Carl Mörner (1658–1721)

Carl Gustaf Mörner af Morlanda
Carl Gustaf Mörner af Morlanda
	Carl Gustaf Mörner, målning av David von Krafft.
	Titlar
	Generalmajor av kavalleriet
Tidsperiod	1700–1704
	Generallöjtnant av kavalleriet
Tidsperiod	1704–1711
	General av kavalleriet
Tidsperiod	1711–1717
	Guvernör över Göteborg och Bohuslän
Tidsperiod	1712–1716
Företrädare	Erik Carlsson Sjöblad
Efterträdare	Nils Posse
	Generalguvernör över Göteborg och Bohuslän, Närkes och Värmlands, Hallands, Skaraborgs och Älvsborgs län
Tidsperiod	1716–1719
Företrädare	Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken
Efterträdare	Vakant
	Greve
Tidsperiod	1716–1721
	Fältmarskalk
Tidsperiod	1717–1721
	President i Göta hovrätt
Tidsperiod	1719–1721
Företrädare	Hans Clerck
Efterträdare	Swen Lagerberg
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige; Frankrike
Tjänstetid	1674–1721
Grad	Fältmarskalk
Enhet	Smålands kavalleri; Kunglig Majestäts drabanter; Östgöta kavalleriregemente
Slag/krig	Skånska kriget Slaget vid Halmstad; Slaget vid Lund; Slaget vid Landskrona; Pfalziska tronföljdskriget Stora nordiska kriget Landstigningen vid Humlebæk; Slaget vid Düna; Slaget vid Vilna; Slaget vid Kliszów; Belägringen av Thorn; Anfallet mot Nya Varvet; Belägringen av Fredrikstens fästning;
	Personfakta
Född	1658; Malmö, Skåne, Sverige
Död	27 oktober 1721; Jönköping, Småland, Sverige
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Mörner af Morlanda
Far	Hans Georg Mörner af Morlanda
Mor	Beata (släkten Schulman)
	Familj
Gift	1 september 1685; Åsbo socken, Östergötland
Make/maka	Katarina Margareta Bonde
Barn	Hans Georg; Gustaf Otto; Charlotta Catharina; Beata Sofia; Anna Christina; Hedvig Ulrika; Carl; Carl; Eva Maria; Carl; Magdalena Charlotta; Adolf
	Familj 2
Gift 2	4 oktober 1705; Tensta socken, Uppsala län
Make/maka 2	Christina Anna Bielke
Barn med 2	Carl Fredrik; Ulrika Christina; Sigrid Margareta; Nils

Ej att förväxlas med: Carl Otto Mörner.

Carl Gustaf Mörner af Morlanda, född 1658 i Malmö, död 27 oktober 1721 i Jönköping, var en svensk greve i släkten Mörner af Morlanda, guvernör över Göteborgs och Bohus län 1712–1716, fältmarskalk och kungligt råd.

Biografi

Carl Gustaf Mörner var son till friherre Hans Georg Mörner af Morlanda och Beata Schulman. Han började liksom fadern sin bana som enkel ryttare (1673), deltog i Skånska kriget som ryttmästare åren 1675–1679 där han deltog i slagen vid Halmstad, Lund och Landskrona. Han utnämndes 1680 till kaptenlöjtnant vid livdrabanterna. Han gifte sig 1685 med friherrinnan Katarina Margareta Bonde, dotter till riksskattmästaren Gustaf Bonde.

Han deltog 1691–1692, under Luxembourgs befäl, i fälttåget i Flandern, utnämndes 1695 till överste för Östgöta kavalleriregemente, blev generalmajor 1700 och tog en ärofull andel i Karl XII:s polska krig, där han utmärkte sig i operationerna vid slaget vid Vilna, övergången av Düna, slaget vid Riga, samt besatte Mitau (1701) och lade hela Kurland under svenskarna. Tillsammans med Stenbock sändes han av Karl XII i mars 1702 mot Michał Serwacy Wiśniowiecki, vilken han jagade undan, och besatte därpå Vilnius. Då kung Karl därpå gick mot Warszawa, fick Mörner från Vilnius föra sin kolonn mot det inre Polen, gick vid Kazimierz över Weichsel och förenade sig med den kungliga hären 8 juli 1702 omedelbart före slaget vid Kliszów, i vilket han gjorde tjänst vid den högra flygeln. Han deltog i belägringen av Thorn och erövringen av Elbing.

