskap[10] (Göteborg 1937)
- Vänerbygdens sägner i Nordens fornhistoria[11] (Stockholm 1950)
Carl Otto Fast skrev även en del verk under pseudonymen Svionum.[12]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Janson, Henrik (1999). Till frågan om Svearikets vagga. Vara: Västergötlands hembygdsförb. Libris 7454189. ISBN 91-630-8647-6 (inb.)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Bengt Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon: 2. 1941–1950, Rabén & Sjögren, 1953, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Fast, Karl Otto (18841202-0516) DB, FL, RTB 69, UTD 69d (sida: 19621016)?
- ^ [a b] Janson (1999), s. 13
- ^ JBLD Strömberg: Svearikets vagga och västgötaskolan (1998), kap 2.3
- ^ Janson (1999), s. 14
- ^ JBLD Strömberg: Svearikets vagga och västgötaskolan (1998), kap 5.1.1
- ^ [1]/ Samfundet Manhems stiftelseurkund.
- ^ JBLD Strömberg: Svearikets vagga och västgötaskolan (1998), kap 5.1.2
- ^ Carl Otto Fast: Götaland, den forngermanska diktningens landskap Arkiverad 6 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Carl Otto Fast: Vänerbygdens sägner i Nordens fornhistoria
- ^ Verk skrivna av Carl Otto Fast under pseudonymen Svionum från LIBRIS
|