Carl Lagerberg
| Carl Lagerberg | |
 Lagerberg iklädd blå rock med guldbroderier samt harnesk med gulddekor. Runt halsen syns Nordstjärneordens svarta band, och över axeln Serafimerordens blåa band. Över höger axel riksrådsmantel med serafimerordens kraschan. Porträtt av okänd från ca 1760. | |
| Född | 14 juni 1708[1][2][3] Brunntorp[1][2][3] |
|---|---|
| Död | 7 mars 1767[4][1][3] (58 år) Stockholm[5][1][3] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[5]  |
| Sysselsättning | Politiker, jurist |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1738–1739, Riksdagen 1740–1741, Riksdagen 1742–1743 och Riksdagen 1746–1747 (1738–1747) Sveriges justitiekansler (1753–1755) Riksråd (1755–1767) | |
| Politiskt parti | |
| Hattpartiet | |
| Utmärkelser | |
| Kommendör av Nordstjärneorden (1757) Kungliga Serafimerorden (1757) | |
| Redigera Wikidata | |
Carl Lagerberg, född 14 juni 1708 på Brunntorp i Skaraborgs län, död 7 mars 1767 i Stockholm, var ett svenskt riksråd, justitiekansler och politiker.
Lagerberg blev inskriven 1730 som auskultant i Svea hovrätt och lagkommissionen. Han erhöll flera gånger förtroendet att föra protokollet vid föredragningen av justitieärenden i riksrådet, samt var vid ett par tillfällen notarie- och sekreterare i kommissioner över amiralitetet i Karlskrona. Hans duglighet belönades 1736 med advokatfiskalsämbetet i hovrätten och året därefter med sekreterareplatsen i kammarrevisionen.
Lagerberg deltog även i politiken, och tillhörde i motsats till sin farbror (se nedan) Hattarna. Av dessa placerad i sekreta utskottet vid 1742–1743 och 1746–1747 års riksdag, visade han där större kompromissvilja än majoriteten i sitt parti. Efter riksdagens slut utnämndes han 1747 till assessor i Svea hovrätt, 1748 till revisionssekreterare och 1753 till justitiekansler. 1755 fick han plats i riksrådet, där hans moderata linje snart ställde honom i motsättning till Hattarnas radikala falang, och i linje med detta motsatte han sig på det bestämdaste krigsförklaringen mot Preussen 1757. I handelspolitiken hyllade han tullskyddet och utarbetade 1756 års stränga överflödsförordning.
Lagerberg, som 1757 blev serafimerriddare och 1758 erhöll friherrlig värdighet men inte tog introduktion som friherre på riddarhuset, förordnades 1765 att presidera i lagkommissionen, och fortsatte att hävda en moderat linje till sin död.
Genealogi
[redigera | redigera wikitext]Carl Lagerberg var brorson till riksrådet Swen Lagerberg och son till godsägaren Johan Lagerberg och Ingeborg Rydingstjerna. Han gifte sig första gången 1744 med Hedvig Katarina Danckwardt-Lillieström och andra gången 1747 med hennes kusin Katarina Maria Danckwardt-Lillieström. Han var stamfader för den friherrliga och ointroducerade ätten Lagerberg samt släkt med generalen Carl Sven Axel Lagerberg.[6]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Lagerberg, Carl Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, 1906, s. 4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Nordisk familjebok : Kromat - Ledvätska, vol. 15, 1911, s. 828, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Torsten Dahl (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok 4. I-Lindner, vol. 4, Albert Bonniers Förlag, 1948, s. 405, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ Carl Lagerberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Carl Lagerberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift, [N:o 21–22], Tredje bandet : första och andra häftena, F. Ödberg, Mariestad 1910. "Ätterna Lagerbergs anherrar", av Carl Lagerberg