Han avancerade till generallöjtnant år 1704. I början av 1704 hemsändes han till Sverige som generalmönsterherre. Sitt andra äktenskap ingick han 1705 med grevinnan Kristina Anna Bielke, dotter till kungliga rådet och fältmarskalken Nils Bielke. Som generalmönsterherre medverkade han vid nyuppsättningen av armén 1709, blev 1711 general i kavalleriet och deltog i det första norska fälttåget. 1712 blev han guvernör över Göteborgs och Bohus län, 1716 kungligt råd och generalguvernör över Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs län samt Närke och Värmland. I norska fälttåget 1716 förde Mörner en av infallskolonnerna, med vilken han från Vänersborg ryckte fram förbi Fredrikshald och Fredrikstad och 8 mars i Hölen förenade sig med kungens kolonn. Han anses ha stått högt i Karl XII:s gunst och utnämndes 1717 till fältmarskalk. Han deltog även i 1718 års fälttåg och var närvarande vid Fredrikshald, då Karl XII blev skjuten. Han miste 1719, som anhängare av hertig Karl Fredrik av Holstein-Gottorps kandidatur till svenska kronan, fältmarskalkslönen samt förflyttades från sin guvernörsplats i Göteborg till presidentsplatsen i Göta hovrätt. Mörner erhöll 1716 grevlig värdighet (ätten Mörner af Morlanda).

Egendom

Mörner ägde Olstorp i Askeryds socken, Esplunda i Ringaby socken, Ervalla herrgård i Ervalla socken, Forsnäs i Sunds socken och Grönlund i Åsbo socken.^[1]

Familj

Mörner gifte sig första gången 1 september 1685 med friherrinnan Catharina Margareta Bonde (1664–1705), dotter till riksrådet och riksskattmästaren, friherre Gustaf Bonde och Anna Christina Persdotter Natt och Dag. De fick tillsammans barnen översten Hans Georg Mörner (1686–1738), översten Gustaf Otto Mörner (1687–1753) vid Östgöta kavalleriregemente, Charotta Catharina Mörner (1689–1729) som var gift med överstelöjtnanten Johan von Schaar och översten, friherre Nils von Ungern-Sternberg, Beata Sofia Mörner (1690–1773) som var gift med fältmarskalken, friherre Mattias Alexander von Ungern-Sternberg, Anna Christina Mörner (1692–1701), Hedvig Ulrika Mörner (1694–1758) som var gift med generalmajoren och landshövdingen Christer Henrik d'Albedyhll, Carl Mörner (1695–1696), Carl Mörner (1696–1698), Eva Maria Mörner (1697–1716), Carl Mörner (född 1698), Margdalena Charlotta Mörner (1701–1778) som var gift med generalmajoren, friherre Otto Christian von der Pahlen och landshövdingen Adolf Mörner (1705–1766).^[1]

Mörner gifte sig andra gången 4 oktober 1705 på Salsta slott i Tensta socken med grevinnan Christina Anna Bielke (1687–1742), dotter till kungliga rådet, fältmarskalken och generalguvernören, friherre Nils Bielke och grevinnan Eva Horn af Björneborg. De fick tillsammans barnen Carl Fredrik Mörner (död 1717), Ulrika Christina Mörner (1709–1778) som var gift med presidenten, greve Carl Fredrik Piper, Sigrid Margareta Mörner (1711–1771) som var gift med överståthållaren Rutger Fuchs och Nils Mörner (1712–1713).^[1]

Se även

Lista över svenska fältmarskalkar

Källor

6. Karl Gustaf Mörner i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)

Noter

^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1930). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 5 Lind af Hageby-von Porten. Stockholm: Norstedt. sid. 352-354. Libris 10076756. https://runeberg.org/elgenst/5/0368.html

Vidare läsning

Björn Asker: Carl Mörner (1658–1721) i Svenskt biografiskt lexikon (1987-1989)

Externa länkar

Wikisource har originalverk som rör Mörners roll under Stora nordiska krigets inledande år.
Mörners roll under Stora nordiska krigets inledande år

Företrädare: Erik Carlsson Sjöblad	Guvernör i Göteborgs och Bohus län, Generalguvernör över Västergötland, Dalsland, Värmland, Närke, Bohuslän och Halland 1712–1716, 1716–1719	Efterträdare: Nils Posse

[Elgenstierna_5-1] [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1930). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 5 Lind af Hageby-von Porten. Stockholm: Norstedt. sid. 352-354. Libris 10076756. https://runeberg.org/elgenst/5/0368.html

[1]